Studenter driver universitetets hållbarhetsarbete

Är du student och drömmer om att jobba med hållbarhetsfrågor? Även om de flesta stora svenska företag jobbar med hållbarhet på ett eller annat sätt är det ganska glest mellan jobben. Inte heller är det så lätt att hitta sommarjobb eller andra projekt inom området för att boosta sitt CV och skaffa praktisk erfarenhet. Vi har dock snubblat över en artikel i Akademiska Hus magasin Aha som kanske kan ge dig några uppslag!

Vid universitetet i Maastricht ansvar sedan 2010 studenterna för universitetets hållbarhetsarbete. Arbetet sker inom en studentstyrd universitetsavdelning vid namn Green Office, vilken har full beslutanderätt, en egen budget på 130 000 euro och 9 anställda. Dom anställda är nästan uteslutande studenter och har betalt för 14 timmars arbete i veckan – många pluggar parallellt med arbetet. Deras uppgift är att utreda och implementera hållbarhetslösningar inom olika områden. I dagsläget ligger fokus främst på att göra den dagliga verksamheten mer hållbar – det handlar exempelvis om resursbesparingar i universitets fastigheter genom att se över belysning, värme och energi. Ett nyligen avslutat försök med mjukvaran Powerman på några datorer visade sig vara lyckat – nu ska programmet installeras på universitetets samtliga 5 000 datorer. Tack vare programmet går datorerna ned i viloläge efter 15 minuter och studenterna har gjort beräkningar som visar att besparingen motsvarar 65 000 euro per år och koldioxidutsläpp på 90 ton. Andra projekt man jobbar med är plaståtervinning i biblioteket, varuautomater med ekologisk mat och rörelsedetektorer i föreläsningssalarna så att belysning släcks när ingen är där.

Förra året vann Green Office det internationella studentnätverkets ISCN:s pris för bästa studentledda projekt och priset Sustainabul Award för bästa och mest transparenta hållbarhetsstrategi. En anställd säger till tidningen att organisationens fördel är att de som studenter kan vara mer “cutting edge” samtidigt som de fått mandat från universitetet. Det kan tilläggas att Maastrichts universitet har 16 000 studenter och 4 000 anställda så det är ingen liten organisation. Arbetet inom Green Office började med att en grupp engagerade studenter fick i uppgift av universitetsledningen att göra en analys av universitetets förbrukning och förbättringspotential inom energiförbrukning, vattenanvändning, sopsortering, återvinning, transporter samt klimat. Ett år fick studenterna på sig och det resulterade i en rapport som översteg allas förväntningar. Läs mer om Green Office här.

Tycker det här är ett klockrent exempel på hur universitet kan skapa närmare relationer till näringslivet och samtidigt ta till vara studenters drivkraft och förändringsvilja. Liknande projekt borde kunna drivas inom en rad andra områden också. Några av våra idérika läsare som fortfarande pluggar som tänker charma rektor med flera och starta ett hållbarhetsprojekt på SLU? :-)

Bilden föreställer hur ett hållbart campus skulle kunna se ut och är skapad av KIT-arkitektur och Hanna Erixon. Bilden är en del av ett projekt i samarbete med KTH och Stockholm Resilience Centre för att ta fram en vision av ett hållbart campus.

Han utvecklar jordbruket i Belize

Reslusten och viljan att göra skillnad verkar vara stor hos Veckans agronom som knappt varit i Sverige sedan examen 2011. Låt oss presentera markväxtagronomen Erik Hammar som jobbar som Marketing & Communications Coordinator på Ya’axché Conservation Trust i Belize.

Att jobba i utvecklingsländer med bevarandebiologi/jordbruk var tidigt ett mål.
Som första jobb (en volontärtjänst) hamnade Erik på WWF i Mongoliet där han gjorde en litteraturstudie om bete och betesdjur, mer specifikt hur gräsmarkerna där sköts eller missköts. Mongoliets vida gräsmarker och miljoner betesdjur är ett typexempel på Tradegy of the commons. För er som inte är ekonomer eller som sov sig igenom nationalekonomin är det ett begrepp för hur gemensamt ägda resurser exploateras av individer som agerar i självintresse utan att ta hänsyn till gruppens bästa.

”Då planekonomin försvann i början av 90-talet blev boskapen privat egendom medan betesmarken förblev fritt för alla att använda. Det är inte svårt att inse vilka problem landets jordbruk har att handskas med idag”, säger han. Efter 9 veckor i Mongoliet var projektet slut och Erik erbjöds en tjänst på Ya’axché Conservation Trust. Han tog sitt pick och pack och flyttade till Belize. Till att börja med jobbade Erik med projektutveckling och finansiering med idag jobbar han alltså med kommunikation och marknadsföring.

Kan du berätta om organisationen du jobbar för?
Ya’axché  grundades 1997 som en gräsrotsorganisation och arbetar med samhällsutveckling och skydd av hotade områden. Inom programområdet Community & Livelihoods arbetar Ya’axché med att utveckla jordbruket och förbättra inkomsterna för mayafamiljer i den region där organisationen verkar. ”Traditionellt används svedjebruk men med en allt större befolkning har odlingsmetoden blivit ohållbar. Världens näst största barriärrev ligger i Belize och sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket hotar ekosystemet”, säger Erik.

Ya’axché arbetar idag med cirka 80 jordbrukare som reducerat sitt svedjebruk och istället börjat med kakaobaserad agro-forestry där timmerträd och andra fruktträd odlas tillsammans med kakao. Kakaoproduktionen är relativt låg i Belize idag men kvaliteten på kakaon som produceras är bland den högsta i världen.

Det andra programområdet man jobbar med är skydd av hotad natur i två regioner:
 Dels Golden Stream Corridor Preserve som består av drygt 6000 hektar sekundär skog och utgör en viktig länk mellan Maya Mountains och det Karibiska havet, dels Bladen Nature Reserve som utgörs av drygt 40 000 hektar orörd regnskogsliknande lövskog.

Det är ett ständigt arbete att finansiera verksamheten. Erik menar att det tyvärr är få fonder/organisationer som är villiga att finansiera lönekostnader, trots att löner är den viktigaste utgiftsposten i de flesta av organisationens projekt. ”Därför fylls många viktiga positioner inom organisationen av internationella volontärer. Ett exempel är Lee som är Protected Areas Manager och ansvarig för 46 000 hektar skog! För tillfället arbetar 7 internationella volontärer, inklusive mig själv, för Ya’axché. De flesta har en bakgrund inom biologi, GIS eller agronomi”.

Hur ser en vanlig dag ut?
”Det är mycket jobb med webbplatsen och sociala medier. Jag tar även fram material till olika informationskampanjer och rapporter. Eftersom jag har ett stort fotointresse blir det en del foto- och videojobb, vilket är jättekul”. På frågan hur det är att bo i ett utvecklingsland svarar Erik att det är mycket som är konstigt i början. Efter att ha bott i Belize i drygt 10 månader börjar han dock vänja sig. Standardmaten, som består av ris med bönor och kyckling, har han dock tröttat på vid det här laget.

Vad ser du som den största utmaningen inom branschen?
”Den absolut viktigaste frågan just nu enligt mig, både globalt och lokalt, är befolkningstillväxten. Globalt är det ett problem som lyfts fram mer och mer av forskare men det är fortfarande känsligt att diskutera människan i sig som ett problem”. Belize är idag är glesbefolkat med sina drygt 300 000 invånare men befolkningen växer snabbt. Dålig tillgång till preventivmedel, bristfälliga sexualkunskaper samt faktumet att de flesta skolor i Belize drivs av religiösa samfund gör inte situationen bättre. Erik tycker det är bra att stora organisationer som Bill & Melinda Gates Foundation är villiga att lägga resurser på women empowerement och preventivmedel i Afrika men att problemet borde lyftas fram mer globalt.

”Det arbete som görs för att göra jordbruket mer hållbart är bortkastat om inget görs för att dämpa befolkningstillväxten. Givetvis finns inga enkla svar men det hjälper knappast att ignorera problemet, vilket verkar vara gällande praxis i det internationella samfundet”. Lite vågat uttryckt kan man säga att standardfrågan i jordbruksdebatten Hur kan vi föda 9 miljarder människor år 2050? istället borde fokusera kring Hur kan vi förhindra en befolkningstillväxt till 9 miljarder?

Erik menar att hans utbildning och bakgrund inom jordbruk varit avgörande för att få de jobb han haft. Han kompletterade sin agronomutbildning med så mycket ekologi/miljövetenskap som möjligt då han från början visste vad han ville jobba med. Det femte utbildningsåret spenderade han på Cranfield University i Storbritannien där han läste en så kallad double degree (MSc in Land Management). Tipset till dig som vill jobba med internationell utveckling är att kolla webbsidor som annonserar internationella volontärtjänster, exempelvis www.conbio.org och www.environmentjobs.com. Om inte annat så söker Ya’axché en Development Officer just nu! Läs mer om jobbet här!

Stort tack till Erik för att du ville vara Veckans agronom! Vi önskar dig lycka till och är nyfikna på vad ditt nästa äventyr blir. Alla bilder i det här inlägget är tagna av Erik och fler fina bilder tagna av honom utlovas framöver.

Inspiration på en fredag

Veckan närmar sig helg och kanske tänker du TGIF? Visst är det underbart med helg men om du varje fredag tittar på klockan, räknar ner timmarna och tänker: “Hade inte klarat en dag till” är det kanske dags att förändra något. Om du som läsare är student räknar du antagligen inte ner timmarna tills klockan slår fem utan njuter snarare av påsklov!

Det här YouTube-klippet är lite corny men värt att kolla på om du är den där TGIF-varje-fredag-personen eller om du inte vet vad du vill göra här i livet. Rösten tillhör Alan Watts som var filosof, författare, lärare och förståsigpåare rent allmänt. Han levde 1915-1973 och är mest känd för att ha populariserat och tolkat österländsk filosofi (typ buddismen) för en västerländsk publik.

Många kloka ord från Alan Watts – tror det är viktigt att då och då stanna upp och fundera kring dom här frågorna. På YouTube heter klippet “This Video will Change your Life”. Riktigt så livsavgörande är den kanske inte men definitivt en tankeställare. Trevlig helg!

Dagens citat

Oscar “Citatmaskinen” Wilde sa ”Never forget that your best thoughts come from others”. Det är en enkel men lysande tanke. För mig innebär det att jag tror att det alltid finns saker att lära av andra, att alla är värda att lyssnas på (även om man inte delar en persons åsikt).

Att kunna lyssna och ta till sig andra människors tankar är en viktig egenskap, inte minst som ledare. Som ledare är det viktigt att kunna gå in i ett möte med en tanke, men gå därifrån med en annan. Det menar Jan Carlzon, tidigare SAS vd och utsedd till en av Sveriges bästa ledare någonsin. Hans bok “Riv pyramiderna” från 80-talet är antagligen Sveriges mest lästa management bok. Är överlag väldigt dålig på att läsa böcker “för skojs skull” men den här boken kommer jag definitivt läsa inom kort. Att knycka idéer och tankar kan man göra genom att kolla på TED talks. Här kommer ett kort, roligt och inspirerande tal av Richard St. John om dom 8 nyckelfaktorerna som leder till framgång. Om inte annat finns det mycket att lära om presentationsteknik!

/Frida

De jobbar för dig

Visst vore det bra om det fanns någon som jobbade med utbildningsfrågor kopplat till agronomutbildningarna, någon som bidrog till ett starkt kontaktnät inom agronomkåren och någon som marknadsförde agronomers kompetens? Som tur är finns det någon som gör det, nämligen Agronomförbundet som är en del av den fackliga organisationen Naturvetarna. Agronomförbundet har ca 1800 medlemmar vilket är en betydande del av totala antalet studerande och yrkesverksamma agronomer. Ännu fler medlemmar skulle ge Agronomförbundet en större tyngd och på så sätt större möjlighet att påverka!

Vi pratade med husdjursagronom Jenny Karlsson som är invald ledamot i Agronomförbundets styrelse. Vad gör ni egentligen? Jenny berättar att förbundet bland annat jobbar med att stärka agronomutbildningens kvalitet genom att vara en diskussionspartner gentemot SLU och övriga intressenter samt bevaka och kommentera olika utredningar som t.ex. den nu pågående utredningen av agronomutbildningarna som Högskoleverket utför. Genom att synas i olika sammanhang jobbar man med att öka medvetenheten om agronomutbildningarna och vad dessa står för. Agronomförbundet värnar även om yrkesverksamma agronomer genom att t.ex. ge ut agronommatrikeln och på så vis hjälpa till att upprätthålla kontaktnätet mellan agronomer. För att vara medlem i Agronomförbundet måste du i dagsläget också vara medlem i Naturvetarna, vilket bara är en bonus. Medlemskapet ger dig ett större kontaktnät inom agronomkåren, tidningarna Agronomen och Naturvetaren, en olycksfallsförsäkring samt tillgång till Naturvetarnas lönestatistik. För studenter kostar det hela 10 kr i månaden att vara med i Naturvetarna, att vara med i Agronomförbundet är gratis. Yrkesverksamma betalar 14 kr i månaden för att vara med i Agronomförbundet. Jenny säger att Naturvetarna fungerar som en trygghet i karriären och en vägvisare genom arbetslivet. Du som medlem får hjälp av söka jobb samt support och stöd i arbetstvister.

Hur ska agronomutbildningarna utvecklas och förbättras? “Jag har fått uppfattningen att det finns färre valmöjligheter i utbildningarna idag jämfört med tidigare. Det verkar helt enkelt vara svårare att nischa sig och skapa en egen specifik profil” anser Jenny. Kurserna behöver “taggas till” i slutet av utbildningen och större fokus bör då ligga på problemlösning och praktisk tillämpbarhet av den faktakunskap man då redan ska ha med sig. Idag är det är lite för mycket repetition i vissa kurser. Problemlösning är något som är jätteviktigt i arbetslivet och som man får för lite av under utbildningen på Ultuna. På frågan om teknikagronomutbildningen kommer att återupptas blir svaret att det inte låter som det på SLU. Dock kommer förhoppningsvis de valbara byggkurserna som ges i Uppsala och Alnarp att finnas kvar även i fortsättningen.

Vill du påverka hur din utbildning och framtida förutsättningar som Agronom ser ut? Gå med i Agronomförbundet och Naturvetarna!

Få raketstart på karriären

Funderat på att söka ett traineeprogram? Klart du ska söka! Att börja arbetslivet som trainee är en klockren start om du tar vara på de möjligheter som ges. I Sverige finns ca 200 traineeprogram och riktar sig ofta till nyexaminerade civilingenjörer och civilekonomer eller motsvarande. Med andra ord är ekonomagronomer behöriga att söka väldigt många traineeprogram men det finns även goda möjligheter för andra inriktningar. Företag inom lantbruks- och livsmedelssektorn som har traineeprogram är Lantmännen, Arla, Unilever, Axfood, Pågen och Skånes Livsmedelsakademi. Någon som känner till fler???

Traineeprogrammen brukar ha mellan 2-20 platser och pågår ofta i ett till två år.  Konkurrensen om platserna är tuff, det kan vara så många som 2000 sökande till ett program. Det som gör traineeprogrammen så eftertraktade är att du får chansen att testa på olika typer av tjänster inom olika verksamhetsområden. På så sätt får du en unik helhetssyn över företaget samtidigt som du skaffar dig ett brett kontaktnät. Om det är ett internationellt företag är minst en period förlagd utomlands. Programmen varvas också med utbildning inom exempelvis ledarskap, kommunikation och förhandling. Att ha en mentor under programmet som hjälper dig framåt i din utveckling är vanligt.

Traineeprogrammen är ett sätt för företagen att profilera sig bland unga akademiker och även locka till sig talanger. Självklart är tanken att en traineetjänst ska leda till en “vanlig” anställning inom företaget efter traineeprogrammets slut. Rekryteringen sköts i de flesta fall av rekryteringsbolag och består av flera urvalsprocesser. Ofta är det inte förrän längre fram i processen som du får möjlighet att träffa en representant från företaget.

ABSOLUTAGRONOM.SE vill att du ska ha så bra chans som möjligt att bli antagen. Därför pratade vi med en skärpt och framåt kille som är ekonomagronom och som själv sökt traineeprogram och kommit långt i urvalsprocessen. Vad ska man tänka på när man söker en traineetjänst? Att vara VÄL FÖRBERED är A och O. Att gå på jobbintervjuer handlar mycket om erfarenhet och det bästa är om du har några färska intervjuer i ryggen. Framförallt är det viktigt att fundera på varför du vill ha traineetjänsten, vem du är som person och vad du vill. Du måste helt enkelt kunna sälja dig själv. Självklart efterfrågar företagen ödmjuka människor men man ska inte vara rädd för att lyfta fram sina starka sidor. Det gäller även att vara på hugget, driven och utåtriktad. En annan lärdom är att alltid vara sig själv. - Du kan inte vara någon annan än dig själv och om du försöker vara något annat så kommer det upptäckas rätt snart.

Gå in på företagens hemsidor och ta reda på när nästa ansökningsperiod börjar. Sen är det bara att börja förbereda sig!

Hyr en agronomstudent!

För studenter är kontakter och erfarenhet guld värt, dessutom kan en extra slant vara behövlig ibland. Samtidigt är det så att företag och myndigheter då och då kan behöva kvalificerad extrapersonal och intresserade studenter. Detta behov har det nybildade bolaget Akretus AB identifierat!

Akretus är ett nystartat studentkonsultbolag som riktat in sig på att hyra ut SLU-studenter till företag, myndigheter och privatpersoner inom relevanta branscher. Rekryteringsbolag kan i vissa fall vara dåligt insatta i vad SLU-studenter kan egentligen, Akretus AB kan då vara en bra kanal för att nå ut till de som kan dra nytta av de kompetenser som finns bland SLUs studenter!Basen för Akretus konsulter skall utgöras av agronomer och landskapsarkitekter. Uppdragen kan utföras både på timme och i projektform. Redan idag kan den student som är intresserad av relevant extrajobb skicka in sitt CV och ansökan. Redan nu behövs ekonomer för jobb hos företag och myndigheter under sommaren och hösten. Till att börja med kommer verksamheten vara fokuserad till Uppsalaområdet.

Vi tycker att detta är en jättekul möjlighet både för studenter och företag i branschen. Är du intresserad så är det bara att maila till andreas.scheibenpflug@akretus.se

The future looks so bright, we got to wear shades :-)

Lantbrukstalanger sökes – vinn £10 000

Har du lite kort med cash så kan det vara läge att flytta till England och ställa upp i tävlingen Farmers Apprentice, en tävling som går ut på att finna nya lantbrukstalanger! Enligt den brittiska lantbrukstidningen Farmers Weekly kommer det behövas en stor mängd nya unga lantbrukare i branschen. Det gäller alltså att marknadsföra lantbruket för att locka innovativa och möjligghetssökande ungdomar. Lantbruket kommer att genomgå stora förändringar framöver så det gäller att rekrytera i tid!

För att göra reklam för branschen och för att starta jakten på talangfulla lantbrukare har Farmers Weekly dragit igång tävlingen Farmers Apprentice som är en typ av talangjakt. Vem som helst kan söka så länge man är mellan 18-25 år, det finns inget krav på tidigare lantbrukserfarenhet. Ansöker gör man genom att skicka in en 60 sekunders film om sig själv, filmen skall ge en bild av personen och varför man vill vara med i tävlingen. 10 stycken kommer sedan att väljas ut och få delta i ett 5 dagars bootcamp där de tävlande kommer ställas inför både praktiska och mer teoretiska utmaningar med koppling till framtidens lantbruk. Tävlingsgrenarna är inte officiella ännu men enligt information på hemsidan kommer det handla om praktiska färdigheter, företagsamhet, kommunikation, ledarskap och problemlösning. Hela tävlingen kommer förstås att filmas och sändas som episoder på internet!

Finalisternas prestationer på bootcamp bedöms av en jury bestående av tre personer med ledande positioner inom det brittiska lantbruket. Juryns fokus ligger på att hitta en person med stort driv och innovationsförmåga som kan passa för en framtid i lantbruksbrancshen. Vinnaren får £10000 som skall användas för att kickstarta en lantbrukskarriär.

Finalisterna annonseras i slutet av september och den 22- 26 oktober går bootcamp av staplen. Nedan kan du se en reklamfilm för tävlingen. Har inte lyckats lista ut om det är någon idé för svenskar att söka :-) Hoppas vi kan återkomma i oktober med lite mer info om tävlingsgrenarna!

Soldater byter vapen mot plog!

I USA finns samma problem som i många andra länder, lantbrukare blir allt äldre. Samtidigt kommer 300 000 amerikanska soldater att lämna försvaret under kommande år och många av dem kommer behöva ett jobb.

På grund av både fysiska och mentala ärr har många soldater svårt att återanpassa sig till samhället och arbetslösheten bland veteranerna är hög. Colin Archipley var verksam marinkårsoldat i Irak under flera år.  Men han hade svårt att komma tillbaka till det amerikanska samhället. Han kände att ingen förstod vad han varit med om. Colin och hans fru Karen bestämde sig för att köpa en gård och börja odla grönsaker. De insåg snart att det inom lantbrukssektorn fanns en efterfrågan på både arbetskraft och på unga lantbrukare som kan köpa de gårdar som snart blir till salu när äldre lantbrukare går i pension.

Paret Archipley började ordna kurser för att lära soldater grunderna inom lantbruk, ett program de kallar för VSAT (veterans sustainable agriculture training). Colin menar att jordbruk är ett arbete med tydliga mål, en positiv strävan som soldater med mentala svårigheter mår bra av. En stor andel av alla soldater kommer från den amerikanska landsbygden, de är också tränade i ledarskap vilket kan vara bra när det gäller att driva lantbruk.

Nu är verksamheten i full gång och fler soldater satsar på jordbruksbranschen.

Kolla klippet från Fox news för mer info!

Nätverka mera!

Ofta blir man matad med hur viktigt det är att nätverka och vårda sitt nätverk, även kommentaren “vi lever i en nätverksekonomi, inte en marknadsekonomi” är vanlig. Du som vi blir säkert trött på att höra det snacket, vad menas egentligen med nätverka? Men faktum är att goda kontakter kan öppna dörrar och skapa möjligheter i karriären. Att nätverka betyder väl egentligen bara att prata med nya människor och bibehålla de kontakter du redan har. Vi agronomer är generellt väldigt bra på att nätverka, hur många människor har man inte lärt känna under studietiden på Ultuna? Man blir ett tajt gäng då branschen och utbildningen är liten, det skapas helt enkelt en stark gemenskap emellan agronomer. Även i arbetslivet tror vi att agronomer håller ihop, framförallt om det är få agronomer på en arbetsplats.

MEN, det finns något som vi agronomer kan bli bättre på när det gäller nätverkande. Vi gjorde en snabb koll och det finns inte många agronomer registrerade på det professionella nätverket LinkedIn. Det liknar på många sätt Facebook men riktar sig främst till yrkesverksamma och jobbsökande. På din profil lägger du upp information om tidigare jobberfarenhet, utbildning och andra meriter, som ett CV alltså. Alla stora företag, men även många små finns representerade på LinkedIn och utlyser lediga tjänster här, många företag letar även aktivt efter intressanta jobbsökande på sajten. Det är guld värt att veta vart andra agronomer (utanför sin direkta bekantskapskrets) jobbar. Kanske vill du jobba på just det företaget som en gammal studiekamrat jobbar på.

Genom att vara medlem på LinkedIn har du koll på lediga jobb på företag som du är intresserad av, kan bli rekommenderad av andra i ditt nätverk till ett jobb etc. Det är med andra ord perfekt för dig som är i slutet på din utbildning, letar jobb eller redan jobbar. I september 2011 hade nätverket över 135 miljoner användare fördelade på 200 olika branscher över hela världen. Vi är övertygade om att LinkedIn bara kommer att växa varför vi tycker du ska ta dig en funderare på att gå med!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...