Tro på GMO?

Debatten om GMO är ständigt pågående, dels här på SLU men också bland politiker och de som är allmänt miljö och lantbruksintresserade. Förra veckan var en av ekots nyheter att forskare i Umeå håller på att ta fram ett korn som är bättre på att ta upp näring ur naturgödsel. En utveckling som skulle kunna gynna ekologisk produktion eftersom mindre användning av handelsgödsel inte nödvändigtvis behöver betyda lägre skörd. Professor Stefan Jansson vid Umeå universitet säger till Ekot att:

“Det ligger ju några år bort i tillämpningen. Men det är ändå typiskt en sådan egenskap som vore det ideala i den ekologiska odlingen, att just när man använder naturgödsel så klarar sig de här växterna bättre”

Forskarna i Umeå menar alltså att det finns möjligheter till ett miljövänligare lantburk om konsumentar och producenter accepterar genförändrade växter. Det var också förra veckan som forskare från SLU och Stockholm environmental institute tillsammans med representanter från KSLA och Rädda Barnen publicerade en debattartikel på SvD Brännpunkt om att GMO måste accepteras för att gynna framtidens bioekonomi. Med begreppet Bioekonomi menas en ekonomi där inte bara livsmedel utan även industri och energiproduktion baseras på biologiska förnybara råvaror. Författarna till denna artikel menar att det finns en utbredd och onödig skepsis gentemot GMO.  

“Vi hävdar att ett kunskapsdrivet arbete för att förädla våra bioresurser som inbegriper ansvarsfullt nyttjande av modern genteknik kan ge stora bidrag till ett hållbart och klimatsmart Europa. Vi efterlyser ett tydligt politiskt ledarskap i dessa frågor”

Som replik på artikeln skriver Carl Schlyter (MP) att  genmanipulation inte alls ger ett hållbart jordbruk. Schlyter menar att det finns alltför stora osäkerheter när det gäller skydd av ekosystem och de stora maktförändringar som kan skapas på grund av de patent och upphovsrättsskydd som förknippas med GMO. Schlyter menar att mycket av genförändrade grödor som tas fram idag endast är skapade för att tåla mer av det egna bolagets bekämpningsmedel. Schlyter menar bland annat att:

“Problemet är inte brist på mat utan hur den fördelas, regleras och hanteras. Gentekniken leder till ändrade maktbalanser, eftersom det är patenterad teknik kommer den vara upphovsrättskyddad. Maktbalansen går från bönder med eget utsäde till de globala företagen som bönderna tvingas köpa nytt utsäde av varje år”

Men debatten slutar inte här, författarna till de ursprungliga artikeln kallar Schlyters svar för  “Infantil skrämselpropaganda om växtförädling” och menar att hans argument  passerat bäst-före-datum:

“Problemet är inte brist på mat” låter Schlyter meddela. Men vår artikel handlade inte främst om livsmedelsproduktion, utan om hur modern växtförädling kan bidra till en hållbar och resurseffektiv bioekonomi, där vi producerar förnybara industriella råvaror, bioenergi, med mera på åkermark” 

GMO är uppenbarligen ett väldigt laddat ämne! Är man intresserad av detta är det väldigt intressant att läsa debattartiklar och inte minst läsarkommentarerna efteråt. En sak som är säker är dock att det gäller att som agronom förstå sig på problematiken eftersom det är lätt att informationen utnyttjas på fel sätt. Vad tycker du?

 

Lär dig prissäkring

I Dagens Industri kan man läsa att Sveriges råvaruguru Torbjörn Iwarson på SEB i dagarna kommer ut med en bok om prissäkring som riktar sig till lantbrukare. Det finns stora pengar att tjäna på att skydda sig mot prisnedgångar på spannmålsmarknaderna genom att prissäkra sin spannmål. Iwarson använder följande som ett exempel: en lantbrukare som i 31 år prissäkrat delar sin veteskörd genom börsomsatta terminskontrakt på Chicago eller Matif-börsen har i genomsnitt tjänat 8,6% mer per år än en lantbrukare som inte prissäkrat under samma period. Torbjörn säger så här:

“Om vi antar att man skördar 700 ton vete per år till ett värde av i genomsnitt 700.000 kronor, har man alltså i genomsnitt  tjänat 60.000 mer per år. Under 31 år innebär det 1.886.000 kronor mer än grannen, som inte prissäkrat”

Många av Sveriges spannmålsodlare använder idag den här typen av kontrakt, i många fall dock bara för den kommande skörden. Iwarson anser att fler borde prissäkra för flera år framåt i tiden för att reducera risken och därmed variationen i intäktsströmmar mellan åren. Den ultimata strategin är enligt experten att “vara såld hela tiden”. Även om man själv inte planerar att sälja spannmål bör alla agronomer veta vad prissäkring är för något. Ett tips är att spana in CME Group som äger Chicago Board of Trade (Chicagobörsen)!

Bonde söker kock

I början av veckan skrev vi om Single-cow-cheese och fjällkon Pärla. Här kommer fortsättningen på hur småskaliga producenter kan leverera direkt till en särskild restaurang!

Det blir allt vanligare att restauranger ingår avtal för inköp av råvaror med specifika producenter för att säkerställa högsta kvalitet och dessutom påverka råvarorna redan på produktionsstadiet. Ett exempel är Frantzén/Lindeberg som vann kategorin Årets Bästa Restaurang i White Guide 2012. Restaurangen som ligger i Gamla Stan i Stockholm har två Michelin stjärnor. För dom som inte vet är en stjärna lika med “exceptionellt bra restaurang i sin kategori”, två stjärnor betyder att restaurangen är “värd en omväg” medan tre betyder “restaurangen är värd ett besök i sig”. På Frantzén/Lindeberg finns ingen traditionell meny, istället är det tillgången på råvaror som får bestämma vad som serveras. En stor del av den frukt och grönt som serveras på restaurangen kommer från trädgårdsodlarna Lars Feddeck i Katrineholm och Jan Andersson i Malmköping. Den förstnämnda odlaren producerar rotfrukter som levereras under andra halvan av året, den andra odlar sallad, tomater, blommor och skott under vår och tidig sommar. Här kommer ett klipp som visar var Frantzén/Lindebergs råvaror kommer ifrån och som ger cred till människorna bakom!

Det här är en väldigt nischad produktion som inte speglar hur majoriteten av svenska livsmedel produceras. Dock är den här typen av avtal med restauranger en spännande affärsidé för småskaliga lantbrukare. Avtal med restauranger är ett utmärkt sätt för lantbrukare att stärka sitt varumärke, knyta närmare kontakt med konsumenten, få ett prispremium och få en garanterad avsättning för sin produktion.

Jordbrukets kretslopp smittar av sig!

Vi har tidigare här på ABSOLUTAGRONOM.SE skrivit om om att kunskap inom den senaste forskningen, till exempel inom LCA (livscykelanalys) eller GMO är det som kommer göra oss till experter ute i arbetslivet. Det gäller alltså att hålla lite koll på det som händer runt omkring oss och veta lite om vad som är det senaste!

Vi vet ju alla att lantbruk till stor del bygger på ett kretslopp och ett näringsflöde där till exempel gödsel återförs till marken för att sedan med hjälp av solen bli foder till djuren igen. Förståelsen för det eviga näringsflödet har nu spridit sig till andra sektorer. Vagga till vagga eller cradle to cradle är ett nytt koncept som tillämpas av fler och fler företag. Konceptet går ut på att försöka “tänka om” det system vi har idag, där många produkter hamnar på soptippen efter användning, ett system som ur ekonomisk synvinkel gör att många resurser går förlorade för alltid. Att designa helt nya material som är så pass rena att de antingen kan komposteras och bli till jord, eller tas tillbaka till företaget och bli helt nya produkter utan att tappa kvalitet, är vad vagga till vagga handlar om.

Konceptet har fått stor spridning inom till exempel förpackningsindustrin. Dataföretaget Dell har till exempel tagit fram en förpackning som är helt och hållet är gjord av svamp och därför kan komposteras i hemmet. Läs artikel här. Ett annat exempel som det svenska företaget som heter just vagga till vagga satsar stort på är Biochar. Det är en typ av kol som skapas när biomassa bryts ner och som har positiva bördighetseffekter när den återförs till jorden. När Biochar tillverkas binds också 20% mer kol än vad som går åt till tillverkningsprocessen vilket ger en positiv effekt på klimatet.

Hittade också en fantastiskt fin film som handlar om vagga till vagga- konceptet. Ett tänk som vi troligen kommer höra mer om! Filmen kommer från Ellen MacArthur foundation som arbetar för en cirkulär ekonomi.

Sveriges radio om cirkulär ekonomi!

En fjällko med känsla för lyx!

Fjällkon Pärla har blivit kändis. Per Bengtsson, delägare och kreativ ledare på den exklusiva restaurang-gruppen PM & Vänner ville dra trenden med ursprungsmärkta råvaror till sin yttersta spets. Idén var att servera mat som inte bara kom från en viss region eller en viss gård utan till och med från en viss ko! Med inspiration från single malt whiskey föddes varumärket single cow cheese, en krämig grönmögelost som lagrats lite extra och som endast produceras av mjölk som kommer från fjällkon Pärla. Som tidningen Forskning & Framsteg skriver:

“Mer exklusiv kan en ost knappast bli”

Osten tillverkas på Agnes gårdsmejeri på ön Kläcklinge utanför Växjö, Pärlas mjölk blev särskilt utvald för att den är fet och har hög proteinhalt. När osten serveras på PM & Vänners avsmakningsmeny får gästerna ett idolkort på Pärla. Osten har fått stor uppmärksamhet. När PM & Vänner fick pris för Årets matupplevelse år 2010 av White guide blev leverantören Pärla särskilt omnämnd och på ett EU-toppmöte fick alla jordbruksministrar smaka single cow cheese. Tidningen Forskning & Framsteg har just publicerat en artikel om singel cow cheese och om vad som egentligen är bäst ur klimatsynpunkt: ekologiskt eller närodlat, småskaligt eller storskaligt? Även SvD har skrivit om samarbetet.

Att leverera till en särskild restaurang är ett spännande sätt för småskaliga producenter att få en ökad försäljningsvolym och ett starkare varumärke. Det gäller att som småskalig producent hitta en balans mellan att behålla sitt mervärde och samtidigt kunna leva på sitt arbete. Nedan syns en bild på idolkossan Pärla, hämtad från Agnes Gårdsmejeri.

Ta chansen att påverka och nätverka

Har du tankar kring hur vi kan förvalta framtidens naturresurser? Det kan handla om global livsmedelsförsörjning, gröna miljöer i urbana landskap, den gröna sektorns bidrag till samhällets energiförsörjning, viltvård, minskade växthusgasutsläpp, skydd av åkermark och vattenresurser etc. Är du intresserad av den här typen av frågor har du nu chansen att delta i Framtidsprojektet. Projektet drivs av en ideell projektgrupp bestående av SLU-studenter och är en del av KSLA:s 200-årsjubileum. Projektdeltagarna kommer att träffas 7 gånger under perioden juli 2012 till juni 2013. Externa föredragshållare från näringslivet kommer att vara inbjudna till träffarna för att bredda diskussionen och bidra med erfarenhet och andra perspektiv. Som deltagare får du möjlighet att bredda ditt nätverk, både inom gruppen och i näringslivet samt utvecka din kunskap i dom här frågorna. Projektet avslutas under KSLA:s jubileumsdagar i juni 2013 där projktdeltagarna kommer att presentera vad man kommit fram till. Dessutom får du delta vid KSLA:s årliga högtidsssammankomst i Stockholms stadshus. Din ansökan ska vara inne senast 31 mars.

Här kommer ett YouTube-klipp späckat med inspiration!

Året där ute skrider, här är det alltid vår

I helgen var det äntligen dags för Kamratmiddag på Ultuna. Ca 260 gamla och nya ultunesare gick på spex samt middag och många fler dök upp på släppet. Erik Jönsson, mark/växtagronom inskriven 2005, sammanfattade allt så här:

“Ett leende på läpparna när jag tänker tillbaka på en helg med många skratt, kära återseenden, dans samt en och annan GT. Kamrat-helg i Uppsala är oslagbart! Herregud vad jag är glad och stolt över att vara ultunesare!”

Vi instämmer helt i Eriks ord och kunde inte ha sagt det bättre själva. Mårten ECSTACY Svensson tog dom här fina bilderna. Tack för lånet Mårten :-)

Anneka PRIMA Anderson – Sveriges första kvinnliga agronom

Läste av en händelse en minnesruna över Anneka Anderson i DN igår. Anneka, som blev 90 år gammal, var Sveriges första kvinnliga agronom och tog examen vid dåvarande Ultuna Lantbrukshögskola 1947. Som den första kvinnan på utbildningen mötte hon motstånd från både andra kurskamrater och lärare då agronom ansågs vara ett strikt manligt yrke. Anneka jobbade till en början på Hushållningssällskapet i Södermanland men blev senare lantbrukare i Flen tillsammans med sin man. Vidare var Anneka ponnyuppfödare, naturvårdare, jägare, fågelskådare och amatörarkeolog. Anneka var en pionjär på många områden, bland annat introducerade hon köttsrasen Aberdeen Angus i Sverige. 2001 blev Anneka utsedd till hedersdoktor vid SLU och höll då en föreläsning på Ultuna om erfarenheter från ett omväxlande liv inom den gröna sektorn.

Med tanke på att många av agronomutbildningarna idag består av minst 50% tjejer kan man lugnt säga att det har skett en del förändringar sedan Anneka gick på Ultuna. Sorgligt och inspirerande på samma gång.

En annan känd agronom som vi minns är Aron BUDDHA Westerlund som föddes idag för 128 år sen, alltså den 13 mars 1884.

Miljoner hamburgare blir många kor

Samtidigt som köttkonsumtionen ökar i Sverige, minskar försäljningen av svensk kött.  Restauranger säljer en stor del av det importerade köttet och av någon anledning tänker man inte alls på köttets ursprung när man äter på restaurang. Eskil Erlandsson har pekat ut restaurangbranschen som en viktig aktör för att vända den negativa trenden. Svenska McDonald’s har sedan 2009 jobbat för att öka andelen svenskt kött i sina hamburgare. Företaget är såklart en storkonsument av kött, tänk bara hur många hamburgare dom säljer på ett år! Någon som vet hur många miljoner det faktiskt handlar om? Idag är McDonald’s restaurangbranschens största inköpare av svenskt kött. Företaget köper inte bara in svenskt nötkött, man är även en stor inköpare av svensk mjölk, mjöl, sallad, lök och minimorötter såklart. Ett problem McDonald’s upplever är dock att det finns för lite kor i Sverige.

“På den svenska marknaden finns det helt enkelt inte tillräckligt med nötkött av den höga kvalitet vi kräver. Här kan och vill vi göra skillnad”.

Förra året lanserades kampanjen 1000 svenska bönder där McDonald’s lyfter fram sitt arbete med att främja svenska råvaror och svenska bönders betydelse för den mat vi äter och ett öppet landskap. Ett samarbetsprojekt med LRF rörande produktions- och kommunikationsfrågor har dragits igång. Genom en uppriktig ambition om att fördjupa samarbetet med svenskt lantbruk och genom nya samarbetsformer tror man att man kan åstadkomma förändringar som leder till ökat värde för både McDonald’s, bönderna och slakteriindustrin. Ett mycket bra initiativ av McDonald’s tycker vi! En så stor aktör kan verkligen göra skillnad. Här kommer en kul reklamfilm som känns inspirerad av naturfilmer från BBC!

Ett löfte för min del är att börja fråga vart köttet kommer ifrån när jag äter ute. Om fler gör det sänder det förhoppningsvis signaler till kockar och restaurangägare om att ursprung är viktigt!

Det händer grejer på spannmålsmarknaden

Vi fick ett hett tips från råvaruexperterna på Agronomics som handlar om att det just nu händer spännande saker på den globala spannmålsmarknaden. För första gången bedömer man att produktionen av spannmål år 2011/12 kommer överskrida konsumtionen. Redan i januari skrev IGC (International Grains Council) upp den förväntade skörden för 2011/2012 med 14 miljoner ton, men detta verkar nu inte räcka till eftersom skörden skrevs upp med ytterligare 11 miljoner ton förra veckan. Enligt Agronomics beror detta på större skördar än beräknat i Australien, Kazakstan, Indian, Brasilien och Ukraina. Konsumtionen av spannmål har på grund av ökad foderkonsumtion också skrivits upp, men inte lika mycket.

Vill du också ha stenkoll på spannmålspriset? En annan informationskälla som experterna använder för att prognostisera framtida utbud samt konsumtion och därmed framtida världsmarknadspriser är WASDE (World Supply and Demand Estimates)-rapporten som publiceras av USDA (U.S. Department of Agriculture). Rapporten publiceras varje månad och är gratis samt fritt tillgänglig på nätet. Den består av en prognos över årets utbud och efterfrågan för olika grödor för hela världen samt amerikansk animalieproduktion.

Per Germundsson, produktsmarknadschef på Lantmännen Lantbruk, kommenterade under ett studiebesök på Lantmännen i fredags att det är uppseendeväckande att priserna på spannmål är så pass höga just nu. På grund av den höga produktionen borde de snarare vara låga. Enligt Agronomics kan detta tyda på att den globala spannmålsmarknaden allt mer styrs av efterfrågan snarare än av utbud, vilket är en ganska spännande förändring! En annan förändring är att det spekuleras mer i framtida råvarupriser än tidigare vilket gör att det är än mer komplext att sia om framtida priser. Med spekulation menas att aktörer intar positioner på marknaden enbart i syfte att tjäna pengar på att råvarupriserna går upp eller ner.

En ny gryning för spannmålsmarknaden?

Kunskaper om hur marknader fungerar har blivit viktigare och viktigare för agronomer. Om det traditionellt varit den första delen av kedjan som varit agronomens specialitet så gäller det idag att ha koll på alla delar, från hage till mage (som man brukar säga…)

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...