Den gröna framtiden

Tack alla inblandade för en väldigt trevlig och inspirerande eftermiddag igår! Pratar såklart om Inspirationsföreläsningen som bästa Johanna Hoolmé och Hanna Bertilsson styrde upp i samband med Ultuna Studentkårs 80-års firande. Ca 200 personer hade kommit för att lyssna på tankar och idéer kring “Den gröna framtiden”.

Först ut var Jakob Söderberg från Svensk Mjölk som inte bara pratade om den gröna framtiden utan även den vita eftersom mjölk är hans huvudsakliga fokus. Jakob pratade vitt och brett om mjölkproduktion, marknad och företagande. Naturligtvis nämndes de ekonomiska problem som många mjölkbönder upplever idag, dock var Jakob relativt positiv. Dagens mjölkbönder är ute på stormiga hav men efterfrågan på mejeriprodukter ökar stadigt globalt sett vilket är positivt. Framtidens mjölkproduktion kommer finnas där det växer gräs, mycket gräs. Där det växer gräs finns nämligen också korna. Ur det perspektivet har Sverige goda förutsättningar, Sverige är ett naturligt mjölkland. Att gå från bonde till företagare är en av de stora utmaningarna i Sverige. Nya förhållningssätt till lönsamhet krävs, att tänka Marknadspris – Marginal = Kostnadsram är mer framgångsrikt än dagens Intäkter – Kostnader = Marginal. Marknadspriset på mjölk minus den vinstmarginal som lantbrukaren kräver ger alltså kostnadsramen som lantbrukaren måste hålla sig inom. Kostnadseffektivitet är superviktigt.

“Företagande är som att köra bil. Det gäller att styra mot en riktning och se till att bilen åker ditåt. Lantbruksföretagande går från att köra folkrace till att köra Svenska Rallyt. Spännande men kräver precision”.

Med det menar Jakob att det inte finns något utrymme för “glapp i ratten” i dagens tuffa miljö. Det gäller att ha stenkoll på djuren, på kostnader och intäkter i takt med att besättningen blir större, folk anställs och banklånen växer. Jakob inledde sin föreläsning med att säga att det var konstigt att välja en Örebroare för att inspirera, men jag kan garantera att det skötte du väldigt bra (trots dialekten)!

Därefter talade Årets agronom Christel Cederberg som jobbar på SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) och Department of Energy and Environment på Chalmers. Christel är i grunden markväxtagronom och forskar på animalieproduktionens miljöpåverkan. Hon pratade om dagens och framtidens livsmedelsproduktion ur ett miljöperspektiv. Det var en relativt dyster bild hon målade upp för alla köttätare får man säga. 30% av EU:s växthusgasutsläpp kan hänföras till matproduktion där kött- och mejeriprodukter står för en stor del av utsläppen. Idag äter svensken 85 kg kött per person och år, vilket är en stor ökning på bara ett par decennier. Det kan jämföras med amerikanerna som äter mest, 110 kg kött per capita. Ska EU:s 2-gradersmål (temperaturhöjningen/växthuseffekten ska hållas under 2 grader) uppnås krävs det att européernas dieter radikalt förändras, vi måste helt enkelt äta mindre kött.

Svenskt lantbruk har minskat sin miljöpåverkan då framförallt mjölkproduktionen blivit effektivare medan svensk livsmedelskonsumtion ökat sin miljöpåverkan eftersom vi importerar allt mer mat som inte är speciellt klimatvänlig. Det pratades även soja i Brasilien, avskogning i Malaysia och att den minskande biodiversiteten är ett minst lika stort problem som ökande växthusgasutsläpp. Ett riktigt buzzword just nu är “Sustainable intensification” och inom det området kommer många av framtidens agronomer jobba tror Christel. För oss som vill vara klimatsmarta ger hon rådet att sluta åka till Thailand, dra ner köttkonsumtionen med 30-40% och skaffa en elcykel.

Sist ut var kocken Paul Svensson. Många SLU:are är väldigt matintresserade så förväntningarna var höga när Paul intog scenen. Paul pratade om matlagningens utveckling genom historien, Hållbar matlagning, caféprojektet WAY CUP! och hållbar konsumtion. Paul menar att den senaste trenden inom gastronomi är hållbar matlagning –   det räcker inte längre att maten är ekologisk och närproducerad. Begreppet hållbar matlagning handlar om att utnyttja säsongen, att använda lokala/regionala livsmedel istället för att importera mat, minska matsvinnet och att äta mindre kött. När Paul lagar mat utgår han alltid från de grönsaker och rotfrukter som är i säsong i trädgården – det utgör basen i en måltid. Därefter tillkommer kött och fisk som alltså kan ses mer som ett tillbehör eller smaksättare. En måltid behöver inte innehålla kött för att man som krögare ska kunna ta betalt, det handlar om proportioner och hur man använder råvarorna. Det finns också en insikt om att kommunicera direkt med producenten för att utveckla livsmedel efter kundens behov. Paul pratade om svinn och att använda alla delar av en råvara. I sin egen verksamhet köper han nötkött från Wagyudjur (även kallat Kobe-kött) där alla muskler är lika smakrika, allt är som oxfilé och därför är hela djuret också mycket mer värt. Lite som en falukorv, där hela korven smakar likadant, men en dyr falukorv. Och varför importera ris och andra spannmålsprodukter när det växer så mycket i Norden? Här finns potential för produktveckling, exempelvis är pärlkorn ett utmärkt substitut för risottoris.

Vilken passion! Paul var lysande när han beskrev späda grönkålsskott, tomatsafari och frasiga våfflor bakade på virvelmjöl. Vill också passa på att tipsa om Pauls café som öppnar på Järntorget i Göteborg i slutet på November. Caféet vill bidra till ett mer hållbart samhälle och varenda detalj är noga genomtänkt, exempelvis är alla möbler och porslin second hand och golvet är gjort av återvunnet gummi!

STORT tack till Tobias FOTÓN Neselius för dom fina bilderna! Vad skulle vi göra utan dig :-)

Jordbruket är som Dr Jekyll och Mr Hyde

I helgen var det återigen dags för examensbal på Ultuna. Den här gången var det drygt 70 examenstagare med familj och vänner som var med på högtidsstund, middag och eftersläpp med dans på kåren.  Lite extra speciellt var det också eftersom professor Johan Rockström; agronom,  årets miljömäktigaste 2011 och vd för Stockholm Resilience Center, var högtidstalare. Rockström höll ett fantastiskt tal som varje retoriker skulle imponeras av!

Med stor inlevelse berättade Rockström en fiktiv historia om hur Jyns Ultunae (Ultunas egen maskot) för tiotusentals år sedan ledde mänsklighetens sista 15 000 personer över flera kontinenter till Fyrisån och Ultuna. I och med ett mildare klimat under tidsepoken holocen kunde de börja med jordbruk, ett jordbruk som blev hela civilisationens vagga. Idag har vi dock gått över i en ny tidsepok som Rockström kallade för antropocen. Bakgrunden till den nya epoken är att människan på mycket kort tid gjort större avtryck jorden än vad naturliga krafter som till exempel väder, vind, och jordskalv gjort.

Under 50-talet revolutionerades jordbruket genom växtförädling och mekanisering, en mänsklighetens framgångssaga. Rockström menade dock att vi idag står inför en situation där människan håller på att överstiga jordens resurser. Och det är Jordbruket som är både boven och hoppet i dramat – både Dr Jekyll och Mr Hyde. Jordbruket konsumerar mer vatten, kväve och fosfor än något annat men är också en förutsättning för att människan skall kunna leva och få mat. Budskapet var att det nu gäller det att hitta hoppet,  precis som Jyns Ultunae gjorde när han ledde jordens sista 15000 människor till Fyris fagra strand för att bruka jorden. Rockströms slutliga uppmaning till alla examenstagare var att:

“Allt är möjligt bara man lägger manken till, Er nätta uppgift blir att förvalta all den skönhet som finns”

 

Det kommer troligen dröja väldigt länge innan man får höra ett tal som är lika bra och inspirerande som Johan Rockströms igen! Hoppas detta var en minnesvärd stund för alla examenstagare – inklusive Absolutagronoms egen Frida Thorstensson! På bilderna syns Johan Rockström, körerna Ulla och Ultuna Drängar och hur examenstagare fick komma upp på scenen för att ta emot sina examensbevis (ursäkta bildkvaliteten).

Anneka PRIMA Anderson – Sveriges första kvinnliga agronom

Läste av en händelse en minnesruna över Anneka Anderson i DN igår. Anneka, som blev 90 år gammal, var Sveriges första kvinnliga agronom och tog examen vid dåvarande Ultuna Lantbrukshögskola 1947. Som den första kvinnan på utbildningen mötte hon motstånd från både andra kurskamrater och lärare då agronom ansågs vara ett strikt manligt yrke. Anneka jobbade till en början på Hushållningssällskapet i Södermanland men blev senare lantbrukare i Flen tillsammans med sin man. Vidare var Anneka ponnyuppfödare, naturvårdare, jägare, fågelskådare och amatörarkeolog. Anneka var en pionjär på många områden, bland annat introducerade hon köttsrasen Aberdeen Angus i Sverige. 2001 blev Anneka utsedd till hedersdoktor vid SLU och höll då en föreläsning på Ultuna om erfarenheter från ett omväxlande liv inom den gröna sektorn.

Med tanke på att många av agronomutbildningarna idag består av minst 50% tjejer kan man lugnt säga att det har skett en del förändringar sedan Anneka gick på Ultuna. Sorgligt och inspirerande på samma gång.

En annan känd agronom som vi minns är Aron BUDDHA Westerlund som föddes idag för 128 år sen, alltså den 13 mars 1884.

Agronom är miljömäktigast 2012

Agronom Johan Rockström, som vi tidigare skrivit om, har blivit utsedd till Sveriges miljömäktigaste 2012. Varje år publicerar tidningen Miljöaktuellt en lista över ”Sveriges 100 miljömäktigaste personer” och på plats 1 hamnar alltså Rockström. Jättekul att en agronom uppmärksammas, GRATTIS Johan!   

(Bilden hämtad från http://miljoaktuellt.idg.se)
Rockström berättar för Miljöaktuellt att han anser att vi behöver knyta vetenskapen närmare politiskt beslutsfattande. Länder som Storbritannien och Tyskland gör det redan, bland annat har Storbritannien en “Chief scientist” i sin regering. Rockström menar att journalisterna har ett ansvar vad gäller att kontinuerligt rapportera om världens miljöfrågor på samma sätt som det är självklart att alla stora dagstidningar följer börsens utveckling. Vidare skulle Rockström vilja se att det privata näringslivet är mer aktiva i samhällsdebatten genom att visa att man är oroad över miljöproblemen samtidigt som det också innebär möjligheter.
Om till exempel Ingvar Kamprad kliver fram och säger att det här är någonting som verkligen bekymrar honom, då tror jag det biter mycket mer än om vi forskare ensamma lägger fram vår bevisning.
Vi vill att yrkestiteln agronom blir mer välkänd i kretsar som traditionellt inte anställt agronomer. Johan Rockström är antagligen Sveriges mest kända agronom och vi hoppas att den publicitet han får bidrar till att fler vet vad en agronom är!

Agronomer och global matförsörjning

Den del av agronomutbildningen där agronomer med olika inriktning läser tillsammans heter “Agrosystem”. I kursen behandlas aktuella ämnen av övergripande karaktär som är relevanta för alla agronomer, till exempel etik, systemanalys och livscykelanalys. I fredags var det dags för redovisning av ämnet Global food security.  Ett ämne som kan kännas överväldigande att ta in och behandla på bara en vecka, men som ändå är relevant och aktuellt!

Passande nog kom det i torsdags ut en rapport från FAO (Food and Agricultural Organization of the United Nations) som behandlar just utmaningarna med att få mat- och vattenresurser att räcka till på lång sikt. I rapporten presenteras ett antal rekommendationer angående vad som bör vara fokus:

  • Effektivisering av vattenanvändning genom bättre bevattningssystem och utbildning
  • Innovativa jordbruksmetoder som till exempel trädjordbruk eller integrerade system för boskap och odling
  • Ökade investeringar i jordbruksutvecklingen för att utveckla till exempel bevattningssystem och markskydd
Troligen är “Global food security” ett av de ämnen som fler och fler agronomer kommer jobba med. Den agronom som troligen är en av världens mest kända just nu är Johan Rockström, chef för Stockholm resilience center och Stockholm environment institute samt professor i naturresurshållning vid Stockholm universitet. Han studerade till agronom på på SLU mellan 1987-1991 och blev utsedd till årets svensk av tidningen Fokus 2009. Johan är en av de ledande rösterna när det gäller just “Gobal food security”. Stockholm resilience center är ett internationellt center som arbetar med forskning och utveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen för sociala och ekologiska system och förstå vad som är nyckeln till att få dessa globala system tillräckligt robusta för att klara förändring.
Inspireras här av agronom Johan Rockström när han som en av världens främsta experter på Global food security håller föredrag på TED-talks:

Husdjursagronom i Hollywood

Jakten på kända agronomer fortsätter och nyligen kom ett tips om att Temple Grandin kan vara världens mest kända husdjursagronom.

Grandin (född 1947) är professor i Husdjursvetenskap vid Colorado State University. År 2009 blev hon utsedd till agronomie hedersdoktor på SLU för sitt arbete med att främja djurens välfärd. Grandin är känd för sitt engagemang i djurens beteende och för hennes revolutionerande forskning inom boskapsindustrin men har också kallats “världens mest välkända autistiska forskare”. Grandin har nämligen högfungerande autism och har i stort sett skrivit lika mycket böcker om autism som om husdjursvetenskap.

Grandins liv har fascinerat många och 2009 kom en hollywoodproducerad film med titeln “Temple Grandin”. Filmen har fått flera priser och handlar om hur Grandin som autistisk kvinna revolutionerat hanterandet av boskap på rancher och i slakterier i USA (filmen går att köpa eller hyra). Grandins filosofi bygger i stora drag på att en autistisk människas rädslor och sätt att tänka i bilder har stora likheter med kossors tankar och beteenden. På detta baseras också BBC dokumentären “The woman who thinks like a cow”  som handlar om Grandin och hennes arbete. Det finns massor av häftiga klipp om Grandin på youtube, nedan syns ett klipp där Grandin talar på TED, en organisation som ordnar konferenser för att samla världens främsta talare.

 

Agronom var statsminister

I samband med uppstarten av ABSOLUTAGRONOM.SE har vi gjort lite mindre efterforskningar på vilken information som finns om agronomer på internet. Den största delen av den information som kommer upp är förstås information om utbildningen, men lite annan spännande fakta fanns också!

Visste du till exempel att Per Borten som var statsminister i Norge mellan 1965 – 1971 var agronom?! Han tog examen vid Norges lantbrukshögskola och var med och reformerade det norska “senterpartiet”. Per Borten var också motståndare till att Norge skulle gå med i EU.

Här på ABSOLUTAGRONOM.SE har vi tänkt att vi skall lista ut vem som är Sveriges mest kända agronom. Skicka gärna in förslag på personer som har eller har haft en offentlig profil och som vi kan lyfta fram som agronomer!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...