Trendspotting i storstan

Enligt DN Livsstil handlar den senaste trenden om en längtan till det enkla livet, drömmen om livet på landet mitt i storstaden. Den trendige odlar tomater på balkongen, sätter potatis på kolonilotten, handlar mat på Bondens marknad istället för på ICA, lagar långkok m.m. Det talas om en ny grön våg för individualisterna, en Rurbanism, som går ut på att leva lantliv i storstaden. Stefan Nilsson på trend- och pr-agenturen Trendgruppen säger så här:

“Det finns en längtan bort från storstadsstressen och från onlinelivet. Konkret längtar många efter den rustika miljön, där vi ser mycket trä, och både äkta och ny vintage. En motsats till det citychica, till ”Sex and the city”-livet där shopping står i centrum. Om det då var rosa champagne och taxi är det nu gummistövlar i skogen och dricka pucko”. 

Har du tänkt på hur många stockholmare som springer runt i oljerockar och stövlar?! :-)  Stadsodling är inget nytt fenomen men har blivit allt större på senaste år, inte bara i Sverige, utan över hela världen. Förra veckan skrev vi om ett projekt i USA som går ut på att förse storstadsbor i så kallade “matöknar” med frukt och grönt. Ett svenskt företag som tror på storskalig urban odling är Plantagon. År 2050 kommer 80% av världens befolkning bo i städer vilket oundvikligen kommer leda till att avståndet mellan stad och land blir större. För att minska mattransporterna är idéen att odla vertikalt i stora växthus. Det här YouTube-klippet visar hur det kanske kan se ut!  

Och det är inte bara DN som känner av hur trendvindarna blåser, såg på tv4 häromdagen att dokusåpan “Farmen” kommer börja igen, och samtidigt så går programmet “Drömmen om landet” varmt på SVT. Dokusåpor kanske inte ger den mest korrekta bilden av lantbruket med det är ju kul att det finns lite spår av jordbruk i toppen på innelistan!

 

Ett litet tack är aldrig fel!

Det är fler än vi som gärna vill inspirera agronomer och andra lantbruksintresserade! Hittade av en slump en nyhet på Farmers Weekly‘s hemsida om några brittiska studenter från Plymouth University som dragit igång en kampanj för att uppmärksamma lantbrukare. Syftet med kampanjen som heter Thanks To Farmers är att visa vilken viktig uppgift lantbrukare har och att sätta fokus på matens ursprung. Det är meningen att man på sajten Thanks To Farmers skall lämna små tack-meddelanden till Brittiska bönder. 

“It’s time we stand up and give just a little bit back to those who give so much”

Kolla in den här sajten, den är fin och ger lite värme i den svenska kylan. Kanske finns det någon svensk student där ute som kan tänka sig att dra igång en kampanj för de svenska lantbrukarna också?!

Veckans agronom är en veteran!

Professor Hans Andersson är en välkänd Ultunaprofil som många agronomer säkert minns från sin studietid. Vi bad om en intervju vilket han gärna ställde upp på. Under intervjun fick vi höra en hel del spännande historier och anekdoter men framför allt förstärktes vår bild av Hans som en engagerad person med stort intresse för människor…och lantbruk förstås.

Hans är uppvuxen i Tierp och Uppsala och sökte in till “proppen” på Svalövs lantbruksskola direkt efter gymnasiet. Växtodling var det stora intresset och målet var att studera vidare till mark/växt-agronom men allting tog en annan vändning…. I den propedeutiska kursen ingick praktik, och Hans minns med värme sin praktik hos Kjell och Magna Kronvall i Gluggstorp, Tågarp. Det var till stor del dessa personer som genom diskussion och engagemang väckte Hans intresse för samhällsfrågor och ekonomi. När det efter proppen var dags att välja inriktning på Ultuna så “handlade det egentligen om att välja mellan matte eller kemi” och valet föll till slut på matte och därmed ekonomi! Första året på ekonomagronomutbildningen klarade Hans alla sina tentor men han erkänner också att: “jag förstod egentligen inte vad jag gjorde” (ett uttalande som säkert många av oss studenter kan känna igen från de första åren på universitetet!)

Efter ett studieavbrott för att göra militärtjänstgöring återvände Hans till Ultuna 1974 och läste då Produktionsekonomi och Investering & finansiering. Under sitt sista år på utbildningen började Hans jobba som amanuens för Olle Bohlin som “var klarsinnt och ett hade ett mycket gott sinne för humor”. Hans examensarbete publicerades 1977 med rubriken “Skatt, inflation och finansiering : inverkan på lönsamheten av några i lantbruket vanligen förekommande investeringar”. Efter examen var egentligen tanken att söka jobb utanför Ultuna men han blev tillfrågad att bli forskningsassistent så det blev en period som lärare och assistent på Ekonomen.

1979 sökte Hans ett masterprogram i USA, och blev antagen till University of Minnesota där han stannade i två år! Han trivdes så pass bra över i staterna att han väl hemma i Sverige längtade tillbaka, varför han spenderade ytterligare 5 år i USA som doktorand. Att vara doktorand i USA innebar tuffa år men mycket kontakt med människor från hela världen och gott kamratskap vilket resulterade i ett stort nätverk som Hans har kvar även idag. När det var dags att åka tillbaka till Sverige menade hans vänner att “Hans, you can’t go back to Sweden, it doesn’t fit your urban lifestyle”, och Hans erkänner att det var en viss omställning att helt plötsligt vara tillbaka i Sverige och köra Saab mellan Ultuna och Örsundsbro! Tillbaka i Sverige utsågs Hans till universitetslektor 1993 och han blev professor i företagsekonomi 1999. Idag har han handlett ca 140 ex-jobb, åtskilliga agrosystemprojekt samt varit huvudhandledare åt ett antal doktorander.

På frågan vad som är agronomers styrka svarar Hans att “agronomer har förmågan att tillämpa kunskap inom biologi, teknik och ekonomi i de areella näringarna, både i primärledet och industriledet”. Tidigare var agronomers roll mer produktionsinriktad, idag gäller det att ha marknadsfokus,“det går inte längre att förutse spannmålspriserna a-priori!” Hans menar att agronomutbildningen i framtiden kommer behöva ha ett stort fokus på industrin och förädlingsledet för att vara konkurrenskraftig, “teknologer med inriktning bioteknik/mikrobiologi/kemi eller livsmedel är på väg att bli formidabla konkurrenter till agronomer”. Han ger alla agronomstudenter rådet att inte rusa igenom utbildningen, passa på att studera utomlands, skaffa relevant sommarpraktik och engagera dig i föreningsaktiviteter. På så sätt skaffar du dig erfarenheter som inte går att få senare. Hans tipsar också om att “läsa mer än Svensk Frötidning, LAND och ATL för att skaffa en bredare referensram”. OCH börja inte jobba innan exjobbet är presenterat!

10 snabba till Hans Andersson (det i fetstil är vad Hans föredrar):

John Deere eller Valtra

Söderslätt eller Upplandsslätten

Fläsk- eller nötkött

Sockerbetor eller raps

ATL eller Land Landbruk

OP eller Östgöta

AGRONOM eller lantmästare

Fisk eller fågel

Småvilt eller storvilt

Gallan eller Syltan

Hans har fått flera utmärkelser, bland annat som Årets agronom 2004 och Ultuna Studentkårs pedagogiska pris 2008. Vi som studenter vet att Hans engagemang är väldigt uppskattat, inte bara bland ekonomer utan bland studenter från alla inriktningar!

 

I matöknen är det längre till fruktdisken än till KFC

Något som är väldigt spännande med lantbruks- och livsmedelsbranschen är att den just nu diskuteras i många olika sammanhang, och ur många olika perspektiv. Här i Sverige handlar diskussionen ofta om vilken typ av mat som egentligen är bäst när är det dags att handla, hur skall vi välja mellan lokalodlat, ekologiskt, miljömärkt  och så vidare. Tar vi oss utanför Sveriges gränser är dock perspektiven och diskussionerna helt annorlunda.

Visste du till exempel 23 miljoner amerikaner bedöms leva i något som det amerikanska jordbruksdepartementet kallar för matöknar? Detta togs upp i radio P1:s program Klotet häromdagen. Matöknar är låginkomstområden där det på grund av långa avstånd till ordentlig matbutik anses vara betydligt lättare (och i vissa fall billigare) att få tag i onyttig snabbmat och alkohol än att få tag på färsk och nyttig mat.

Detta har förstås negativa effekter på folkhälsan och har gjort “foodjustice” till ett viktigt budskap i Michelle Obamas hälsokampanjerSom en protest mot ohälsan och det långa avståndet till den “riktiga maten” har en också rörelse för lokal odling växt fram. Dig Deep Farms är en organisation som menar att tillgång till näringsrik mat har blivit en klassfråga. Därför jobbar organisationen med att etablera odlingar på ödetomter och markplättar inne i staden. Det som odlas säljs sedan till lokalborna. Dig deep farms menar att systemet inte bara har hälsofördelar utan att det också skapar jobb och inbringar ekonomiska resurser som stannar kvar i lokalsamhället. 

Det var länge sedan jag såg någon vara så exalterad över en rå morot…vilket också visar på de otroligt spridda utmaningar som livsmedelsbranschen står inför i olika delar av världen. Kanske nåt att tänka på nästa gång man köper färsk frukt!

Snart i en butik nära dig

 Dagens Industri rapporterade igår att holländska forskare vid Maastricht universitet har nått framsteg med att ta fram kött som odlats i laboratorium – ett hundratal köttbitar har redan odlats fram. I dagsläget är så kallat in vitro kött stört dyrt, den första hamburgaren odlad i labb kommer att kosta i runda slängar 2,2 miljoner kronor. En storskalig industriell produktion ligger mellan 10 och 20 år framåt i tiden och köttet väntas kosta hälften av vad vanligt kött kostar idag. Redan på 30-talet sa Winston Churchill följande:

“Fifty years hence, we shall escape the absurdity of growing a whole chicken in order to eat the breast or wing, by growing these parts separately under a suitable medium”.

Forskningen kring in vitro kött påbörjades av NASA på 90-talet i syfte att förbättra kosten för austonauter. Tidningen Forskning och Framsteg skev 2009 en mycket bra artikel om in vitro kött. Tekniken härstammar från stamcellsforskningen och går ut på att låta muskelceller föröka sig genom celldelning i en näringslösning. Ett problem är att vanliga celler inte kan dela sig i det oändliga. Ett annat problem är vad cellerna ska matas med, dagens näringslösningar är både dyra och innehåller antibiotika.

Frågan är om konsumenter är villiga att äta odlat kött? Är du?

Kärnteknik istället för besprutning

Ny vecka och nya blogginlägg! Hoppas alla haft en trevlig helg. Hittade det här spännande YouTube-klippet (första 5 minuterna) via FAO:s nyhetsbrev The Food and Agriculture Spotlight.

Export av mandariner är en stor inkomstkälla för vissa regioner i Kroatien, tyvärr förstörs en tredjedel av mandarinerna på grund av fruktflugor som lägger ägg under fruktskalet. Istället för att bespruta fruktodlingar har en ny mer miljövänlig metod tagits fram för att bekämpa fruktflugor. Orsaken bakom den nya tekniken är att EU-länder som importerar frukt från Kroatien inte tillåter de insekticidrester som finns på frukten, inte heller får angripen frukt importeras. Det finns alltså ett behov av att odla frukt som inte är angripen utan att använda bekämpningsmedel. Den nya tekniken innebär att man med strålning steriliserar fruktflugehanar och släpper ut dessa tillsammans med de vilda flugorna. Syftet är att de steriliserade flugorna ska utkonkurrera de vilda och på så sätt minska populationen då de inte kan få någon avkomma. Tekniken kallas SIT (Sterile Insect Technique) och har visat sig ha goda resultat.

Detta är ett exempel på hur vi med hjälp av teknikutveckling kan vi uppnå en ökad global livsmedelsproduktion!

Av ägg och mjölk gör Sara PR i London

Vi vill gärna få in lite nya synvinklar på jordbruksbranschen för att skapa spännande läsning. Nu har vi fått vår första gästbloggare! Sara Emanuelsson är en tjej som jobbar med PR i London, och inte vilken PR som helst utan det är mjölk och ägg som står på dagordningen. Läs Saras berättelse om vad en PR-konsult kan göra med lite ägg och mjölk… (och missa inte länken till MOOTUNES för ett gott skratt!) Tack Sara för fint inlägg!

Det här visste jag om PR innan jag började jobba med PR:
Samantha i Sex and the City var PR-konsult. Min kursledare i ämnet på universitetet var obegriplig. Journalister och PR-konsulter har ett komplicerat förhållande… Inte så väldigt imponerande; jag tror till och med att jag googlade ’VAD BETYDER PR’ innan min första jobbintervju.

Tre år senare och jag är kvar på byrån som gav mig jobb trots att det var ganska tydligt att jag inte visste vad jag snackade om. Min byrå är medelstor, vilket betyder cirka 25 anställda, och specialiserar sig på mat och hälsa. Vår uppgift, oavsett kund, är att nå vår målgrupp genom positiva reportage i media. Det kan betyda allt från att placera recept i livsstilstidningar; prata med branschpressen om det senaste produktsläppet; krishantering eller planera events.

Om någon skulle fråga mig idag vad PR betyder (och vad som skiljer den från reklam) så skulle jag säga att i regel betalar vi inte för utrymme i media. Och det är förstås här utmaningen ligger. Hur övertalar vi journalister att skriva om våra initiativ? 

Jag tänkte berätta lite om två kunder vi har som är relevanta för agronomer – äggproducenter och mjölkbönder. Vi representerar båda, på lite olika vis.

Vi börjar med äggproducenterna. Vår kund är en organisation som representerar de äggproducenter som har valt att märka sina ägg med Lion-symbolen, ett kvalitetsmärke som garanterar vaccinering av hönorna mot salmonella, datummärkta ägg (vilket lagen inte kräver) och en mängd andra aspekter som hjälper till att garantera kvalitet. Märket kan sitta på alla äggtyper, från ekologiskt producerade ägg till de från burhöns. Ungefär 85 % av äggproducenter i Storbritannien märker sina ägg på detta vis och runt nio av 10 ägg i livsmedelsaffärer bär det.

Våra PR-kampanjer handlar huvudsakligen om slutprodukten. Genom olika initiativ jobbar vi med att inspirera konsumenter till att välja ägg i större utsträckning än de gör idag, samt att kommunicera detta till hela försörjningskedjan så att de fortsätter att efterfråga Lion-märkta ägg. Ofta fokuserar vi på en speciell vinkel – från hälsa till sport eller genom nya recept. Här är tre exempel på kampanjer:

  • Vi publicerade en rapport genom Surrey University som klargjorde att ägg inte påverkar kolesterolvärden negativt – ett historiskt sett väldigt stort problem för kunden. Vi organiserade en presskonferens och nyheten spreds som en löpeld och hamnade på både Daily Telegraph och Daily Express’ förstasidor, bland annat. HÄR är artikeln från BBC News
  • Vi jobbar mycket med kändiskockar och nyligen tog vi hjälp av en ung och ’edgy’ programledare för att förnya vår image och placera artiklar i tidningar som normalt sett inte är intresserade av våra kampanjer. Som Sheer Luxe, till exempel – en bilaga till tidningar som InStyle och Red
  • I och med att konventionella burar nu är förbjudna inom EU så driver vi en kampanj för att belysa den situation brittiska producenter finner sig i (i väldigt korta drag – de har investerat £400 miljoner, men importen från länder som ännu inte konverterat har inte blockerats). Detta är helt och hållet en kampanj som vänder sig till kunder och makthavare och centrerar kring denna HEMSIDA.

För mjölkbönderna ser arbetet helt annorlunda ut. Här är det inte mjölken som ligger i fokus utan människorna och djuren som producerat den. Vår kund är den organisation som genom lagstadgade avgifter från hela landets mjölkbönder har som uppgift att stödja industrin med information och forskning, förbättra produktivitet samt marknadsföring.

Vi har jobbat med kunden i flera år och i början handlade det uteslutet om att skapa ett reaktivt presskontor som kunde rycka in vid frågor om allt från miljö till djurvård, uppfödning och så vidare. Vi skapade en mängd reaktiva pressmeddelanden och hanterade bland annat en mediastorm kring kött från klonade kors avkommor:

På senare tid har vi dock fokuserat på proaktiv nyhetsgenerering. Syftet är att belysa positiva initiativ och att motverka osann och negativ publicitet kring mjölkproduktion.

Detta börjar ofta med att vi kommer på idéer som vi tror media kommer att intressera sig för. Sedan jobbar vi med kunden för att hitta bönder som kan tänka sig att ställa upp som fallstudie. Vi pratar med dem för att skapa pressmaterial som vi sedan övertalar relevant media att rapportera om. Här är några exempel på positiva nyheter som vi släppt över det senaste året:

  • Stegräknare som används på kor istället för människor gav oss en intressant vinkel för att belysa hur teknologiskt avancerad mjölproduktion är…
  • Vi använde linolja som ett exempel på vad bönder gör för att reducera metanutsläpp:
  • Vi skapade en ny hemsida – www.mootunes.org – med melodier sjungna ’av’ kossor. Två av de nationella dagstidningarna skrev om projektet och en hel hög radioprogram spelade sångerna! Mer här.
  • “The cow whisperer’” var ett av våra mest framgångsrika projekt. Vi jobbade med en expert på kors beteende och positionerade henne som en koviskare. Ett väldigt enkelt koncept men med ett viktigt budskap om hur mjölkbönder använder många olika metoder för att hålla djuren hälsosamma och produktiva. Här är en av artiklarna som skrevs om vår koviskare.

Det här vet jag om PR nu: Samantha i Sex and the City var PR-konsult. Min kursledare i ämnet på universitetet var obegriplig. Journalister och PR-konsulter har ett komplicerat förhållande. Och det är ett varierande, intressant jobb som kan ta mig från att regissera en matlagningsfilm i en studio en dag, till att försöka få några Holstein-Friesians att stå på rätt sida av ladan en annan dag. Fråga mig inte vilket som är svårast…

/Sara Emanuelsson

Ett stalltips

Du har väl inte glömt att köpa biljett till Kamratmiddagen den 10 mars? Kamraten är en middag då många föredetta studenter återvänder till Ultuna. Bland annat har vi hört ryktas att stort gäng som tog examen -92 tänkt komma. Middagen brukar vara riktigt trevlig, släppet ännu bättre! För oss som fortfarande är kvar på Ultuna är det jättekul att umgås med alla gamla rävar =) Ett litet tips till agronomstudenter som är i slutet på sin utbildning: Gå på middagen! Vem vet, du kanske kan få ett och annat karriärtips eller till och med ett jobb …  

Då pratar vi kött igen

I höstas skrev vi flera inlägg om köttdebatten som handlade om minskad köttkonsumtion, importkött, svenskt kött osv. SVT Rapport gick i förrgårr ut med “nyheten” att många djur i EU avlivas helt utan bedövning, Sveriges veterinärförbund kallar det kvalificerat djurplågeri. Man blir både förbannad och ledsen när man ser de här bilderna. Vi säger det än en gång, köp svenskt kött. 

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...