Jordkonst

Wheatfield is a spectacular work of Ecological Land Art conceived by Agnes Denes in 1982 to call public attention to certain values that are increasingly neglected by the globalized world, such as sharing food and energy, protecting the land, and fostering social and economic growth in a way that preserves quality of life for individuals and communities”

Det har varit ett bra tag sedan bloggen var igång senast. Men när det dyker upp spännande grejer med koppling till lantbruk och livsmedel så känner både jag och Frida hur det kliar i fingrarna.

Precis ett sådant tillfälle var det när jag hittade konstprojektet Wheatfield. Den amerikanska konceptkonstnären Agnes Denes ägnar sig åt något som kallas för “land art” eller jordkonst. Det mest kända konstverket skapade hon 1982 då hon såg till att 8100 kvaratmeter ödetomt utanför Manhattan planterades med vete.

Skörden från fältet skeppades sedan till 28 olika städer, under parollen “The International Art Show for the End of World Hunger”.

Det coola är att det i Milano i år görs precis samma sak, och man har också gjort ett event av det hela och låtit nyfikna vara med och bidra till sådden.

Jag hade gärna sett samma sak i Stockholm – det skulle kunna bli en samlingsplats för diskussioner om miljö och mat – ett lantbrukets Almedalen?

/ Brita

Få dina fiskar varma

För några veckor sedan skrev vi om att fiskar simmar om kor, och med det menas att det nu produceras mer fisk än nötkött i världen. Att odla fisk, skaldjur och växter i vatten kallas för vattenbruk, en typ av odling som har stora möjligheter att integreras i våra odlingssystem för att på ett bättre sätt sluta kretsloppet och undvika näringsläckage.

Ett begrepp som kommer upp i fler och fler sammanhang är aquaponics, vilket är en kombination av aquaculture (vattenbruk) och hydroponics (odla växter i vatten). Konceptet går ut på att man använder avföring från fisken som näring till plantorna, vattnet som passerat plantorna renas och kommer tillbaka till fisken igen. Systemen har fått stort genomslag på småskalig nivå, bland annat har företaget Back to the roots (som finansierats av Kickstarter) tagit fram ett fint litet akvarium med växter på toppen.

Men det finns också stor möjligheter att sluta den här typen av system på mer storskalig nivå. Där näring från vattenbruk kan användas som näring på fälten och plantor rester från fälten kan bli mat till fisken! Läs om en sådan forskningssatsning här. Det kräver dock att det satsas mer på vattenbruk i Sverige.

Inte utan att man bli lite sugen på att en liten aquaponicsanläggning i köket när man ser de engagerade killarna bakom Back to the roots. Samma killar har tagit fram ett svamp-kit som går ut på att odla svampar i en kartong.

Snart kanske landsbygden är ett enda stort vattenland, fränt!
/ Brita

Levande föda – bokstavligen

Begreppet gastronomi kommer från grekiskans gastro som betyder mage, och som helhet handlar gastronomi om sambandet mellan mat och kultur. Det handlar alltså lika mycket om vad maten kommer ifrån och hur den är lagad, som det handlar om smak och själva ätandet.

Under den så kallade hästköttsskandalen diskuterades det en del kring vad vi kan tänka oss att äta, och Lotta Lundgren delade in i ätdjur och icke-ätdjur. När det gäller att äta insekter, som kan vara en smart källa till protein, handlar det också mycket om vad som ingår i vår kultur, och vår bild av vad som är mat. Det är trolitgtvis bara en vanesak. När vi väl vant oss vida att inkludera insekter i vår matkultur är inte gräshopporna så långt från tallriken.

Hittade en lite småläskig (men ändå snygg) video, där konstnären Minsu Kim från Royal College of art testar lite gränser för vad som är ätbart och inte. Inom molekylär gastronomi kan ju maträtter anta de mest konstiga former, men vad händer om maten på tallriken börjar röra sig….

Living Food by Minsu Kim from Dezeen on Vimeo.

Handla mat på nya sätt!

Det kanske bara är jag, eller är det inte så att det händer så himla mycket spännande på försäljningssidan när det gäller livsmedel? Tycker det dyker upp en massa smarta affärsidéer och roliga lösningar lite överallt!

Vi kan börja med “Mitt mejeri” där en av grundarna är livsmedelsgaronomen Paulina Norup. Idén är att bygga ett mejeri innuti en container, vilket gör det möjligt för gårdar att fakstikt ha ett mejeri på gården. Detta kan möjliggöra att sälja mjölken direkt till konsument, eller till butik, och därav behålla en större del av förtjänsten själv. Läs mer om “Mitt mejeri” och se bilder på hur det kan se ut HÄR.

Nästa spännande grej är det här med virtual shopping som vi skrev ett inlägg om för nästan tre månader sedan. Då handlade det om shoppingskärmar i tunnelbanan i Sydkorea, vilket kändes hyfsat långt bort från vardagem. Men nu testar minsann Citygross så kallade digitala butiker på utvalda platser i Stockholm!

En digital butik är helt enkelt en skärm med shoppingerbjudanden och produkter som kan beställas hem via en QR-kod och en mobil. Det känns som den här tekniken har oändliga möjligheter, tänk bara om det skulle gå att hyra eller gå ihop ett gäng företagare/lantbrukare och köpa en sån här skärm. Då kan man plötsligt sälja och informera om produkters mervärden i tunnelbanan…eller på nån annan smart plats!

Men så har vi också The Farmery. Ett koncept som kombinerar design med vertikal odling och försäljning. Tha Farmery är ett specialdesignat växthus där olika delar är anpassade för olika typer av vertikal odling som svamp och grönsaker, och det fina är att det också är en butik, odling och försäljning sker helt enkelt på samma plats! Missa inte den fantastiskt fina filmen om konceptet.

Det känns som det är något på gång, vårt sätt att handla mat på håller på att förändras. Förhoppningsvis kan detta möjliggöra att man på ett tydligare sätt kan kommunicera olika produkters mervärden på ett bättre sätt. Att det blir skillnad på kött och kött och att man inte skall behöva leta ihjäl sig för att reda ut var saker och ting kommer ifrån. Att det blir enklare att göra medvetna val i butiken…

Är det någon som vill starta ett “Farmery” med mig så är det bara att höra av sig!

/Brita

Dagens tips: Worldfavor

Både lite nu och då hör man om olika typer av hållbarhetsutmärkelser som delas ut bland företag. Undersökningar som visar hur pass hållbara olika varumärken uppfattas vara blir också mer och mer vanligt. Som exempel knep Lantmännen och Arla plats ett och två i Sustainable Brands mätning inom kategorin livsmedel.

Men i samma veva har Arla fått stor kritik för att använda sig av märkningen “klimatkompenserad” på ekologiska produkter. Kritiken baseras på att det trädplanteringsprojekt, som klimatkompensationen bygger på, inte fungerat. Att de som utför arbetet inte fått betalt, och det inte är säkert att träden kommer finnas kvar så pass länge att de faktiskt kan göra någon skillnad när det gäller koldioxidutsläpp.

Som vi skrivit om tidigare, är det en snårig djungel att hålla koll på vad olika produkter kommer från och vad produktionen av dessa har för på omgivningen. Även om man vill göra ett medvetet val kan det ibland vara otroligt svårt att hitta rätt. Inte minst kan det vara jättesvårt för företag och organisationer att kommunicera vad de gör på ett bra sätt!
Precis det här problemet har Worldfavor identifierat. 

I våras var jag och lyssnade på en presentation med några av personerna bakom Worldfavor, en sajt som man skulle kunna beskriva som ett hållbarhets-facebook. Tanken är att det på sajten skall finnas mätbar information som speglar olika hållbarhetsaspekter av företag. Målet är att kunna jämföra olika företag och produkter med varandra. Vad gör det till exempel för skillnad, ur hållbarhetssynpunkt, om jag köper en TV från LG istället för en från Sony? I förlängningen skall man också kunna skapa sin egen personliga profil och registrera sin inköp och konsumtion och se vad man själv har för påverkan. En fantastisk idé!

Sajten är än så länge under uppbyggnad. Det tar sin tid att knyta företag till sig och att samla och strukturera informationen. Men man kan redan nu testa att söka på olika företag och se exempel på hur det kan se ut.

En snabb presentation finns i videon också!

www.worldfavor.com
/Brita

Infragram visar växtens hemlighet

Att odla på balkonger, i trädgårdar och på allmänna platser är en trend och ett intresse som växer sig större hos fler och fler, gamla som unga. Att se till sina växter och förstå hur de mår kräver dock en hel del kunskap. Så kallade “gröna fingrar” är det inte alla som är begåvade med.

Vi har tidigare skrivit om precisionsjordbruk (till exempel här), vilket innebär att ny teknik används för att optimera användandet av insatsvaror. Genom att samla detaljerad information om vad varje planta eller varje kvadratmeter av fältet behöver, kan man anpassa användandet av gödsel och sprutmedel. Vilket är bra för både miljö och plånbok.  

En av teknikerna som används inom precisionsjordbruket är kameror som genom färger kan avslöja hur en planta, eller växtligheten i ett område, mår. Genom infra-röd kamera går det att se ifall växten har någon pågående fotosyntes, vilket indikerar ifall växten växer och mår bra eller inte. Det är nämligen så att under fotosyntesen absorberar växter blått och rött ljus, medan infra-rött ljus reflekteras. Genom att se hur mycket infra-rött ljus som reflekteras går det därför att se hur väl växten tar upp ljus som den sedan omvandlar till energi.

Infra-röd kameror har bland annat använts av NASA för att få en överblick av hur planeten mår. I precisionsjordbruket kan små obemannade flygfarkoster fotografera fält och ge information om vilka delar av fältet som är aktiva eller inte.

Men om man skulle vilja testa detta hemma då?

Public Lab, en organisation som utvecklar smarta innovationer till låg kostnad för vanligt folk, har har just fått full finansiering av sin kamera Infragram via crowdfunding sajten Kickstarter. Kameran är till för för alla trädgårdsnördar som vill veta mer om växternas hemliga liv. Infragram innebär bland annat att man tar bort det filter som blockerar infra-rött ljus i en helt vanlig kamera. Se mer i filmen!

SMS räddar skörden

Under förra veckan var en hel del politiker på plats under World Economic Forum i Kapstaden I Sydafrika. I samma veva är fotografen Jens Assur högaktuell med utställningen “Africa is a great country” på Liljevalchs. Med gigantiska fotografier föreställande moderna stadsmiljöer och vardagen hos en snabbt växande medelklass vill Assur utmana den negativa och ensidiga bild av Afrika som vi vanligtvis matas med. I en artikel i SvD i fredags är budskapet detsamma – att många länder, särskilt söder om Sahara, visar snabb tillväxt och Anders Borg menar att det gäller för företag att hänga med i utvecklingen. 

När det gäller livsmedelsförsörjning så är det många som menar att kontinenten Afrika har en otrolig utvecklingspotential. De största utmaningarna är dock de sociala aspekterna. Den ekonomiska utvecklingen får inte ske på bekostnad av befolkningen, och lantbrukare skall ha möjlighet att påverka och styra sin situation. För att detta skall kunna nås krävs det ökad tillgång på information, utbildning och möjlighet till samarbete. Men hur uppnår man detta när infrastrukturen inte är tillräcklig och när tillgången till internet är låg?

Enligt en artikel i The Guardian har snart 70 % av den Afrikanska befolkningen tillgång till mobiltelefon. I och med detta är mobilen den största möjligheten till ökad kommunikation och information. Genom SMS kan en lantbrukare, by eller familj få information om väder, sjukdomar och marknadspriser på grödor och boskap, något de aldrig skulle fått tillgång till utan mobil. Informationen kan öka produktiviteten och ge möjlighet till samordning som kan stärka lantbrukarnas förhandlingspositioner gentemot köpare.

SMS-tjänsterna finns i alla möjliga former. Vissa har utformats av större bolag som Nokia och Reuters. Andra SMS-tjänster är det mindre organisationer som står bakom. Ett exempel är WeFarm, en SMS-tjänst skapad av en organisation för te- och kaffeodlare. Genom WeFarm skall odlare runt om i världen kunna nätverka, utbyta information och lösa problem. Mer info i filmen!

Fördelen med de stora bolagens tjänster är förstås en stor tillgång på uppdaterad information. Men det borde ju också finnas risker med att många anpassar sig efter marknadspriser eftersom det då kan skapa stora svängningar. Mindre SMS-tjänster har fördelen att de är mer anpassade efter lokala förutsättningar. Nästa steg i utvecklingen är att via SMS kunna prissäkra spannmål och andra grödor “säck för säck”, en tjänst som redan utvecklats i Kenya.

SMS har skapat stora möjligheter och troligtvis är inte användandet av smartphones särskilt långt borta (en marknad som bolagen inte kommer säga nej till). Tillgång till GPS och kamera kan skapa oanade möjligheter för att stärka och utbilda småskaliga lantbrukare ytterligare!

Självlysande träd som gatubelysning

En lysande nyhet är att det snart kan finnas självlysande växter! En grupp amerikanska forskare vid Singularity University i Silicon Valley håller på att utveckla det genom en ny teknik som kallas syntetisk biologi (synthetic biology). I naturen finns flera självlysande organismer såsom eldflugor, plankton och fiskar. Genom att använda samma enzym som finns i just eldflugor och överföra det till växten Arabidopsis (tillhörande familjen kålväxter) vill forskarna skapa självlysande växter som på sikt kan användas för att lysa upp gator.

Vad är syntetisk biologi?
Länge har forskarna kunnat kopiera genetisk information associerad med en önskvärd egenskap från en organism och inplantera den i en annan. Det är grunden i genteknik och har möjliggjort att nya arter kan utvecklas i mycket snabbare takt jämfört med traditionell växtförädling. Nyheten är att människan nyligen lärt sig att skapa helt nya DNA-sekvenser. Genom att kombinera dessa tekniker kan forskare numera skapa nya biologiska funktioner som inte finns naturligt.

Steg 1 i processen att ta fram självlysande växter är att skapa DNA-sekvenser med självlysande egenskaper, något som forskningsteamet redan gjort. Steg 2 består av att med hjälp av DNA-skrivare skriva ut sekvenserna. Att skriva ut DNA är väldigt dyrt men genombrott inom området gör att det idag är mycket billigare än tidigare. Slutligen överförs DNA-sekvenserna till växter med traditionell genteknik.

För att finansiera forskningsprojektet använder man sig av crowdfunding via plattformen Kickstarter som vi tidigare bloggat om. Kolla in projektets sida på Kickstarter här. Vem som helst kan stödja projektet genom att bidra med minst 5 dollar. De som donerar 40 dollar eller mer får frön av den självlysande växten för att själva kunna odla. Redan på en vecka fick man in motsvarande cirka 425 000 kronor och igår kväll hade nästan 4000 personer donerat pengar!

Video som beskriver vad det handlar om:

Drönare håller koll

Begreppet drönare är kanske inget man associerar med något positivt. I krigssammanhang har användningen av de obemannade flygplanen debatterats flitigt. Men drönare, som också kan kallas UAV- unmanned aerial vehicle, kommer troligen spela en stor roll i framtidens lantbruket. De obemannade flygplanen är en av flera nya tekniker inom så kallat precisionsjordbruk som går ut på att optimera varje kvadratmeter av ett fält (vi har tidigare skrivit om jordbruksrobotar här).

Genom satelliter, sensorer och digitalkameror kan drönarna ge en detaljerad överblick över fälten. Information kan sedan användas för att se ifall det behövs mer gödning eller ifall grödorna tar sig som dom ska. Utvecklingen av drönare har kommit långt i både USA och Storbritannien men också i Sverige. I slutet av mars skrev DN en artikel om JTI (jordbrukstekniska institutet) som gör experiment med obemannade flygfarkoster som skall användas till att besiktiga grödor. Drönarna skall också kunna användas till att sprida gödning och sprutmedel mer exakt och selektivt. Genom sensorer kan farkosten mäta klorofyllhalten i plantorna och därav läsa av plantans behov av kväve.

Läs DN-artikeln “Framtidens bönder flyger drönare” här!
Klippet nedan visar lite mer hur det kan set ut när en jordbruksdrönare är i farten!

Det är säkert många som kan tycka att det högteknologiska jordbruk som den här typen av teknik representerar känns främmande i tider när många vill åt det som är genuint och nära. Men troligen är det just precision som kan göra att vi inte använder mer kemikalier och vatten än vad som verkligen behövs, vilket är bra både när det gäller kostnader och miljö. Dock finns det ju vissa problem med den storskaliga och ensidiga odling som den här typen a teknik stödjer. Men å andra sidan finns ju inget som säger att det inte kan existera jämsides med stadsodling, småskaligt jordbruk och mer mångsidiga odlingssystem.

Trevlig helg!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...