Många läsare har velat att vi ska intervjua en landsbygdsutvecklingsagronom. Nu har vi gjort det! Veckans agronom heter Liz Mattson och är en driven och positiv tjej, uppväxt på Åland. Liz visste från början inte om hon skulle välja att plugga till husdjursagronom eller landsbygdsutvecklingsagronom, men hennes mamma som själv är husdjursagronom trodde att agronomutbildningen i landsbygdsutveckling skulle innebära en bredare arbetsmarknad på Åland för sin dotter. “Jag har alltid haft mitt hjärta på landsbygden och därför lockade det att hjälpa till att lyfta landsbygden”, säger Liz.
Utbildningen är väldigt ny på SLU, den första årskullen har inte tagit examen än. Därför tror vi att det är många som undrar vad man egentligen blir som landsbygdsutvecklare. Vi frågade Liz vad landsbygdsutveckling handlar om? Liz menar att det är ett otroligt brett område och att jobbet som landsbygdsutvecklare kan innebära väldigt mycket olika saker. Själv vill hon jobba med landsbygdsutveckling i Norden medan andra studenter vill jobba med landsbygdsutveckling internationellt, exempelvis på SIDA. “Landsbygdsutveckling innefattar ofta projektledning, koordinering, marknadsföring, knyta kontakter och sprida information – att stötta och lyfta småföretagande och andra organisationer på landsbygden”. Typiska arbetsgivare är kommuner, länsstyrelser, regionsförbund, Tillväxtverket och mindre projekt. I många fall kommer man jobba som en länk mellan EU och gräsrötter på landsbygden.
Liz går fjärde året på utbildningen men har redan hunnit starta eget företag! Det började med att hon gjorde praktik på Ålands Landsbygdscentrum förra sommaren, där hon jobbade med Skördefesten som är årligt evenemang för att lyfta fram företagare på den Åländska landsbygden och ett sätt att marknadsföra lokala produkter. Att göra praktik är en möjlighet som alla agronomer har genom kursen Kvalificerad agronompraktik, vilket innebär att man under 5 veckor praktiserar på ett företag med arbetsuppgifter inom ens eget utbildningsområde. I samband med praktiken på Åland skapades nya jobbmöjligheter. Liz säger att hon fick uppdragen först, sen startade hon eget företag. Genom att skaffa F-skattsedel är det enkelt för företag att hyra in Liz som konsult för kortare eller längre uppdrag. Nu i sommar har Liz fyra projekt inbokade för olika arbetsgivare. Vi undrar om det är svårt att driva eget företag? “Redovisning och bokföring är ofta det som skrämmer folk att starta eget, men det kan man få hjälp med” konstaterar hon. Liz tog bland annat hjälp av Drivhuset i Uppsala genom att gå en bokföringskurs i deras regi.
I vår gör Liz praktik på Heby kommun i Upplands län. Heby satsar stor på utvecklandet av landsbygden och i praktiken ingår bland annat att besöka landsbygdsföretagare i kommunen, driva projekt och rådgiva kring olika projektpengar man som företagare kan söka genom Leader eller via kommunen. För er som inte vet vad Leader är så står det så här på Jordbruksverkets webbsida:
“Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader är det ni som som bor och verkar i området som driver utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Du kan söka stöd genom Leader för projekt som utvecklar landsbygden. Leader hjälper oss att nå målen i landsbygdsprogrammet”.
Liz menar att vill man som landsbygdsutvecklingsagronom vara säker på att få jobb ska man satsa på administrativa jobb, till exempel att hjälpa företagare skriva ansökningar, administrera Leader-projekt och EU-stöd. Vi frågar vad utbildningens styrka är? “Vi skriver alltid och vi blir under utbildningens gång bra på att konkretisera information, hitta kärnan och uttrycka oss i skrift”. Utbildningen har ett socialt fokus som innebär att förståelsen för människan sätts i centrum. Något som saknas i utbildningen är enligt Liz kurser i ekonomi. Framförallt skulle kurser i marknadsföring vara väldigt bra då jobbet som landsbygdsutvecklare handlar om att marknadsföra landsbygden för att locka turister och få människor att flytta dit. Måste man själv ha en anknytning till landsbygden för att bli landsbygdsutvecklare? Liz menar att det behöver man inte ha men att det är viktigt att ha ett “hjärta” för landsbygden man vill utveckla, förstå värdet av den samt kunna relatera till den verklighet som människor på landsbygden lever i.
Liz tipsar om två bra exempel på landsbygdsutveckling: Julmyra Gård som är en mångmiljonsatsning för att skapa ett hästsamhälle eller en hästby och kommer bli ett av de största hästsamhällena i Skandinavien. Och projektet Fest i Heby som är en samlingsaktivitet för kulturturism i Heby kommun. Kolla in deras fina Facebooksida!
Hoppas att vi nu lyckats ge en bild av vad en landsbygdsagronom är för något, något som vi vet att många undrat över. Liz är också ett utmärkt exempel på att det inte är något konstig eller farligt med att starta eget företag, det gäller bara att hitta rätt kanaler för sina specialkunskaper.
Tack för ett inspirerande samtal Liz!
Det kommer troligen dröja väldigt länge innan man får höra ett tal som är lika bra och inspirerande som Johan Rockströms igen! Hoppas detta var en minnesvärd stund för alla examenstagare – inklusive Absolutagronoms egen Frida Thorstensson! På bilderna syns Johan Rockström, körerna Ulla och Ultuna Drängar och hur examenstagare fick komma upp på scenen för att ta emot sina examensbevis (ursäkta bildkvaliteten).
