Den gröna framtiden

Tack alla inblandade för en väldigt trevlig och inspirerande eftermiddag igår! Pratar såklart om Inspirationsföreläsningen som bästa Johanna Hoolmé och Hanna Bertilsson styrde upp i samband med Ultuna Studentkårs 80-års firande. Ca 200 personer hade kommit för att lyssna på tankar och idéer kring “Den gröna framtiden”.

Först ut var Jakob Söderberg från Svensk Mjölk som inte bara pratade om den gröna framtiden utan även den vita eftersom mjölk är hans huvudsakliga fokus. Jakob pratade vitt och brett om mjölkproduktion, marknad och företagande. Naturligtvis nämndes de ekonomiska problem som många mjölkbönder upplever idag, dock var Jakob relativt positiv. Dagens mjölkbönder är ute på stormiga hav men efterfrågan på mejeriprodukter ökar stadigt globalt sett vilket är positivt. Framtidens mjölkproduktion kommer finnas där det växer gräs, mycket gräs. Där det växer gräs finns nämligen också korna. Ur det perspektivet har Sverige goda förutsättningar, Sverige är ett naturligt mjölkland. Att gå från bonde till företagare är en av de stora utmaningarna i Sverige. Nya förhållningssätt till lönsamhet krävs, att tänka Marknadspris – Marginal = Kostnadsram är mer framgångsrikt än dagens Intäkter – Kostnader = Marginal. Marknadspriset på mjölk minus den vinstmarginal som lantbrukaren kräver ger alltså kostnadsramen som lantbrukaren måste hålla sig inom. Kostnadseffektivitet är superviktigt.

“Företagande är som att köra bil. Det gäller att styra mot en riktning och se till att bilen åker ditåt. Lantbruksföretagande går från att köra folkrace till att köra Svenska Rallyt. Spännande men kräver precision”.

Med det menar Jakob att det inte finns något utrymme för “glapp i ratten” i dagens tuffa miljö. Det gäller att ha stenkoll på djuren, på kostnader och intäkter i takt med att besättningen blir större, folk anställs och banklånen växer. Jakob inledde sin föreläsning med att säga att det var konstigt att välja en Örebroare för att inspirera, men jag kan garantera att det skötte du väldigt bra (trots dialekten)!

Därefter talade Årets agronom Christel Cederberg som jobbar på SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) och Department of Energy and Environment på Chalmers. Christel är i grunden markväxtagronom och forskar på animalieproduktionens miljöpåverkan. Hon pratade om dagens och framtidens livsmedelsproduktion ur ett miljöperspektiv. Det var en relativt dyster bild hon målade upp för alla köttätare får man säga. 30% av EU:s växthusgasutsläpp kan hänföras till matproduktion där kött- och mejeriprodukter står för en stor del av utsläppen. Idag äter svensken 85 kg kött per person och år, vilket är en stor ökning på bara ett par decennier. Det kan jämföras med amerikanerna som äter mest, 110 kg kött per capita. Ska EU:s 2-gradersmål (temperaturhöjningen/växthuseffekten ska hållas under 2 grader) uppnås krävs det att européernas dieter radikalt förändras, vi måste helt enkelt äta mindre kött.

Svenskt lantbruk har minskat sin miljöpåverkan då framförallt mjölkproduktionen blivit effektivare medan svensk livsmedelskonsumtion ökat sin miljöpåverkan eftersom vi importerar allt mer mat som inte är speciellt klimatvänlig. Det pratades även soja i Brasilien, avskogning i Malaysia och att den minskande biodiversiteten är ett minst lika stort problem som ökande växthusgasutsläpp. Ett riktigt buzzword just nu är “Sustainable intensification” och inom det området kommer många av framtidens agronomer jobba tror Christel. För oss som vill vara klimatsmarta ger hon rådet att sluta åka till Thailand, dra ner köttkonsumtionen med 30-40% och skaffa en elcykel.

Sist ut var kocken Paul Svensson. Många SLU:are är väldigt matintresserade så förväntningarna var höga när Paul intog scenen. Paul pratade om matlagningens utveckling genom historien, Hållbar matlagning, caféprojektet WAY CUP! och hållbar konsumtion. Paul menar att den senaste trenden inom gastronomi är hållbar matlagning –   det räcker inte längre att maten är ekologisk och närproducerad. Begreppet hållbar matlagning handlar om att utnyttja säsongen, att använda lokala/regionala livsmedel istället för att importera mat, minska matsvinnet och att äta mindre kött. När Paul lagar mat utgår han alltid från de grönsaker och rotfrukter som är i säsong i trädgården – det utgör basen i en måltid. Därefter tillkommer kött och fisk som alltså kan ses mer som ett tillbehör eller smaksättare. En måltid behöver inte innehålla kött för att man som krögare ska kunna ta betalt, det handlar om proportioner och hur man använder råvarorna. Det finns också en insikt om att kommunicera direkt med producenten för att utveckla livsmedel efter kundens behov. Paul pratade om svinn och att använda alla delar av en råvara. I sin egen verksamhet köper han nötkött från Wagyudjur (även kallat Kobe-kött) där alla muskler är lika smakrika, allt är som oxfilé och därför är hela djuret också mycket mer värt. Lite som en falukorv, där hela korven smakar likadant, men en dyr falukorv. Och varför importera ris och andra spannmålsprodukter när det växer så mycket i Norden? Här finns potential för produktveckling, exempelvis är pärlkorn ett utmärkt substitut för risottoris.

Vilken passion! Paul var lysande när han beskrev späda grönkålsskott, tomatsafari och frasiga våfflor bakade på virvelmjöl. Vill också passa på att tipsa om Pauls café som öppnar på Järntorget i Göteborg i slutet på November. Caféet vill bidra till ett mer hållbart samhälle och varenda detalj är noga genomtänkt, exempelvis är alla möbler och porslin second hand och golvet är gjort av återvunnet gummi!

STORT tack till Tobias FOTÓN Neselius för dom fina bilderna! Vad skulle vi göra utan dig :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>