Category Archives: Marknad

SMS räddar skörden

Posted on by
Reply

Under förra veckan var en hel del politiker på plats under World Economic Forum i Kapstaden I Sydafrika. I samma veva är fotografen Jens Assur högaktuell med utställningen “Africa is a great country” på Liljevalchs. Med gigantiska fotografier föreställande moderna stadsmiljöer och vardagen hos en snabbt växande medelklass vill Assur utmana den negativa och ensidiga bild av Afrika som vi vanligtvis matas med. I en artikel i SvD i fredags är budskapet detsamma – att många länder, särskilt söder om Sahara, visar snabb tillväxt och Anders Borg menar att det gäller för företag att hänga med i utvecklingen. 

När det gäller livsmedelsförsörjning så är det många som menar att kontinenten Afrika har en otrolig utvecklingspotential. De största utmaningarna är dock de sociala aspekterna. Den ekonomiska utvecklingen får inte ske på bekostnad av befolkningen, och lantbrukare skall ha möjlighet att påverka och styra sin situation. För att detta skall kunna nås krävs det ökad tillgång på information, utbildning och möjlighet till samarbete. Men hur uppnår man detta när infrastrukturen inte är tillräcklig och när tillgången till internet är låg?

Enligt en artikel i The Guardian har snart 70 % av den Afrikanska befolkningen tillgång till mobiltelefon. I och med detta är mobilen den största möjligheten till ökad kommunikation och information. Genom SMS kan en lantbrukare, by eller familj få information om väder, sjukdomar och marknadspriser på grödor och boskap, något de aldrig skulle fått tillgång till utan mobil. Informationen kan öka produktiviteten och ge möjlighet till samordning som kan stärka lantbrukarnas förhandlingspositioner gentemot köpare.

SMS-tjänsterna finns i alla möjliga former. Vissa har utformats av större bolag som Nokia och Reuters. Andra SMS-tjänster är det mindre organisationer som står bakom. Ett exempel är WeFarm, en SMS-tjänst skapad av en organisation för te- och kaffeodlare. Genom WeFarm skall odlare runt om i världen kunna nätverka, utbyta information och lösa problem. Mer info i filmen!

Fördelen med de stora bolagens tjänster är förstås en stor tillgång på uppdaterad information. Men det borde ju också finnas risker med att många anpassar sig efter marknadspriser eftersom det då kan skapa stora svängningar. Mindre SMS-tjänster har fördelen att de är mer anpassade efter lokala förutsättningar. Nästa steg i utvecklingen är att via SMS kunna prissäkra spannmål och andra grödor “säck för säck”, en tjänst som redan utvecklats i Kenya.

SMS har skapat stora möjligheter och troligtvis är inte användandet av smartphones särskilt långt borta (en marknad som bolagen inte kommer säga nej till). Tillgång till GPS och kamera kan skapa oanade möjligheter för att stärka och utbilda småskaliga lantbrukare ytterligare!

Coconut cravings

Posted on by
Reply

“Coconut water is the fastest growing beverage category in the world”

Älskar av någon anledning ordet coconut, låter så mycket roligare än kokosnöt! Varför ett inlägg om den håriga nöten kan man undra? En artikel i tidningen TIME (dec 17, 2012) handlar om att koksnötter är den senaste trenden vad gäller exotiska livsmedel i USA. Som hetast på marknaden är kokosnötsvatten – en klar, lite söt vätska som finns inuti frukten. Marknaden för kokosnötsdrycker har på bara något år fördubblats i USA och Europa och uppgick år 2011 till 1,7 miljarder svenska kronor. Marknaden förväntas fortsätta att växa kraftigt så det kanske kan vara en affärsidé för entreprenöriella läsare?!

En Julian Mellentin, vd på New Nutrition Business, menar att kokosnötsvatten är den snabbast växande produktkategorin inom drycker globalt och att marknaden växer till och med snabbare än den för energidrycker. Och det är inte bara kokosnötsvatten som efterfrågas. Kokosnötsolja som tidigare ansetts dålig på grund av sin höga andel mättat fett har blivit populär som ett substitut till smör och är stort inom vegankost. I åtminstone USA marknadsförs koknosnötsprodukter som natural-food och hälsokost.

Det finns dock ett problem som kan komma att göra succén kort – det finns för få kokosnötsträd i världen och värdekedjan från producent till konsument är ineffektiv. Kokosnötter odlas till stor av småbrukare i länder som Indonesien, Filippinerna, Brasilien och Kenya. Normalt brukar dom inte mer än 5 hektar mark och säljer sin skörd till mellanhänder som i sin tur säljer till industrin. Kokosnötsträdet växer i sina nativa områden fritt utan någon större skötsel. Småbrukarna har inte råd att använda mineralgödsel vilket innebär att kokosnötterna är ekologiska som standard.

Användningen av mellanhänder gör att producenterna får en liten del av kakan. Trots den högre efterfrågan på världsmarknaden och därmed högre priser får inte producenterna bättre betalt. I Asien får mellanhänderna 25-50% bättre betalt per kokosnöt än vad producenten får. Betalningen för koksnötter är många gånger usel vilket gör att producenterna inte planterar några nya träd. Enligt artikeln i TIME låg priserna 2011 mellan cirka 70 öre och 2,50 kr per kg. Tillgången på kokosnötter kan idag svara mot efterfrågan men det finns en oro att tillgången på nötter kommer vara otillförlitlig i framtiden då odlingen avtar eller förblir oförändrad. Fairtrade-program som används på många andra liknande jordbruksprodukter såsom kakao och kaffe finns inte för kokosnötter än. För att säkra tillgången på råvara finns exempel på företag som vertikalt integrerar bakåt i värdekedjan genom att utveckla kontraktsrelationer med odlare.

Amerikanska trender brukar så småningom nå Sverige så det är väl bara en tidsfråga innan vi hinkar kokosnötsvatten här också (om producenterna får bättre betalt vill säga)!

/Frida

“Vi måste börja prata mat!”

Posted on by
Reply

Så lät det i måndags när jag var på en lunchföreläsning på jobbet. Han som sa så heter Hans Naess och är Södermanlands matlandetambassadör. I Sverige finns lika många matlandetambassadörer som det finns landskap och dessa är utsedda av landsbygdsdepartementet för att förankra och sprida visionen Sverige – det nya matlandet. Hans Naess var på besök på Jordbruksverket för att berätta om sina erfarenheter från projekt han drivit inom landsbygdsprogrammet. Här sammanfattar jag det som jag tyckte var mest intressant:

Fabulous flavours of Sweden är ett projekt med syfte att skapa förutsättningar för export av mathantverk. Lite som exportrådet fast ändå inte. Hans vill istället jämföra organisationen med Svenska institutet som främjar export av svensk konst och kultur. Både där och på Fabulous flavours of Sweden pratar man om värde, inte volymer. Med mathantverk menas de allra bästa produkterna med den allra högsta kvaliteten. Den typen av produkter kan inte köpas på IKEA, det rör sig alltså inte om bulk utan om ganska små volymer. Och det är väl just det om är utmaningen, hur hittar små producenter till en internationell marknad med sina exklusiva produkter? Som mathantverkare kan man gå med i nätverket Fabulous flavours of Sweden för att få hjälp att hitta kunder utanför Sverige. Idag är omkring 20 mathantverkare anslutna till nätverket men man jobbar på att det ska bli fler. En grundtanke är att möta producenterna på deras villkor. Det ska vara en plattform som är tillgänglig och som inte kostar skjortan.

Hans berättade om hur han tillsammans med organisationen var på en matmässa i Frankrike. Franska damer kom fram och smakade på olika produkter och utbrast ”Är det här svenskt? Men det är ju gott!”. Svenska råvaror och livsmedelsprodukter är rätt anonyma internationellt och det är just det man vill ändra på. Han pratade även om ett event på svenska ambassaden i Tokyo där man bjudit in japanska inköpare från livsmedelssektorn. Man bjöd dom japanska herrarna på smårätter och snaps samtidigt som man på svenska muntligen gjorde en resa genom matlandet Sverige där producenter fick vara med och berätta om sin produktion. För att gästerna skulle förstå något så simultantolkades allt till japanska. Upplevelsen blev en succé!

Med koppling till det pratade Hans även om att småskaliga livsmedelsproducenter måste greppa sina mervärden. Det handlar om att göra det man producerar värdefullare, att fokusera på det som är värdefullt. Generellt är livsmedelsproducenter, både små och stora, dåliga på att tänka kund. Speciellt på kvalitetsorienterande marknader är det jätteviktigt. När man som kund står i en gårdsbutik/saluhall/Bondens marknad etc. och pratar med producenten om varorna är allt helt fantastiskt. Men när kunden kommer hem är det inte säkert att alla mervärden som fanns i butiken finns kvar. Hans pratade om mervärdeslogistik – hur göra så att mervärdena följer med hem till konsumenten? Produkterna måste kunna stå på egna ben och ha en egen identitet. För att få grepp på det ska producenten ställa sig frågan Hur berättar jag min historia? Just det kan man snart få hjälp med för inom kort finns en handbok om hur man greppar sina mervärden.

Hur var det med det inledande citatet då? Som jag förstått det är Hans Naess och Mathias Dahlgren bundis och vid något tillfälle sa Mathias till Hans ”Vi kockar pratar aldrig mat med varandra”. Det var början till ett samtal som ännu inte avslutats. Projektet kallas Gastronomiska samtal och syftet är att genom samtal utveckla svensk gastronomi. Grundtanken är att om vi ska kunna skapa ett nordiskt kök i världsklass måste kockar och producenter göra det tillsammans. Som ett led i projektet samlades många av Sveriges främsta matentusiaster i Nyköping den 24:e januari i år för att samtala om mat. Missa inte YouTube-klippet med vår favorit Paul Svensson.

/Frida

Framtidens livsmedelsbutiker?

Posted on by
Reply

Här kommer lite rapport om det senaste inom snabbköp och stormarknader där den virtuella shoppingen och augmented reality verkar vara nästa stora grej!

Många har ju säkert sett de så kallade QR- koder där man via en app på mobilen kan läsa av en liten kodad fyrkant och få tillgång till extra information.Tesco som är ett av världens största dagligvaruhandelsföretag har bland annatanvänt tekniken för att utveckla internethandeln för livsmedel. Genom att klistra upp planscher föreställande hyllor med produkter i tunnelbanan i Sydkorea kan förbipasserande rikta mobilen mot den produkt de önskar köpa, beställa produkten och få den hemlevererad. Idén bakom konceptet som heter “homeplus” är att kunden inte ska behöva komma till butiken, utan att butiken istället ska komma till kunden.

Via AR, som står för Augmented Reality, vilket kan översättas till “förstärkt verklighet”, tas nu idén om virtuell shopping och marknadsföring till nya höjder. Augmented reality beskrivs ofta som en koppling mellan den verkliga och den virtuella världen. Genom en AR-app ska man genom att rikta mobilen eller en läsplatta mot en bild eller ett föremål kunna få en tillgång till en förstärkt upplevelse eller en ny funktion. Tekniken har använts på olika sätt av alla möjliga stora företag. På Starbucks har man genom att rikta mobilen mot kaffemuggen kunnat få se koppen komma till liv med rörliga figurer (med koppling till jul och alla hjärtans dag till exempel). I Australien har McDonalds släppt en AR- app där man kan få veta var alla råvaror i hamburgaren kommer i från, och då är det inte bara en text man läser utan ett helt landskap som byggs upp på bordet framför. Det är svårt att förklara, men kolla filmen längst ner (får inte missas!).

I Kina planerar landets största e-handelssajt Yihaodian att “bygga” 1000 virtuella stormarknader för livsmedel på oanvända platser runt om i landets städer. Genom att rikta mobilen mot en viss plats skall man virtuellt kunna vandra runt och välja vilka produkter man vill få hemlevererade. Tanken är alltså att man ska behålla upplevelsen av att gå och handla men slippa bära hem påsarna!

Ur marknadsföringssynpunkt är det här nog bara början på allt som AR-tekniken kan användas för! Tänk bara en sån enkel sak som att virtuellt kunna besöka den gård där en viss produkt producerats eller att direkt kunna beställa hem den produkt som är slut på hyllan. Det som är den stora utmaningen är nog att hitta användningsområden där det inte bara är fråga om underhållning utan även funktion. Lite läskigt är det ju också att man kapar bort den interaktion mellan människor som faktiskt sker i en verklig butik, och dessutom kan man inte få klämma på den avocado man köper…. Kan inte riktigt bestämma mig för ifall jag tror detta kommer få konsumenten att göra mer eller mindre medvetna val i butiken.

Vad tror du?

GMO oroar konsumenter i USA

Posted on by
Reply

Det är inte bara vi européer som funderar på vad maten egentligen innehåller – det gör tydligen amerikanerna också, i alla fall när det gäller GMO i mat. Tidningen New York Times rapporterar att dagligvarukedjan Whole Foods (som är den dagligvarukedja i USA med störst utbud av ekologiska produkter) är först ut i USA med att kräva att det på alla deras produkter ska framgå om de innehåller GMO eller inte. I USA, tillskillnad från EU, behöver alltså inte genetiskt modifierade produkter märkas och därför är Whole Foods beslut banbrytande.

Det var för någon vecka sen om företagets vd A.C. Gallo (som i vinet Gallo?!) gick ut med att den nya märkningen ska träda i kraft inom 5 år i kedjans samtliga 339 butiker i USA och Kanada. Beslutet är en följd av ökad efterfrågan från konsumenters sida och Gallo sa att några av deras leverantörer upplevt 15 % ökad försäljning på produkter som varit märkta. Beslutet ställer nya krav på dagligvarujättens leverantörer då antalet GM-produkter är omfattande i USA. Exempelvis är majoriteten av all majs och soja odlad i landet GM-grödor. Just nu pågår försök att producera GM-äpplen som håller sig fräscha längre och GM-lax som växer snabbare. Uttalandet från Whole Foods har mottagits på olika sätt, intresseorganisationer jublar medan företrädare ur livsmedelsindustrin menar att märkningen kan missleda konsumenter att tro att GM-livsmedelsprodukter på något sätt är annorlunda eller behäftade med risker – ett uttalande som stödjs av att U.S Food and Drug Administration och Världshälosorganisationen bedömmer att GM-produkter är säkra.

Whole Foods beslut att märka alla produkter är det senaste i en rad av händelser som intensifierat debatten om GM-mat i USA. Den 6 november förra året hölls en folkomröstning i Kalifornien om obligatorisk märkning av livsmedelsprodukter innehållande genetiskt modifierade ingredienser. Med 51,4% mot 48,6% röstades förslaget ned. På den här sidan finns mer information om omröstningen (som kallas California Proposition 37) och vilka som finansierade för/emot-kampanjerna. Nej-sidan argumenterar för att krav om märkning leder till byråkrati och höga kostnader i hela kedjan från jord till bord, vilket kan innebära att maten blir dyrare. De som förespråkar märkning menar att konsumenter har rätt att veta vilka ingredienser som finns i maten de äter. Organisationen Just Label It lobbar för ett federalt lagkrav om märkning av GM-mat och menar att Whole Foods beslut är en ”game changer”. Man jämför potentialen i Whole Foods beslut med när Wal-Mart för flera år sen beslutade att sluta sälja mjölk från kor som behandlats med tillväxthormoner. Det beslutet påverkade hela livsmedelsindustrin och idag behandlas endast en liten andel av alla mjölkkor med hormonet.

Intressant att man har en folkomröstning (om än på delstatsnivå) om märkning av mat. Tänk om vi i Sverige skulle ha en folkomröstning om ursprungsmärkning!

App app app!

Posted on by
2

Saknar du ofta ursprungsmärkning på maten du handlar? Snart är det möjligt att på nolltid ta reda på om en viss produkt innehåller svensk råvara eller inte. Med LRF:s nya app kommer du kunna scanna av streckkoder och få tummen upp om varan har svenskt ursprung (eller tummen ner om den inte har det). Riktigt bra idé som på ett enkelt och konkret sätt ger konsumenten annars inte tillgänglig information – lite revolutionerande rent av!

I mars lanserar LRF en konsumentkampanj med målet att lyfta frågan om matens ursprung och göra det enklare för konsumenten att välja svenskproducerad mat. Bakgrunden till kampanjen är att det från konsumenters sida finns ett stort intresse för lokalproducerad mat och svenska livsmedel samtidigt som det sker en anonymisering av produkter i dagligvaruhandeln. Det är också ett sätt att stärka relationen mellan konsument och producent och öka konsumenters kunskap om svensk livsmedelsproduktion.

Själva appen heter “Våga fråga – få en bonde på köpet”. Förutom att scanna streckkoder kommer man med hjälp av appen också kunna fritextsöka på olika livsmedel som exempelvis mysli, ketchup etc. och då kommer listor upp på de produkter som “ger en svensk bonde på köpet”. Appen kommer vara kopplad till en helt ny interaktiv webbsida där kända och okända ambassadörer kommer engagera sig för att sprida konceptet. Exempel på aktiviteter på webbsidan är “Bondekampen” där personer som Magdalena Forsberg och Anders Timell deltar, “Veckans bonde” och “Bondehyllan”. Det sistnämnda är en virtuell butikshylla där alla svenska produkter så småningom ska gå att hitta.

Ska bli spännande att testa appen när den kommer!

Alla kan ha gård på nätet

Posted on by
1

När man söker på ordet “farming” på google eller youtube så är det väldigt ofta spelet farming simulator som dyker upp. Farming simulator går ut på att på bästa sätt driva en gård med alla de maskiner, djur och grödor som kan tänkas behövas. Kan tänka mig att det kan vara ett ganska kul spel men något som känns ännu roligare är det nya svenska företaget MinFarm.se.

På MinFarm.se ska vem som helst kunna ha sin egen gård på nätet, och det fina är att det som du väljer att odla eller producera på din gård online, faktiskt kommer odlas på en riktigt gård. Den som har en gård på MinFarm är också välkommen att besöka den verkliga gården och genom videoinlägg och rapporter ska man kunna hålla sig uppdaterad även utan gårdsbesök. Grönsakerna, äggen, köttet och honungen, eller annat som man väljer att ha på sin gård, kommer sedan levereras till dörren tillsammans med recept som visar hur man använder råvaran för att den ska hålla så länge som möjligt.

. 

Hela idén med MinFarm.se är att koppla ihop konsumenter direkt med producenter. Målet är att fler ska få förståelse för hur man äter efter säsong och att fler skall kunna besöka gårdar och landsbygd.

MinFarm är än så länge precis i uppstartsfasen. De första kunderna skall snart få prova att bygga upp sin egen gård online i ett pilotprojekt som går av stapeln i Jämtland. Teamet bakom företaget har sin bas i Umeå och har bakgrund inom marknadsföring, lantbruk och IT. På MinFarm’s Facebook-sida kan man följa projektet och dessutom se filmer som presenterar de lantbrukare som är med i pilotprojektet i Jämtland.

Hittade för ett tag sedan en liknande plattform i USA som heter Plovgh men där har man inte det roliga och visuella momentet att faktiskt få skapa sin egen gård och välja vad man vill odla! Tycker att detta är en fantastisk idé som förhoppningsvis kommer finnas på flera ställen i Sverige. Genom en sån här plattform, som samordnar produktion, producenter och konsumenter, får lantbrukare bättre koll på efterfrågan och kunderna behöver inte åka till en gårdsbutik för varje vara, win win helt enkelt!
/Brita

Rolf hjärta Ebba = sant

Posted on by
2


Få har nog missat Findus reklamfilm om odlingsexperten Rolf och hans ärtsort Ebba som går på TV just nu (vi uppmärksammande filmen första gången i juli förra året!). Ganska okonventionell TV-reklam för ett livsmedelsföretag och även jämfört med Findus tidigare TV-reklamer (typ frysmannen). Fokus i filmen om Rolf ligger inte på den färdiga produkten utan på en passionerad medarbetare och på råvaran. I ett pressmeddelande skriver Findus att filmens syfte är att fördjupa kunskapen om fryst mat och förmedla skillnaden på den frysta matens ursprung, kvalitet och innehåll.

“Som ett led i vår kommunikation om kvaliteten på fryst mat ville vi visa människorna bakom Findus och omsorgen för den allra bästa smaken och kvaliteten. Den förmedlar en äkthet bakom djupfryst mat och råvaror”.

På marknadsföringsspråk kan man nog kalla det storytelling, vilket handlar om att känslomässigt knyta kunden till varumärket genom mytbildning/historieberättande. Vet att vi använt exemplet innan men Steve Jobs visste precis hur han skulle använda berättelser för att sälja produkter. Ett exempel från livsmedelsbranschen är Coca-Cola eller varför inte Mackmyra whiskey. Tycker det är kul att Findus lyfter fram något som konsumenten inte känner till, en “behind the scenes” film. Undrar också om Findus tänkt göra fler reklamfilmer på samma tema. Känns som att filmen om Rolf bara är början på berättelsen, jag vill veta mer. Vad händer med Ebba ute i fält och vad gör Rolfs kollegor???

Ny kraft i livsmedelsbranschen

Posted on by
Reply

Det här är en person vars namn du borde lägga på minnet. Hon heter Marie Söderqvist och  är Livsmedelsföretagens (Li:s) vd sedan ett halvår tillbaka. Hennes uppdrag är att modernisera organisationen; att ändra bilden av den svenska livsmedelsbranschen från konservativ till modern. Med en bakgrund som ledarskribent på Svenska Dagbladet och vd för analys- och kommunikationsföretaget United Minds/Prime har hon erfarenheter som kommer väl till pass som opinionsbildare och kommunikatör. Det sägs att att Li fick lika mycket uppmärksamhet i media under Maries första tre månader på jobbet som under de tre föregående åren. Jättebra att Sveriges tredje största industri sett till omsättning tar plats! Livsmedelsföretagen, Li, omsätter 150 miljarder och är en av de största arbetsgivar- och branschorganisationerna i Svenskt Näringsliv. Förra veckan såg det ut så här på Nyhetsmorgon när Marie berättade om dom hetaste mattrenderna 2012:

Marie%20S%C3%B6derqvist:%20De%20h%C3%A4r%20mattrenderna%20slog%20igenom%202012

Marie fick stor uppmärksamhet när hon i Almedalen i somras sa att livsmedelsföretagen inte behöver svenska bönder. Det hon menar är att svenska  lantbrukare i högre utsträckning är beroende av processindustrin än tvärt om. Det är helt sant men jag tror också att “svenska mervärden” som livsmedelssäkerhet och djuromsorg är extremt viktiga säljargument för många svenska varumärken och företag som säljer produkter med svensk råvara. Svensk livsmedelsindustri borde inte minst kunna utnyttja det på exportmarknader. Ett exempel är Kina där expats och höginkomsttagare efterfrågar allt mer säkra och ekologiska livsmedel från västvärlden eftersom den inhemskt producerade maten inte alltid håller måttet vad gäller livsmedelssäkerhet. Antibiotikaanvändning i animalieproduktion är ett annat ämne som borde diskuteras mer och som har ett påtagligt värde för konsumenten. Antibiotikaanvändning är såklart nära kopplat till djuromsorg och genom att svenska bönder jobbar preventivt blir färre djur sjuka och mindre antibiotika behöver användas. Enligt en rapport från LRF publicerad i november 2012 har Sverige lägst antibiotikaförbrukning inom djursektorn i hela EU.

Hur som helst skapade Maries kommentar om svenska bönder stor debatt, det är bra. Jag tror att Marie Söderqvist är precis vad branschen behöver. Det ska bli spännande att följa Li:s arbete framöver!

/Frida

Ge frysta ärtor en chans

Posted on by
Reply

“Glöm vad matexperter och gourméer säger. Några av de godaste och mest hälsosamma livsmedlen är också bland de billigaste och mest vanliga. Och du behöver inte gå längre än till mataffären för att hitta dem”. 

Så inleds en artikel i förra årets decembernummer av TIME med rubriken Give (Frozen) Peas A Chance, And Carrots Too (kul rubrik!). Artikeln riktar sig till amerikanska konsumenter och vill slå hål på myten att det måste kosta att äta hälsosamt. Läser man trendiga kokböcker och tittar på matlagningsprogram i TV kan man få uppfattningen att det är väldigt krångligt och dyrt att äta bra mat; senaste decenniets mattrend har i hög utsträckning vurmat för småskaligt, närproducerat och ekologiskt vilket inneburit att det skapats en viss elitism kring mat. Artikeln argumenterar för att det kan vara billigt och enkelt att äta hälsosamt. Man behöver inte köpa ekologiska, närproducerade och färska grönsaker i dyra specialbutiker och på farmers’ markets för att äta sunt. Nej, frysta grönsaker är i princip lika bra och har betydligt lägre pris. Näringsmässigt är den enda skillnaden mellan frysta och färska grönsaker innehållet av vattenlösliga B- och C-vitaminer som tenderar att vara något lägre i frysta grönsaker. Det kan dock undvikas om grönsakerna ångas istället för blancheras men eftersom det tar längre tid tillämpas inte ångmetoden inom livsmedelsindustrin. Andra vitaminer som karoten, tiamin och riboflavin påverkas inte överhuvudtaget av nedfrysning. Förutom att handla om frysta grönsaker leder artikeln läsaren genom hyllorna i en vanlig mataffär och diskuterar vad som är nyttiga och mindre nyttiga alternativ av olika livsmedel, att man kan äta allt i måttliga mängder etc. (ingen världsnyhet kanske). Artikeln är för övrigt skriven av kirurgen och professorn Mehmet Oz som är känd från det amerikanska programmet The Dr. Oz Show som han hostar.

Budskapet att frysta grönsaker är lika bra som färska är vettigt och bra. Det svenska programmet Historieätarna tar i delen om 70-talet upp att vi i framtiden kanske måste vänja oss vid att äta mer som man gjorde på 70-talet, dvs. mindre färsk frukt och grönsaker och mer frysta varianter av detsamma. Det är resursslöseri att importera färsk frukt och grönsaker från hela världen året runt. Hur miljömässigt hållbart är det egentligen att äta sugarsnaps från Kenya eller Guatemala som finns i varje svensk butik? Dessutom innebär frysta livsmedel mindre matsvinn eftersom maten inte blir dålig. Sen kan man tycka att färska morötter inte är speciellt dyrt, borde inte heller vara det i USA så där förstår jag inte vart artikelförfattaren vill komma. Det är tydligt att artikeln är skriven för en amerikansk publik. En stor andel av befolkningen anses vara överviktig och 46 miljoner amerikaner (ca 15% av befolkningen) får så kallade food stamps från myndigheterna för att ha råd att köpa mat.

Visste du förresten att konserveringstekniken att frysa mat började tillämpas på 1920-talet då amerikanen Clarence Birdseye kom på en metod för att frysa mat och samtidigt bevara matens struktur och smak? 1929 sålde han sina patent till ett företag som småningom kom att bli General Foods och Birds Eye är idag ett internationellt välkänt varumärke för fryst mat.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...