DeLaval söker Produktspecialist

Vill du vara med och utveckla framtidens mjölkproduktion? DeLaval är världens största företag inom utveckling, tillverkning och försäljning av mjölkproduktionslösningar. Företaget, som ingår i Tetra Laval-koncernen, har 4500 anställda och finns på över 100 marknader världen över. Just nu utlyser företaget ett 18-månaders vikariat som Produktspecialist med start 1:a april. Du som söker bör ha en universitetsutbildning inom lantbruk eller motsvarande, alltså helt perfekt för en agronom! Läs mer om jobbet här.

Vi på ABSOLUTAGRONOM.SE har en förkärlek för snygga reklamfilmer och annan marknadsföring (vi är ju ändå ekonomer!). Den här välgjorda videon om DeLavals Herd Navigator hittade vi efter lite sökande på YouTube. Herd Navigator är ett analyssystem som optimerar mjölkproduktionen genom att identifiera kor som behöver speciell uppmärksamhet samt ger bonden information om vilka åtgärder som ska vidtas. Systemet förbättrar följande nyckelfaktorer inom mjölkbesättningen: fruktsamhet, mastitdetektering och ketosdetektering. Som vi brukar säga: En frisk ko är en bra ko!

Det finns flera agronomer som jobbar på DeLaval i olika delar av världen och en fågel viskade att dom kommer göra flera nyrekryteringar inom den närmaste framtiden så håll utkik!

Svenskarnas förtroende för livsmedelsbranschen ökar!

En av världens största PR-byråer heter Edelman och består av ca 60 kontor världen över. Varje år gör Edelman något de kallar för Trust Barometer vilket är en global undersökning som försöker ta tempen på vilket förtroende människor har för organisationer, företag och branscher. Trust-barometern 2012 genomfördes globalt i 25 länder med 13 000 respondenter. De globala Trust-resultaten presenterades av Richard Edelman på World Economic Forum i Davos den 25 januari 2012.

I samband med undersökningen genomförs också en analys av varje land för sig, i Sverige var det totalt 1200 respondenter. Ord som förtroende och tillit är kanske inte de lättaste att greppa i sammanhanget, men när de svenska trust-resultaten från undersökningen presenterades på ett seminarie på Nationalmuseum den 26 januari definierades trust som “an expectation of future behavior based on past performance”. 

Nu till själva resultatet! Generellt tycks förtroendet hos svenskarna ha minskat. Från att tidigare ha tillhört förtroende-gruppen “neutral” (> 50% företroende) så har svenskarna blivit mer skeptiska och tillhör numer gruppen “distrusters” (< 50% förtroende). Till exempel så har förtroendet för offentlig sektor och NGO:s minskat, det är också en stor andel som inte litar på att ledare inom regeringen och inom företag säger sanningen i tuffa situationer.

Det här låter kanske trist, men nu till det roliga! När det kommer till vilka som är vinnare och förlorare bland Sveriges branscher visar det sig att livsmedelbranschen är den stora förtroendevinnaren! Enligt undersökningen är livsmedel den bransch som har ökat mest i förtroende under 2011, från 50 % till 62 % på ett år. Livsmedelsbranschen är också den enda bransch för vilken förtroendet har ökat hos svenska folket. För övriga branscher, som till exempel bilbranschen, mediabranschen och finansbranschen, är förtroendet oförändrat eller lägre jämfört med förra året. Det visar sig också att företroendet för företag närmar sig det förtroende som finns för frivilligorganisationer och regeringen.

Vad betyder då detta? Peter Wannding, kommunikationsansvarig på Livsmedelsföretagarna, LI, skriver på matlandet.se att han tror förtroendet är “en följd av att fler fått upp ögonen för att vi har många duktiga och innovativa producenter i Sverige, producenter som erbjuder livsmedel av hög kvalitet och som blivit allt mer framgångsrika på exportmarknaderna”, vilket låter som en bra förklaring.

Att förtroendet för företag ökar generellt kan kanske bero på att många företag försöker vara öppna och tydliga med varifrån råvaror kommer och hur produkter framställs. Vi har tidigare diskuterat företags ansvar här på ABSOLUTAGRONOM.SE, Trust-barometern visar att öppenhet och kommunikation bidrar till ökat förtroende.

Agronom är miljömäktigast 2012

Agronom Johan Rockström, som vi tidigare skrivit om, har blivit utsedd till Sveriges miljömäktigaste 2012. Varje år publicerar tidningen Miljöaktuellt en lista över ”Sveriges 100 miljömäktigaste personer” och på plats 1 hamnar alltså Rockström. Jättekul att en agronom uppmärksammas, GRATTIS Johan!   

(Bilden hämtad från http://miljoaktuellt.idg.se)
Rockström berättar för Miljöaktuellt att han anser att vi behöver knyta vetenskapen närmare politiskt beslutsfattande. Länder som Storbritannien och Tyskland gör det redan, bland annat har Storbritannien en “Chief scientist” i sin regering. Rockström menar att journalisterna har ett ansvar vad gäller att kontinuerligt rapportera om världens miljöfrågor på samma sätt som det är självklart att alla stora dagstidningar följer börsens utveckling. Vidare skulle Rockström vilja se att det privata näringslivet är mer aktiva i samhällsdebatten genom att visa att man är oroad över miljöproblemen samtidigt som det också innebär möjligheter.
Om till exempel Ingvar Kamprad kliver fram och säger att det här är någonting som verkligen bekymrar honom, då tror jag det biter mycket mer än om vi forskare ensamma lägger fram vår bevisning.
Vi vill att yrkestiteln agronom blir mer välkänd i kretsar som traditionellt inte anställt agronomer. Johan Rockström är antagligen Sveriges mest kända agronom och vi hoppas att den publicitet han får bidrar till att fler vet vad en agronom är!

Agronomi på burk?

Oftast när vi talar om arbetsmarknad för agronomer är det livsmedelbranschen som ligger närmast till hands. Men i takt med att uppmärksamheten kring ursprung och produktionsmetoder ökar så sprider sig intresset för odling även till andra branscher!

En sådan trend som vi sprungit på i media är skönhetsbranschens växande intresse för “naturliga” ingredienser. Vegetabliliska oljor och extrakt är den hetaste trenden vid tillverkning av skönhetsprodukter just nu. I artikeln “Skönhet på naturligt vis” i SvD  beskrivs hur konsumenter vill plocka bort parabener, sulfater och silikoner, men också frågetecknen kring vad som egentligen kan betraktas som “naturligt” (det kan ju till och med vara så att vissa ämnen från växtriket kan orsaka betydlig mer skada än många kemikalier!). Resultatet av denna trend blir nu att försöka finna växter och odlingsmetoder som kan ge de önskade effekterna. I ett magasin hittade jag den här:

Yves Rocher som står för annonsen ovan är ett av de företag som satsar stort på att ha komponenter från växtriket i sina produkter. Bland de ingredienser som används finns bland annat blåklint (bra för trötta ögon), acaciaträd (reparerar huden) och kamomill. I La Gacilly i Bretagne bedrivs försöksodlingar för att få fram önskade egenskaper hos de olika växterna. Kamomill är en av de växter som odlas på stora fält för att användas i samband med hudvård. Det finns också stora projekt som går ut på att runt om i världen finna nya plantor som kan användas i skönhetssyfte.  Ett annat exempel är företaget Decleór odlar gräset Vetiver på Madagaskar. Ur gräsets rottrådar utvinner man en olja som skall dofta fantastiskt i parfymer.

Så om du är agronom och tröttnat på livsmedel, håll koll på skönhetsbranschen!

/Brita

Ryssland lockar

Ryssland har i många år varit det land i Europa med snabbast tillväxt vilket gör att många företag vill växa där, så även företag i lantbruks- och livsmedelsbranschen. Ett exempel är Väderstad-Verken som har egen tillverkning i Ryssland och Kinnevik som genom bolaget Black Earth Farming bedriver storskalig spannmålsodling. Nu är det Arla Foods tur att satsa på den ryska marknaden, i SvD Näringsliv går det idag att läsa att Arla slutit ett avtal med Rysslands tredje största mejeri Molvest Group. Detta innebär att Arla kommer att bygga om ett av Molvests befintliga mejerier i södra Ryssland till ett hårdostmejeri. Arla och Molvest kommer i samarbete att producera hårdost och Molvest kommer att stå för mjölkråvaran. Förra året hade Arla en omsättning om 500 miljoner danska kronor i Ryssland vilket var en ökning på 30% (Arlas totala omsättning uppgår till 49 miljarder DKK). I ett pressmeddelande på Arlas webbsida säger vd Peter Tuborgh att avtalet förväntas fördubbla företagets omsättning på den ryska marknaden senast 2015 och att avtalet är ett led i ambitionen att bli ett av de ledande mejeriföretagen i Ryssland inom produktkategorin hårdost.

Drömmer du om en internationell karriär? Vi känner till flera agronomer som jobbar eller har jobbat i Ryssland och pratar du dessutom ryska så tror vi att många företag är väldigt intresserade av dig!

 

Du är experten

Bläddrade nyligen i senaste numret av tidningen Stock Magazine som är Unga Aktiespararnas egna tidning som delas ut till läsare i åldrarna 15 till 35 år. Fastnade för två artiklar med rubrikerna “Miljön – Hur skall den värderas?” och “Hållbar kapitalism – med siktet inställt på framtida generationer”  och slogs över att artiklarna förklarade saker på en väldigt grundläggande nivå som nästan kändes töntigt. I den förstnämnda artikeln pratas det om att investerare måste ha ett mer långsiktigt perspektiv för att företagsledningar ska ta hållbarhetsfrågan på allvar. Lagstiftning på internationell nivå kommer också att i allt högre utsträckning tvinga företag att agera på ett mer hållbart sätt, handel med utsläppsrätter är ett sådant exempel. Företag måste vidta åtgärder i tid för att anpassa sig till samhällets hårdare krav på miljöansvar, i annat fall kommer påverkan på resultatet att bli mycket större och mer negativt för aktieägarna.

Hur som helst insåg vi att vi faktiskt lärt oss ganska mycket under våra 4,5 år på Ultuna. Man glömmer lätt bort det i sin lilla bubbla här ute men vi har kunskap om exempelvis miljöfrågor som många andra inte har. Eftersom vi till stor del umgås med människor med samma intressen som oss själva tar man det för givet att alla känner till vad en livscykelanalys är för något =) Du kan säkert själv komma på liknande exempel, kanske skillnader i djurskyddslagstiftning mellan Sverige och andra länder eller vad GMO är för något.

Som student ifrågasätter man vad man egentligen kan och ibland känns det som att man inte lärt sig någonting. Så är det naturligtvis inte, vi kommer i framtiden vara dom som är experter inom lantbruk, livsmedel, landsbygd och miljö! Och med kunskap följer möjligheter att påverka…

Nätverka mera!

Ofta blir man matad med hur viktigt det är att nätverka och vårda sitt nätverk, även kommentaren “vi lever i en nätverksekonomi, inte en marknadsekonomi” är vanlig. Du som vi blir säkert trött på att höra det snacket, vad menas egentligen med nätverka? Men faktum är att goda kontakter kan öppna dörrar och skapa möjligheter i karriären. Att nätverka betyder väl egentligen bara att prata med nya människor och bibehålla de kontakter du redan har. Vi agronomer är generellt väldigt bra på att nätverka, hur många människor har man inte lärt känna under studietiden på Ultuna? Man blir ett tajt gäng då branschen och utbildningen är liten, det skapas helt enkelt en stark gemenskap emellan agronomer. Även i arbetslivet tror vi att agronomer håller ihop, framförallt om det är få agronomer på en arbetsplats.

MEN, det finns något som vi agronomer kan bli bättre på när det gäller nätverkande. Vi gjorde en snabb koll och det finns inte många agronomer registrerade på det professionella nätverket LinkedIn. Det liknar på många sätt Facebook men riktar sig främst till yrkesverksamma och jobbsökande. På din profil lägger du upp information om tidigare jobberfarenhet, utbildning och andra meriter, som ett CV alltså. Alla stora företag, men även många små finns representerade på LinkedIn och utlyser lediga tjänster här, många företag letar även aktivt efter intressanta jobbsökande på sajten. Det är guld värt att veta vart andra agronomer (utanför sin direkta bekantskapskrets) jobbar. Kanske vill du jobba på just det företaget som en gammal studiekamrat jobbar på.

Genom att vara medlem på LinkedIn har du koll på lediga jobb på företag som du är intresserad av, kan bli rekommenderad av andra i ditt nätverk till ett jobb etc. Det är med andra ord perfekt för dig som är i slutet på din utbildning, letar jobb eller redan jobbar. I september 2011 hade nätverket över 135 miljoner användare fördelade på 200 olika branscher över hela världen. Vi är övertygade om att LinkedIn bara kommer att växa varför vi tycker du ska ta dig en funderare på att gå med!

 

Sällsynta fårskallar och lokalproducerad mat

Fick du något kul i julklapp? Min kompis Marie fick dom här söta vännerna! Damerna Anna, Helena, Bodil och Lena är av rasen Värmlandsfår som tillhör gruppen Svenska Allmogefår. För två decennier sen var rasen nästan utdöd, idag finns ca 2000 djur som registreras i en genbank. Tydligen ska alla idag levande individer härstamma från en besättning i Värmland. Maries besättning är inte speciellt stor i dagsläget men i framtiden kommer lammkött säljas under varumärket Ångakött (finns i Nyköpingstrakten), håll utkik efter det!

Lokalproducerat kött finns numera lite varstans och säljs på Bondens marknad, i gårdsbutiker och i köttlådor via hemsidor etc. Ibland kan man hitta lokalt kött även i matbutiken, i Uppsala säljs bland annat kött under varumärket Upplandsbondens som är en förening bestående av Uppländska bönder. Även restauranger är naturligtvis ett stort och viktigt kundsegment för producenter av lokala livsmedel. Det är kul att den lokala och regionala maten har lyfts fram på senare år eftersom det innebär nya möjligheter för lantbrukare (och för konsumenter). Genom regeringens satsning “Sverige – Det nya matlandet” lyfts svenska regionala råvaror fram ytterligare. I branschtidningen Restaurangvärlden menar man dock att det kommer bli tufft för Sverige att bli det främsta matlandet. Exempelvis måste olika svenska regioner bli bättre på att marknadsföra sina specialiteter och kockar och krögare har ofta svårt att hitta lokala råvaror. För att skapa nya kontakter mellan restaurangbranschen och lantbrukare har nyligen Restaurangakademin på uppdrag av SHR anordnat bussresor där krögare och kockar bussas runt på landsbygden ”för att möta lokala producenter i deras naturliga miljö” (visst låter det exotiskt?). Projektet är en del av regeringens matlandssatsning och delfinansieras av Jordbruksverket. Känner du någon lantbrukare som säljer livsmedel direkt till restauranger?

/Frida

Lurigt i lådan!

Nu är julmaten slut och nyårsbuffén uppäten och man får lov att ge sig ut och handla mat igen. I butikerna dyker det då och då upp produkter som är lite extra intressanta och som känns roliga att uppmärksamma. Ta till exempel den här produkten:

En googlesökning visar att Tant Grön är ett populärt namn på bloggar, gårdsbutiker, caféer mm. Troligen för att namnet känns svenskt och pålitligt. Det som är lite konstigt med produkten ovan är dock att dessa ekologiska, krav-märkta och EU-ekologiska pumpakärnor kommer från Kina! Det trodde ialla fall inte jag i första taget. Samma sak gäller för Lantgården frysta grönsaker från företaget food4you som går att hitta i frysboxen. Lantgårdens sparris, ärtor och broccoli mm. kommer även dem från Kina.

Det är något med kombinationen av namn som Lantgården och Tant Grön och produkter från Kina som gör att man känner sig lite förvånad, och nästan lite snopen…

Niklas Warén är chef för Quality Assurance & Social Compliance på ICA Global Sourcing Ltd. och är stationerad i Hong Kong med hela Asien som arbetsfält. Han är gästbloggare på Livsmedelsföreningens battremat.nu. Där skriver han om hur det är att jobba i Kina och vilka utmaningar som finns när det gäller att producera mat i ett land som gör allt för att pressa priserna. Han berättar bland annat om hur svårt det är att kontrollera sociala förhållanden och kvalitet eftersom det är så lätt att förfalska till exempel tidstämpelkort och photoshopa labrapporter. Väldigt intressant läsning!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...