Hälsning från the Midwest i USA

Det var inte länge sen vi skrev om Gustav Nilsson som jobbar på Väderstad-verken. Idag är vi återigen inne på röd-gul-svarta maskiner. Vilhelm Ektander och Erik Ryssén är två sköna killar som läser sista året på ekonomagronomprogrammet. Dom skriver sitt exjobb för Väderstad och har precis varit i USA för att exjobba! Så här lät det för en vecka sen när vi bad om en uppdatering: 

Vi, Ville och Erik, är just nu på exjobbs-resa i the Midwest i USA. Detta är en av två resor vi kommer göra här kommande veckor. Under den första, som vi är inne på nu, reser vi runt i Nebraska, South Dakota, North Dakota, och Minnesota. Vi har nu varit ute en vecka och har en vecka kvar. Den andra resan, som blir den 7-21 april, ska vi till Indiana, Illinois och Iowa. Exjobbet är ett samarbete med Väderstad-Verken och vår uppgift är att kartlägga amerikanska maskinåterförsäljare, plus marknaden för sojabönor- och majsodling. Detta gör vi genom att åka runt här på landsbygden från stad till stad och intervjua återförsäljare. Under vår första vecka har vi hunnit med 12 stycken!

I söndags började resan från Omaha i Nebraska. Efter att ha åkt runt och mött återförsäljare i både väster, öster, norr och söder, reste vi sen norr ut in i South Dakota. Utöver intervjuer hann vi även med att besöka vänner till några bekanta till Erik. De är lantbrukare utanför staden Sioux Falls i östra South Dakota. Där var vi under lördagen, vilket passade bra då vi utöver en rejäl visning av gården prickade in St. Patrick´s day som firandes i den lokala byn. Folk hade samlats för att kika på paradtåg, plus äta lunch och dricka öl i en lokal bar. Där träffade vi även lantbrukarens pappa, vars föräldrar hade flyttat till USA ifrån Sverige runt år 1900. Han kunde prata svenska och fyller i år 100 år! Var riktigt kul att höra hans historia om både andra världskriget och bondeliv i South Dakota.

I skrivande stund är vi på vägarna mitt på prärien i västra South Dakota. Just nu genomför vi faktiskt vår första sväng efter cirka 3 timmar av spikrak väg! Detta då vi idag, söndag, kikat på presidentstatyerna vid Mount Rushmore. Nu ska vi köra cirka 3 timmar till för att imorrn vara redo att fortsätta med intervjuerna, för att sen resa ännu mer norrut. För övrigt är det riktigt kul här och vi ser en massa stora maskiner, stora lantbruk, lyssnar på mycket countryradio, äter mycket snabbmat och träffar väldigt mycket trevliga amerikanare!

Fem-i-topp countrylåtar:
Blake Shelton – Sure be Cool if you did
Lee Brice – I Drive your Truck
Eric Church – Like Jesus does
Darius Rucker – Wagon Wheel
Florida Georgia Line – Get your Shine on

Hej hej från Ville och Erik!

Stort tack till Ville och Erik för att ni delade med er :-)  

Kött på tapeten!

Det var nog ingen som missade att det förra veckan var kött, och då särskilt “köttskatt”, som var ett av de mest diskuterade ämnena i media. Debatten tog fart när Jordbruksverket i och med sin rapport “Hållbar köttkonsumtion” lyfte frågan om en koldioxidskatt för konsumenten, i kombination med tydligare klimatmärkningar, skulle kunna vara ett alternativ för att reglera köttkonsumtionen…och det blev ett väldigt liv!

I debattartiklar, på bloggar och i sociala medier var det fullt ös i köttdebatten. Många tyckte att köttskatt är helt rätt väg att gå för att minska människans påverkan på miljön. Andra tyckte det skulle vara ett alldeles för hårt slag mot Sveriges djurbönder, och många tyckte förstås att debatten blev alldeles för snedvriden. Jordbruksverket föreslog egentligen ingen köttskatt utan tog bara upp det som ett exempel på styrmedel. Dessutom blev det missuppfattningar kring statistiken över hur mycket kött vi äter i Sverige.

Generellt är det förstås bra att livsmedel och råvaror tar plats i debatten. Och det är ju inte direkt nån hemlighet att en köttbit, genom all den mark som tas i anspråk vid uppfödningen, har en stor påverkan på miljön. Däremot så är det ett komplext ämne som kräver många perspektiv. Christel Gustafsson och Gabriella Chalin skriver till exempel på SvD brännpunkt att “Sveriges köttproduktion bör öka” eftersom den har relativt liten miljöpåverkan och många fördelar.

Den information man många gånger saknar är ju vad skillnaden egentligen är mellan svenskt och utländskt kött? ekologiskt och konventionellt? nöt och gris?

Som tur är finns det nu ett hjälpmedel för den som är intresserad av vilket kött som är bäst att välja och vilken köttbit man absolut inte ska köpa.

Köttguiden är ett tvärvetenskapligt projekt som utvecklats av bland annat Elin Röös på SLU. Genom en tabell med gröna, gula eller röda gubbar jämför köttguiden olika typer av kött utifrån kriterier som klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och antibiotika samt djurskydd och utevistelse. En superbra guide som än så länge finns främst på www.kottguiden.se men som kommer kunna användas som underlag för en massa andra ändamål. Nu kanske inte alla håller med om att köttguiden ger precis hela sanningen, men det är ändå ett bra steg på vägen!
/Brita

Hur minskar vi matsvinnet i samhället?

Varje år slänger svenska konsumenter i genomsnitt en tredjedel av all mat som köps. Mellan 10 och 20% av matsvinnet är mat som vi egentligen hade kunnat äta. Nyligen arrangerade Drivhuset, SLU Holding och Ultuna studentkår casetävlingen Idégeneratorn för att råda bot på problemet. Tävlingen var öppen för studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet och temat var just frågeställningen “Hur minskar vi matsvinnet i samhället?” SLU-studenterna Andreas Hansson, Agnes Abrahamson, Beatrice Ramnerö och Niklas Tedebo vann tävlignen med sin idé Svinndyrt. Stort grattis :-)

Deras idé fokuserar på konsumenter eftersom de står för största delen av svinnet, och kan påverka hela livsmedelskedjan indirekt. Första steget i kampanjen är en matkasse som illustrerar och informerar konsumenten om dess matsvinn. Kampanjen kompletteras med en tillhörande hemsida, Svinndyrt.se, som förklarar och ger tips på hur du som konsument kan minska matsvinnet. Matkassen har en svart botten med texten ”slängs” och en vit topp med texten ”äts”, på kassen finns även en hänvisning till Svinndyrt.se samt en QR-kod för att lätt hitta dit.

Visionen är att matkassen ska ersätta de nuvarande matkassarna i alla stora livsmedelsbutiker under en viss period. Matkassarna finansieras dels genom bidrag från livsmedelsverket samt sponsring av företag i livsmedelsbranschen. I gengäld får företagen ett good will-värde genom att synas i denna kampanj som bidrar till en bättre miljö. Matkassen är en informationsbärare som väcker uppmärksamhet hos konsumenten. Genom kampanjen kommer en stor publik ta del av budskapet och sprida det till omgivningen.

Syftet med kampanjen är alltså att väcka konsumenters uppmärksamhet genom att informera om och illustrera matsvinnet. På så vis kan kunskapsnivån ökas hos konsumenter och därigenom ändra konsumentbeteende och värdering av mat. Om mindre mat slängs behöver vi inte producera lika mycket livsmedel vilket innebär en minskad resursanvändning samt miljöpåverkan.

Nu har vi inte frågat vinnarna om och hur de tänker gå vidare med idén men någon av dom kanske kan ge oss ett svar genom att skriva en kommentar här?! Har ni varit i kontakt med Livsmedelsverket eller livsmedelsbranschen, är dom intresserade? Hur som helst hoppas vi att idén förverkligas! Man kan även hoppas att en sådan kampanj skulle sätta större fokus på dagligvaruhandelns matsvinn som uppstår för att mat slängs på grund av att bäst-före-datumet gått ut. Vet inte riktigt hur det ser ut idag men innan slängde livsmedelskedjorna tjänlig mat hellre än att ge bort den till exempelvis Stadsmissionen. Liknande kampanjer som Svinndyrt borde även kunna användas för att lyfta andra viktiga konsumentfrågor…

Är ändå inte jätteförvånad…

I veckan har det publicerats flera artiklar i UNT (härhär och här) som är starkt kritiska mot SLU-ledningens hantering av de stora byggnadsinvesteringar som gjorts. Kritiken är baserad på en extern rapport av konsultfirman KPMG. Mycket handlar om att de stora byggsatsningar som gjorts inte kontrollerats tillräckligt noga. Detta gör nu att många utbildningar får göra stora nedskärningar på grund av ökade hyreskostnader. Det är många ur personalen som känner sig lurade eftersom den interna dialogen inte fungerat. På SLU’s rektorsblogg skriver prorektor Lena Andersson-Eklund själv att den interna kommunikationen kring besluten som tagits inte har fungerat och att de skall försöka göra förbättringar.

Det är förstås tråkig läsning, men jag är ändå inte jätteförvånad…
Jag är väldigt nöjd med min tid på SLU. Där finns massa fantastiska människor från flera program, en studentkår som gör mycket för studenterna, en hel hög med inspirerande lärare som ställer upp och tar sig tid, intressanta kurser och stora möjligheter till att åka på utbyten. Inte minst tror jag att detta är en framtidsbransch (hur klyshigt det än kan låta!). Jag tror inte att jag hade trivts ett dugg bättre på något annat universitet. Något som jag flera gånger reflekterat över är dock bristen på en gemensam vision och strategi för SLU. Med tanke på vilka som är de mest aktuella frågorna idag, som miljö, energi, livsmedelsförsörjning resurshantering mm. så borde SLU ha världens möjligheter och likaså studenterna från SLU. Och tittar man på den information som kommuniceras externt så verkar SLU ha greppat detta. Tyvärr känns det dock som att visionen inte riktigt når hela vägen till studenter och personal. Personalen får slita med stora nedskärningar och som student är det svårt att ta del av det senaste som händer inom forskningen.

Lantbruk, matproduktion, naturresurshållning mm. är högaktuella ämnen och företag i branschen har behov av den senaste kunskapen och forskningen. Trots detta får agronomer ständigt förklara vad en agronom gör och vad man kan (lite av anledningen till att vi startade den här bloggen!). Att det är skillnad mellan husdjuragronomer, ekonomagronomer, markväxtagronomer med mera, är det inte många som vet. Det borde väl ändå ligga i SLU’s intresse att marknadsföra sina utbildningar även mot aktuella företag så att man inte behöver mötas med ett stort frågetecken varje gång man säger att man är agronom…
Eller ska studenterna dra hela lasset?

Den här videon om SLU’s utbildningar släpptes för inte så länge sedan, den är fin och har en storslagen vision. Det bästa vore dock om samma känsla kunde få infinna sig hos alla elever och lärare på SLU, och att fler företag blir medvetna om vad som är SLU-studenternas styrkor. 
/Brita & Frida

Den gröna framtiden

Tack alla inblandade för en väldigt trevlig och inspirerande eftermiddag igår! Pratar såklart om Inspirationsföreläsningen som bästa Johanna Hoolmé och Hanna Bertilsson styrde upp i samband med Ultuna Studentkårs 80-års firande. Ca 200 personer hade kommit för att lyssna på tankar och idéer kring “Den gröna framtiden”.

Först ut var Jakob Söderberg från Svensk Mjölk som inte bara pratade om den gröna framtiden utan även den vita eftersom mjölk är hans huvudsakliga fokus. Jakob pratade vitt och brett om mjölkproduktion, marknad och företagande. Naturligtvis nämndes de ekonomiska problem som många mjölkbönder upplever idag, dock var Jakob relativt positiv. Dagens mjölkbönder är ute på stormiga hav men efterfrågan på mejeriprodukter ökar stadigt globalt sett vilket är positivt. Framtidens mjölkproduktion kommer finnas där det växer gräs, mycket gräs. Där det växer gräs finns nämligen också korna. Ur det perspektivet har Sverige goda förutsättningar, Sverige är ett naturligt mjölkland. Att gå från bonde till företagare är en av de stora utmaningarna i Sverige. Nya förhållningssätt till lönsamhet krävs, att tänka Marknadspris – Marginal = Kostnadsram är mer framgångsrikt än dagens Intäkter – Kostnader = Marginal. Marknadspriset på mjölk minus den vinstmarginal som lantbrukaren kräver ger alltså kostnadsramen som lantbrukaren måste hålla sig inom. Kostnadseffektivitet är superviktigt.

“Företagande är som att köra bil. Det gäller att styra mot en riktning och se till att bilen åker ditåt. Lantbruksföretagande går från att köra folkrace till att köra Svenska Rallyt. Spännande men kräver precision”.

Med det menar Jakob att det inte finns något utrymme för “glapp i ratten” i dagens tuffa miljö. Det gäller att ha stenkoll på djuren, på kostnader och intäkter i takt med att besättningen blir större, folk anställs och banklånen växer. Jakob inledde sin föreläsning med att säga att det var konstigt att välja en Örebroare för att inspirera, men jag kan garantera att det skötte du väldigt bra (trots dialekten)!

Därefter talade Årets agronom Christel Cederberg som jobbar på SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) och Department of Energy and Environment på Chalmers. Christel är i grunden markväxtagronom och forskar på animalieproduktionens miljöpåverkan. Hon pratade om dagens och framtidens livsmedelsproduktion ur ett miljöperspektiv. Det var en relativt dyster bild hon målade upp för alla köttätare får man säga. 30% av EU:s växthusgasutsläpp kan hänföras till matproduktion där kött- och mejeriprodukter står för en stor del av utsläppen. Idag äter svensken 85 kg kött per person och år, vilket är en stor ökning på bara ett par decennier. Det kan jämföras med amerikanerna som äter mest, 110 kg kött per capita. Ska EU:s 2-gradersmål (temperaturhöjningen/växthuseffekten ska hållas under 2 grader) uppnås krävs det att européernas dieter radikalt förändras, vi måste helt enkelt äta mindre kött.

Svenskt lantbruk har minskat sin miljöpåverkan då framförallt mjölkproduktionen blivit effektivare medan svensk livsmedelskonsumtion ökat sin miljöpåverkan eftersom vi importerar allt mer mat som inte är speciellt klimatvänlig. Det pratades även soja i Brasilien, avskogning i Malaysia och att den minskande biodiversiteten är ett minst lika stort problem som ökande växthusgasutsläpp. Ett riktigt buzzword just nu är “Sustainable intensification” och inom det området kommer många av framtidens agronomer jobba tror Christel. För oss som vill vara klimatsmarta ger hon rådet att sluta åka till Thailand, dra ner köttkonsumtionen med 30-40% och skaffa en elcykel.

Sist ut var kocken Paul Svensson. Många SLU:are är väldigt matintresserade så förväntningarna var höga när Paul intog scenen. Paul pratade om matlagningens utveckling genom historien, Hållbar matlagning, caféprojektet WAY CUP! och hållbar konsumtion. Paul menar att den senaste trenden inom gastronomi är hållbar matlagning –   det räcker inte längre att maten är ekologisk och närproducerad. Begreppet hållbar matlagning handlar om att utnyttja säsongen, att använda lokala/regionala livsmedel istället för att importera mat, minska matsvinnet och att äta mindre kött. När Paul lagar mat utgår han alltid från de grönsaker och rotfrukter som är i säsong i trädgården – det utgör basen i en måltid. Därefter tillkommer kött och fisk som alltså kan ses mer som ett tillbehör eller smaksättare. En måltid behöver inte innehålla kött för att man som krögare ska kunna ta betalt, det handlar om proportioner och hur man använder råvarorna. Det finns också en insikt om att kommunicera direkt med producenten för att utveckla livsmedel efter kundens behov. Paul pratade om svinn och att använda alla delar av en råvara. I sin egen verksamhet köper han nötkött från Wagyudjur (även kallat Kobe-kött) där alla muskler är lika smakrika, allt är som oxfilé och därför är hela djuret också mycket mer värt. Lite som en falukorv, där hela korven smakar likadant, men en dyr falukorv. Och varför importera ris och andra spannmålsprodukter när det växer så mycket i Norden? Här finns potential för produktveckling, exempelvis är pärlkorn ett utmärkt substitut för risottoris.

Vilken passion! Paul var lysande när han beskrev späda grönkålsskott, tomatsafari och frasiga våfflor bakade på virvelmjöl. Vill också passa på att tipsa om Pauls café som öppnar på Järntorget i Göteborg i slutet på November. Caféet vill bidra till ett mer hållbart samhälle och varenda detalj är noga genomtänkt, exempelvis är alla möbler och porslin second hand och golvet är gjort av återvunnet gummi!

STORT tack till Tobias FOTÓN Neselius för dom fina bilderna! Vad skulle vi göra utan dig :-)

TV-kocken checkar in

Den här killen föreläser på Ultuna IDAG klockan 13.00. Helsingborgaren Paul Svensson är en av Sveriges främsta stjärnkockar och är känd från TV-program som Matakuten, Strömsö och Gomorron Sverige. Han kom 5:a i kock-VM (Bocuse d’Or) 2003 och har varit kökschef på Bon Lloc och F12. Idag jobbar han som frilansande kock och föreläsare. Han är även författare till boken “Paul grillar”. Paul gillar enkel och naturlig mat och vurmar för det nordiska köket. Nu när han besöker SLU skulle det vara intressant att höra Paul prata om råvaror och kvalitet samt förhållandet mellan kund och uppfödare/odlare.

Talar gör också Årets agronom Christel Cederberg och Jakob Söderberg från Svensk Mjölk. MISSA INTE! För er som inte kan närvara så är självklart jag där och lyssnar. Kommer på bloggen snart…

/Frida

Hyr en agronomstudent!

För studenter är kontakter och erfarenhet guld värt, dessutom kan en extra slant vara behövlig ibland. Samtidigt är det så att företag och myndigheter då och då kan behöva kvalificerad extrapersonal och intresserade studenter. Detta behov har det nybildade bolaget Akretus AB identifierat!

Akretus är ett nystartat studentkonsultbolag som riktat in sig på att hyra ut SLU-studenter till företag, myndigheter och privatpersoner inom relevanta branscher. Rekryteringsbolag kan i vissa fall vara dåligt insatta i vad SLU-studenter kan egentligen, Akretus AB kan då vara en bra kanal för att nå ut till de som kan dra nytta av de kompetenser som finns bland SLUs studenter!Basen för Akretus konsulter skall utgöras av agronomer och landskapsarkitekter. Uppdragen kan utföras både på timme och i projektform. Redan idag kan den student som är intresserad av relevant extrajobb skicka in sitt CV och ansökan. Redan nu behövs ekonomer för jobb hos företag och myndigheter under sommaren och hösten. Till att börja med kommer verksamheten vara fokuserad till Uppsalaområdet.

Vi tycker att detta är en jättekul möjlighet både för studenter och företag i branschen. Är du intresserad så är det bara att maila till andreas.scheibenpflug@akretus.se

The future looks so bright, we got to wear shades :-)

Framtidens material utvecklas på SLU

ABSOLUTAGRONOM.SE har tidigare bloggat om Sustainable design och utvecklandet av ett mer hållbart samhälle. På SLU forskas det såklart inom områden som är kopplade till hållbarhetsfrågor, till exempel forskning och utveckling kring material som i framtiden kan ersätta oljebaserade syntetiska material. Vid Institutionen för livsmedelsvetenskap pågår just nu ett forskningsprojekt som heter ”Renewable functional barriers”. Målet är att utveckla olika typer av stärkelse som kan användas som råvara i pappersindustrin för att tillverka förnyelsebara livsmedelsförpackningar.

Vi träffade SLU-doktoranden Carolin Menzel som deltar i projektet. Hon är 26 år gammal och jobbar sen två år tillbaka vid Institutionen för livsmedelsvetenskap. Carolin berättar att SLU forskar kring hur den molekylära strukturen i stärkelse påverkar materialegenskaperna i stärkelsebaserade barriärer i livsmedelsförpackningar (med barriär menas det lager/skift i förpackningen som skyddar livsmedlet från syre och vatten). Projektet, som löper under 4 år, är ett samarbete mellan näringsliv samt akademi och finansieras av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och medverkande industriföretag. Aktörer som deltar i projektet är bland annat Stora Enso, Nordic paper, Billerud, BIM kemi, Lyckebystärkelsen, SIK, Chalmers, Karlstad universitet, KTH och SLU.

Carolins forskning utgör en liten del av hela projektet, hon är inblandad i utvecklandet av en müsliförpackning (den innersta påsen) som är både förnyelsebar och nedbrytbar. Påsen består av flera lager och Carolin jobbar med det yttersta lagret som består av modifierad potatisstärkelse. Genom kemisk analys av stärkelsen studerar hon sambandet mellan stärkelsens kemiska struktur och dess egenskaper. Det är även viktigt att studera hur processning såsom upphettning påverkar stärkelsens struktur.

“Det är jätteintressant att arbeta nära industrin. Jag jobbar i liten skala i labbet men måste ta hänsyn till att stärkelsen beter sig annorlunda då den ska processas i stor skala inom industrin”.

Projektet avslutas i december i år och kan sammanfattas som framgångsrikt. Man har redan ansökt om patent och hoppas att den framtagna stärkelse-sammansättningen kommer att kommersialiseras inom kort och börja användas i olika förpackningar. SLU kommer dessutom ansöka om nya forskningsmedel för att fortsätta projektet. Det här är ett exempel på hur SLU bidrar till ett mer hållbart samhälle och det finns med säkerhet fler!

Jordbruket är som Dr Jekyll och Mr Hyde

I helgen var det återigen dags för examensbal på Ultuna. Den här gången var det drygt 70 examenstagare med familj och vänner som var med på högtidsstund, middag och eftersläpp med dans på kåren.  Lite extra speciellt var det också eftersom professor Johan Rockström; agronom,  årets miljömäktigaste 2011 och vd för Stockholm Resilience Center, var högtidstalare. Rockström höll ett fantastiskt tal som varje retoriker skulle imponeras av!

Med stor inlevelse berättade Rockström en fiktiv historia om hur Jyns Ultunae (Ultunas egen maskot) för tiotusentals år sedan ledde mänsklighetens sista 15 000 personer över flera kontinenter till Fyrisån och Ultuna. I och med ett mildare klimat under tidsepoken holocen kunde de börja med jordbruk, ett jordbruk som blev hela civilisationens vagga. Idag har vi dock gått över i en ny tidsepok som Rockström kallade för antropocen. Bakgrunden till den nya epoken är att människan på mycket kort tid gjort större avtryck jorden än vad naturliga krafter som till exempel väder, vind, och jordskalv gjort.

Under 50-talet revolutionerades jordbruket genom växtförädling och mekanisering, en mänsklighetens framgångssaga. Rockström menade dock att vi idag står inför en situation där människan håller på att överstiga jordens resurser. Och det är Jordbruket som är både boven och hoppet i dramat – både Dr Jekyll och Mr Hyde. Jordbruket konsumerar mer vatten, kväve och fosfor än något annat men är också en förutsättning för att människan skall kunna leva och få mat. Budskapet var att det nu gäller det att hitta hoppet,  precis som Jyns Ultunae gjorde när han ledde jordens sista 15000 människor till Fyris fagra strand för att bruka jorden. Rockströms slutliga uppmaning till alla examenstagare var att:

“Allt är möjligt bara man lägger manken till, Er nätta uppgift blir att förvalta all den skönhet som finns”

 

Det kommer troligen dröja väldigt länge innan man får höra ett tal som är lika bra och inspirerande som Johan Rockströms igen! Hoppas detta var en minnesvärd stund för alla examenstagare – inklusive Absolutagronoms egen Frida Thorstensson! På bilderna syns Johan Rockström, körerna Ulla och Ultuna Drängar och hur examenstagare fick komma upp på scenen för att ta emot sina examensbevis (ursäkta bildkvaliteten).

Tro på GMO?

Debatten om GMO är ständigt pågående, dels här på SLU men också bland politiker och de som är allmänt miljö och lantbruksintresserade. Förra veckan var en av ekots nyheter att forskare i Umeå håller på att ta fram ett korn som är bättre på att ta upp näring ur naturgödsel. En utveckling som skulle kunna gynna ekologisk produktion eftersom mindre användning av handelsgödsel inte nödvändigtvis behöver betyda lägre skörd. Professor Stefan Jansson vid Umeå universitet säger till Ekot att:

“Det ligger ju några år bort i tillämpningen. Men det är ändå typiskt en sådan egenskap som vore det ideala i den ekologiska odlingen, att just när man använder naturgödsel så klarar sig de här växterna bättre”

Forskarna i Umeå menar alltså att det finns möjligheter till ett miljövänligare lantburk om konsumentar och producenter accepterar genförändrade växter. Det var också förra veckan som forskare från SLU och Stockholm environmental institute tillsammans med representanter från KSLA och Rädda Barnen publicerade en debattartikel på SvD Brännpunkt om att GMO måste accepteras för att gynna framtidens bioekonomi. Med begreppet Bioekonomi menas en ekonomi där inte bara livsmedel utan även industri och energiproduktion baseras på biologiska förnybara råvaror. Författarna till denna artikel menar att det finns en utbredd och onödig skepsis gentemot GMO.  

“Vi hävdar att ett kunskapsdrivet arbete för att förädla våra bioresurser som inbegriper ansvarsfullt nyttjande av modern genteknik kan ge stora bidrag till ett hållbart och klimatsmart Europa. Vi efterlyser ett tydligt politiskt ledarskap i dessa frågor”

Som replik på artikeln skriver Carl Schlyter (MP) att  genmanipulation inte alls ger ett hållbart jordbruk. Schlyter menar att det finns alltför stora osäkerheter när det gäller skydd av ekosystem och de stora maktförändringar som kan skapas på grund av de patent och upphovsrättsskydd som förknippas med GMO. Schlyter menar att mycket av genförändrade grödor som tas fram idag endast är skapade för att tåla mer av det egna bolagets bekämpningsmedel. Schlyter menar bland annat att:

“Problemet är inte brist på mat utan hur den fördelas, regleras och hanteras. Gentekniken leder till ändrade maktbalanser, eftersom det är patenterad teknik kommer den vara upphovsrättskyddad. Maktbalansen går från bönder med eget utsäde till de globala företagen som bönderna tvingas köpa nytt utsäde av varje år”

Men debatten slutar inte här, författarna till de ursprungliga artikeln kallar Schlyters svar för  “Infantil skrämselpropaganda om växtförädling” och menar att hans argument  passerat bäst-före-datum:

“Problemet är inte brist på mat” låter Schlyter meddela. Men vår artikel handlade inte främst om livsmedelsproduktion, utan om hur modern växtförädling kan bidra till en hållbar och resurseffektiv bioekonomi, där vi producerar förnybara industriella råvaror, bioenergi, med mera på åkermark” 

GMO är uppenbarligen ett väldigt laddat ämne! Är man intresserad av detta är det väldigt intressant att läsa debattartiklar och inte minst läsarkommentarerna efteråt. En sak som är säker är dock att det gäller att som agronom förstå sig på problematiken eftersom det är lätt att informationen utnyttjas på fel sätt. Vad tycker du?

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...