The Human Quest

Alla som läser vår blogg vet troligtvis vem AGRONOMEN (!) Johan Rockström är, dom flesta har nog också hört talas om den svenske naturfotografen Mattias Klum som fotar för bland annat National Geographic. Förra veckan tipsade vi om boken Maten och makten, och nu kommer ännu ett boktips. Vi vill inte vara tjatiga men det här måste vi bara blogga om! 

Idag släpps nämligen Rockströms och Klums bok “Vår tid på jorden” eller “The Human Quest” som är den engelska titeln. Förhoppningen med boken är att den ska inspirera ungdomar, politiker, företagsledare, Barack Obama, kändisar och alla andra till att förändra hur vi ser på oss själva och vår relation till planeten. 50 år av ohållbart resursutnyttjande börjar sätta sina spår på planeten. Ekosystemen är hårt pressade och vi håller på att slå i taket för vad jorden klarar av för att stödja vår civilisation. Om den här utvecklingen tillåts fortgå utan att vi gör något kan det få förödande konsekvenser för oss själva. Vetenskapen har inte lyckats kommunicera vad vi faktiskt vet om planetens tillstånd. Med hjälp av boken hoppas författarna att fler beslutsfattare och makthavare ska öppna ögonen för vad som håller på att hända. Förordet till boken är skrivet av ingen mindre än Bill Clinton.

Boken är en sammanfattning av den senaste vetenskapen inom området i kombination med Mattias fantastiska naturbilder för att visa vad som står på spel. Vad som krävs är enligt författarna en radikal förändring på hur vi ser på vår relation till planeten. Förutom att diagnostisera problemen, tar boken upp möjligheterna och bevisen för att en övergång till en hållbar framtid är möjlig. Vi rekommenderar att ta en titt på filmen nedan som handlar om just detta, ett inspirerande sätt att sprida den senaste forskningen!

I veckan hålls FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio+20) i Rio de Janeiro, Brasilien. The Human Quest kommer att vara utgångspunkt för ett symposium där Nobelpristagare, Brasiliens miljöminister Izabella Teixeira och president Dilma Rousseff kommer diskutera miljö- och hållbarhetsfrågor.

Lantbrukstalanger sökes – vinn £10 000

Har du lite kort med cash så kan det vara läge att flytta till England och ställa upp i tävlingen Farmers Apprentice, en tävling som går ut på att finna nya lantbrukstalanger! Enligt den brittiska lantbrukstidningen Farmers Weekly kommer det behövas en stor mängd nya unga lantbrukare i branschen. Det gäller alltså att marknadsföra lantbruket för att locka innovativa och möjligghetssökande ungdomar. Lantbruket kommer att genomgå stora förändringar framöver så det gäller att rekrytera i tid!

För att göra reklam för branschen och för att starta jakten på talangfulla lantbrukare har Farmers Weekly dragit igång tävlingen Farmers Apprentice som är en typ av talangjakt. Vem som helst kan söka så länge man är mellan 18-25 år, det finns inget krav på tidigare lantbrukserfarenhet. Ansöker gör man genom att skicka in en 60 sekunders film om sig själv, filmen skall ge en bild av personen och varför man vill vara med i tävlingen. 10 stycken kommer sedan att väljas ut och få delta i ett 5 dagars bootcamp där de tävlande kommer ställas inför både praktiska och mer teoretiska utmaningar med koppling till framtidens lantbruk. Tävlingsgrenarna är inte officiella ännu men enligt information på hemsidan kommer det handla om praktiska färdigheter, företagsamhet, kommunikation, ledarskap och problemlösning. Hela tävlingen kommer förstås att filmas och sändas som episoder på internet!

Finalisternas prestationer på bootcamp bedöms av en jury bestående av tre personer med ledande positioner inom det brittiska lantbruket. Juryns fokus ligger på att hitta en person med stort driv och innovationsförmåga som kan passa för en framtid i lantbruksbrancshen. Vinnaren får £10000 som skall användas för att kickstarta en lantbrukskarriär.

Finalisterna annonseras i slutet av september och den 22- 26 oktober går bootcamp av staplen. Nedan kan du se en reklamfilm för tävlingen. Har inte lyckats lista ut om det är någon idé för svenskar att söka :-) Hoppas vi kan återkomma i oktober med lite mer info om tävlingsgrenarna!

Svenskt jordbruk en “icke-fråga”?

Den politiska debatten kring jordbruksfrågor och jordbrukspolitik existerar mer eller mindre inte i Sverige. Med satsningen “Det nya matlandet” vill regeringen främja närproducerade och småskaliga livsmedel. Samtidigt nedmonteras svenskt lantbruk. Det är hög tid att introducera jordbruket på den politiska agendan. I en välskriven debattartikel i SvD från den 22:e maj menar några av författarna till boken Maten och makten att det finns ett samband mellan svenskt jordbruk och internationell utveckling. För att möta de utmaningar som globalt lantbruk står inför krävs ett större politiskt engagemang, även från industriländer såsom Sverige. Sverige bör aktivt engagera sig tillsammans med världssamfundet för att möta de utmaningar som det globala lantbruket står inför. Författarna tycker att regering och riksdag bör klargöra vilken roll Sverige ska spela.

Maten och makten är en ny spännande bok som vi borde ha bloggat om för länge sen. Den har skrivits på initiativ av Svensk Mjölk och ställer frågan “Hur ska den nya världen mättas?”. Människor världen över äter mer resurskrävande livsmedel såsom kött samtidigt som den odlingsbara jorden som inte redan är uppodlad är knapp. Är det alls möjligt att föda en befolkning på 10 miljarder människor 2050? Bokens författare menar att det är möjligt under förutsättning att jordbrukets långsiktiga produktivitet och uthållighet tas på allvar som politisk utmaning (så är fallet inte idag). En miljard människor svälter år 2012, jordbruket som inkomstkälla är en nyckelfaktor för att dessa människor ska få ett bättre liv. Stigande livsmedelspriser under senare tid nämns som ett orosmoln i utvecklingsländer framför allt för människor som lever i städer. Å andra sidan innebär stigande världsmarknadspriser förbättrade inkomstförutsättningar för miljarder småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika. Förbättrad lönsamhet inom lantbruket går hand i hand med minskad fattigdom!

“Det globala jordbruket behöver förbättrade metoder för produktion under allt osäkrare klimatförhållanden och stärkt forskningskapacitet för att klara en hållbar hög produktion, så även i Sverige”.

För att kunna mätta 10 miljarder människor 2050 krävs stora insatser, inte minst inom forskning och utbildning. Här kan Sverige göra en skillnad. Det krävs ett större engagemang från politiskt håll, tyvärr är svenskt jordbruk en “icke-fråga” i den svenska debatten. Varför blev det så? I boken medverkar bland annat Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Helena Jonsson, Stefan de Vylder med flera.

Collaborative consumption – en ny gammal idé!

Ibland är det roligt hur koncept och fenomen som existerat i generationer får ett nytt namn och helt plötsligt blir populärt på nytt! Ett sådant koncept är collaborative consumption (samverkanskonsumtion). Begreppet collaborative consumption har växt fram via alla de sajter på internet där människor kan dela, låna, sälja och byta sina prylar med varandra. Det handlar om att dela snarare än att äga och på de olika marknadsplatserna är det ofta person till person som gäller, inga mellanhänder. Rachel Botsman som varit verksam vid Oxford University och Harvard University har skrivit boken “What’s mine is yours” som handlar om just detta. Även om det inte är särskilt nytt att dela eller byta saker med varandra så har det nya tänket spridit sig och inspirerat till en massa nya affärsidéer. Collaborative Consumption har av TIME-magazine blivit rankat som en av 10 idéer som kommer förändra världen!

Exempel på CC

De mest välkända exemplen på CC är förstås blocket och ebay men det finns också exempel där det inte är några pengar inblandade,FreeCycle går ut på att inom vissa områden ge bort och ta emot saker helt gratis. Bilpooler är ett annat exempel, framgångsrika Zip Car finns i stora delar av USA, Canada och Storbrittanien. Hinner Du är ett svenskt initiativ där personer med brist på tid kan be personer som har tid över om hjälp med nästan vad som helst, till exempel klippa gräset eller skruva ihop IKEA-möbler. Det kanske mest banbrytande exemplet är den snygga sajten Airbnb där vem som helst kan hyra ut ett rum eller ett hus till någon annan för ett pris man bestämmer själv. Fler exempel finns i videon nedan!

Lantbruk och Collaborative Consumption? 

Den gigantiska stadsodlingstrenden är också ett exempel på Collabortive Consumption. Förra veckan rapporterade både DN och Sveriges Radio från söder i Stockholm där föreningen Trädgård på spåret gjort det möjligt för vem som helst att delta i odling och skörd av grönsaker. Tanken är att odlingslandskap som detta skall ta livsmedlen närmare konsumenten och bidra till en trevligare stadsmiljö. I USA har föreningen National Young Farmers Coalition dragit igång en variant av den traditionella maskinringen som kallas Farm Hack. Idén är att unga lantbrukare skall träffas och effektivisera sin maskinanvändning genom att dela på användningen av maskinerna men också genom att bygga om gamla maskiner för nya ändamål. 

Collaborative Consumption är som sagt inget nytt, kanske bara något som varit bortglömt ett tag, i alla fall i företagssammanhang. Det kan dock vara något att fundera över eftersom gemensam konsumtion kan spara både pengar och resurser!

Framtidens material utvecklas på SLU

ABSOLUTAGRONOM.SE har tidigare bloggat om Sustainable design och utvecklandet av ett mer hållbart samhälle. På SLU forskas det såklart inom områden som är kopplade till hållbarhetsfrågor, till exempel forskning och utveckling kring material som i framtiden kan ersätta oljebaserade syntetiska material. Vid Institutionen för livsmedelsvetenskap pågår just nu ett forskningsprojekt som heter ”Renewable functional barriers”. Målet är att utveckla olika typer av stärkelse som kan användas som råvara i pappersindustrin för att tillverka förnyelsebara livsmedelsförpackningar.

Vi träffade SLU-doktoranden Carolin Menzel som deltar i projektet. Hon är 26 år gammal och jobbar sen två år tillbaka vid Institutionen för livsmedelsvetenskap. Carolin berättar att SLU forskar kring hur den molekylära strukturen i stärkelse påverkar materialegenskaperna i stärkelsebaserade barriärer i livsmedelsförpackningar (med barriär menas det lager/skift i förpackningen som skyddar livsmedlet från syre och vatten). Projektet, som löper under 4 år, är ett samarbete mellan näringsliv samt akademi och finansieras av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och medverkande industriföretag. Aktörer som deltar i projektet är bland annat Stora Enso, Nordic paper, Billerud, BIM kemi, Lyckebystärkelsen, SIK, Chalmers, Karlstad universitet, KTH och SLU.

Carolins forskning utgör en liten del av hela projektet, hon är inblandad i utvecklandet av en müsliförpackning (den innersta påsen) som är både förnyelsebar och nedbrytbar. Påsen består av flera lager och Carolin jobbar med det yttersta lagret som består av modifierad potatisstärkelse. Genom kemisk analys av stärkelsen studerar hon sambandet mellan stärkelsens kemiska struktur och dess egenskaper. Det är även viktigt att studera hur processning såsom upphettning påverkar stärkelsens struktur.

“Det är jätteintressant att arbeta nära industrin. Jag jobbar i liten skala i labbet men måste ta hänsyn till att stärkelsen beter sig annorlunda då den ska processas i stor skala inom industrin”.

Projektet avslutas i december i år och kan sammanfattas som framgångsrikt. Man har redan ansökt om patent och hoppas att den framtagna stärkelse-sammansättningen kommer att kommersialiseras inom kort och börja användas i olika förpackningar. SLU kommer dessutom ansöka om nya forskningsmedel för att fortsätta projektet. Det här är ett exempel på hur SLU bidrar till ett mer hållbart samhälle och det finns med säkerhet fler!

Bökande citygrisar en succé

Gallery

Under två månader har tre Linderödssvin bott i stadsdelen Majorna i Göteborg. Anledningen till att dom är där är att grisarna ska vända jorden med sina bökande trynen för att göra marken odlingsbar. Ett plus i kanten är att dom … Continue reading

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...