Ett potentiellt självförsörjande Afrika

Läste nyligen en intressant artikel i The Economist om jordbruk i Afrika. Ingen skulle behöva gå hungrig där om man utnyttjade jordbrukets fulla potential. På kontinenten finns nämligen 60 % av världens obrukade jordbruksmark samtidigt som den redan brukade marken skulle kunna avkasta långt över dagens skördar. Skördenivåerna i Afrika är mellan en tredjedel och hälften av globala genomsnittsskördar. Jordbruksmaken i många afrikanska länder avkastar dåligt delvis på grund av överutnyttjande och utarmning av jordarna. Något som ökad användning av gödselmedel skulle kunna avhjälpa. Med rätt kunskap och insatsmedel skulle Afrika kunna dubbla sina skördar.

En nyligen utkommen rapport från Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) visar på de stora utmaningar som hindrar potentiella produktivitetsökningar. En anledning till den låga användningen av mineralgödsel är priset – en lantbrukare i Zambia betalar 414 dollar per ton (nära 2 700 SEK) medan en nordamerikansk lantbrukare bara betalar 226 dollar per ton (knappt 1 500 SEK). Högre transportkostnader är en orsak men också mutor, hamnavgifter, lagringskostnader etc.

Ett av dom stora problemen är de höga transaktionskostnaderna för lantbrukaren att faktiskt sälja sina produkter. Upp till 20 % av lantbrukarens vinst går förlorad på grund av lagrings- och transportförluster. Många småskaliga lantbrukare har heller ingen information om aktuella spannmålspriser vilket gör att han/hon inte vet vilket pris man kan kräva. Bristen på kapital gör också att lagring och därmed en bättre förhandlingsposition är omöjlig.

Investeringar i infrastruktur och forskning är några av de saker som behövs. Från politiskt håll krävs också stöd i form av nationella livsmedelsstrategier med incitament för inhemska lantbrukare att odla mer än för eget behov. Exportförbud och stor import av billig spannmål från världsmarknaden uppmuntrar inte afrikanska lantbrukare att öka sin produktion. Utan att veta mycket om svensk agrarhistoria antar jag att Sverige och svenskt lantbruk måste ha upplevt liknande problem med höga transaktionskostnader och utarmning av jorden på 1800-talet och början av 1900-talet. Skillnaden var då kanske att vi inte hade möjlighet att dumpa livsmedelspriserna med hjälp av billig import, istället flyttade man till USA?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>