Gårdagens nyhet från Ekot var att allt fler lantbrukare prissäkrar delar av sin förväntade spannmålsskörd på de internationella råvarubörserna Chicago Board of Trade och Matif. Det konstaterar Handelsbankens råvarudesk som känt av en kraftigt ökad efterfrågan under sommaren på grund av stigande världsmarknadspriser på spannmål. Utvecklingen går även mot att lantbrukare prissäkrar allt längre in i framtiden, så långt som 2-3 år framåt vilket innebär att lantbrukaren vet idag vad han får betalt för delar av veteskörden 2015!
För dig som inte har koll kommer en sammanfattning på vad det här med prissäkring handlar om. Lantbrukare minskar alltså sin riskexponering mot fallande spannmålspriser genom att handla med finansiella kontrakt på råvarubörser. Finansiella kontrakt kan delas in i futures och options. I ett finansiellt kontrakt finns ingen underliggande råvara, med andra ord sker ingen fysisk leverans av råvaran då kontraktet löper ut (jämför det med Lantmännens terminskontrakt där lantbrukaren åtar sig att leverera en visst antal ton av t.ex. höstvete). I Sverige kan futures och options handlas via Handelsbankens och SEB:s råvarudeskar.
Spannmålsodlare säljer vanligtvis spannmål på spotmarknaden och har därför en “long position” på den fysiska markanden. För att försäkra sig mot fallande höstvetepriser intar lantbrukaren en motsatt position, dvs. “short position” på börsen. Att vara ”short” innebär att man säljer ett futures kontrakt och förväntar sig att priset ska sjunka. För att prissäkring ska fungera måste det finnas en positiv korrelation mellan futures priser för höstvete och spotpriser för höstvete. Med andra ord bör spotpriset sjunka om futurespriset sjunkit. Om spotpriset på höstvete sjunker har en lantbrukare som sålt futureskontrakt för höstvete möjligheten att köpa tillbaka futureskontraktet till ett lägre pris. Vinsten som uppstår på den finansiella marknaden täcker delvis förlusten som uppstår på den fysiska marknaden då lantbrukaren säljer sitt spannmål till exempelvis Lantmännen eller Svenska Foder.
“Jag hoppas ju att de här nya verktygen som finns tillgängliga gör att man kan säkra priserna längre fram i framtiden och gör att man vågar investerar mer, att man kanske odlar upp ny mark, därför att man kan mer lita på att prisnivåerna håller sig här genom att man säkrar dom. Man är inte utsatt för att det är 50 procent lägre nästa år”
Den här fina bilden är lånad från Camilla Söderberg (tack för lånet) och visar två av de specialtillverkade tröskor som används för att skörda ärterna. Skörden sköts av fyra skördegrupper med vardera fyra tröskor i varje grupp. Det är en imponerande syn när Finduströskorna kommer körandes i bredd på ett fält. Knappt 7000 ha odlas årligen i Skåne och södra Halland vilket ger drygt 30 000 ton frysta ärter. När ärterna på ett fält är moget måste dom skördas inom 24 timmar och frysas inom 3 timmar för att behålla sin höga kvalitet. Därför krävs det nogrann planering för att synkronisera skörden så att tröskornas och fabrikens kapacitet optimeras. Majoriteten av ärterna exporteras till främst Italien, Spanien och Tyskland. Det här YouTube-klippet hittade jag av en tillfällighet och är en kul film om Findus egna sortförädling.
Traineeprogrammen brukar ha mellan 2-20 platser och pågår ofta i ett till två år. Konkurrensen om platserna är tuff, det kan vara så många som 2000 sökande till ett program. Det som gör traineeprogrammen så eftertraktade är att du får chansen att testa på olika typer av tjänster inom olika verksamhetsområden. På så sätt får du en unik helhetssyn över företaget samtidigt som du skaffar dig ett brett kontaktnät. Om det är ett internationellt företag är minst en period förlagd utomlands. Programmen varvas också med utbildning inom exempelvis ledarskap, kommunikation och förhandling. Att ha en mentor under programmet som hjälper dig framåt i din utveckling är vanligt.
Här var det under förhandlingar mellan Lantbrukets förhandlingsdelegation, Statens jordbruksnämnd och Konsumentdelegationen som matpriserna sattes.