Tankesmedjans arbete har sammanställts i en rapport väl värd att läsa. I rapporten presenteras många spännande idéer om både samhället i stort och om naturresursbruket. Bland annat spår man att antibiotikaresistensen är mycket utbredd vilket gör att vi inte kan behandla enkla infektioner. En sjukhusvistelse kan få livshotande komplikationer och vi reser allt mindre och mindre på grund av rädsla för en infektion med resistenta bakterier. Vad gäller våra matvanor så kommer köttkonsumtionen att minska drastiskt, om 50 år baseras proteinintaget istället till stor del på vegetabiliskt protein, insekter och till viss del laboratorieodlat (in vitro) kött. I P4 Morgon berättar Framtidsprojektets Julia Fransson mer om vår nya aptit för insekter. Citat från rapporten:

“Insekter är en uppskattad och naturlig del av kosten. Konsumtionen spänner från exklusiva, viltfångade trollsländelarver via vardagsmat som gräshoppssallad till ren utfyllnad i andra produkter. Det tidigare motståndet och ovanan vid att se insekter som föda innebar att insekternas intåg i den västerländska dieten fick ske i pulverform och insektsdrinkar”.

Jordbruket har andra förutsättningar eftersom det numera är väldigt dyrt att transportera mat. Konsumenter väljer därför i större utsträckning lokalproducerade livsmedel eftersom dessa är billigare. Det tillsammans med politiska stödåtgärder gör att lönsamheten i jordbruket är bättre jämfört med situationen på 2010-talet. Skyddet av jordbruksmark är mycket större och “Peak Soil” är ett vedertaget begrepp i den politiska debatten. Grödor förädlade med genteknik är vardag även i Europa och storstadsregionerna i Sverige är till 25 procent självförsörjande på livsmedel. Ny teknik som förarlösa maskiner och drönare gör att fälten inte längre behöver vara lika stora för att minimera tidsåtgången av mänsklig arbetskraft. Istället är det ekonomiskt relevant att optimera skörden på varje kvadratmeter på fälten. Därför är odlingen uppdelad i mindre rutor ofta baserade på jordart och andra odlingsfaktorer.

Vad av detta som blir verklighet återstår att se men det är utan tvekan mycket intressant läsning. Perfekt sommarläsning på stranden för en agronom eller foodie!

Ur marknadsföringsperspektiv är detta lite extra intressant och har diskuteras bland annat på nyhetssajtenThe Atlantic. På många sätt är det ju bra att lantbruk syns på ett positivt sätt i media, men det finns ju också en risk att kommunikationen blir snedvriden. För det första är det ju inte fluffiga kor utan fluffiga tjurar, alltså fluffybulls, och för det andra är ju syftet med fluffandet inte att de skall vara gulliga husdjur utan att de skall synas på shower för att sedan bli kött. Vad händer när de som delar fluffycows på internet tänker ett steg längre och kommer på detta?

På min nya favoritsajt Modern Farmer har getuppfödaren Stephanie Fisher skrivit en krönika om just det här med snedvriden information (läs den här). I krönikan menar Fisher att de bilder, filmer och reklamer föreställande lantbruk, som sprids via media är alltför glorifierande och snedvridna och att det finns en risk att det kan slå tillbaka på branschen i längden. Fisher hävdar att det är viktigt att balansera med bilder som föreställer den verkliga vardagen med djur som föder, mockning, veterinärbesök med mera. Därför ser hon till att på sin facebook-sida lägga ut bilder av alla slag, både fina bilder på söta killingar och härliga landskap, och bilder som speglar andra delar av en vanlig dag för den som jobbar med djur och lantbruk. Och jag kan hålla med, ifall man har rent mjöl i påsen, varför ska man inte visa det då? Hur kan man annars förvänta sig att konsumenten skall förstå branschen och göra ett informerat val?

Men hur som helst är det här med fluffiga kor en skojig trend och ett genidrag från Lautner Farms. För den som inte kan få nog så finns det massor på internet och i videon nedan.

/ Brita

Vårsådden i USA har varit kraftigt försenad vilket gjort att många prognostiserat en lägre skörd än normalt. Nu har man dock kommit i kapp med vårsådden, den 26 maj bedömde det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, att 86 procent av all majs är sådd. Det är i princip samma siffra som flerårsgenomsnittet vilket tyder på ett förhållandevis normalt år trots den sega starten. Bilden nedan visar hur långt gången majssådden var i måndags i olika delstater. Mjölkbönderna i Wisconsin får lägga på ett kol om det ska bli någon fodermajs i år!

Om man istället ser till uppkomsten av vårsådden ser vi mörka moln igen (eller solglimtar) beroende på om man vill att priset ska gå ner eller upp. I genomsnitt har 54 procent av majsen kommit upp jämfört med 67 procent som utgör medeltalet. Är kanske ingen dramatisk skillnad men om istället läget för enskilda stater studeras blir bilden en annan. Iowa är USA:s viktigaste majsproducent och uppkomsten av majs där uppskattades den 26 maj uppgå till 54 procent. Det är ungefär hälften jämfört med förra året och betydligt lägre än flerårsgenomsnittet på drygt 80 procent. Agronomics ställer frågan “Borde inte en sådan avvikelse ha relativt stor betydelse i ett så pass viktigt odlingsområde?”. Även vårvetets uppkomst i USA är sämre än normalt.

Agronomics menar att marknadens tro på fallande priser baserat på vårsåddens återhämtning vad gäller arealer visar hur långt ifrån produktionen många av marknadens aktörer står. För det är ju inte bara fröna som ska ner i backen, dom ska gro också. Även om det inte enbart är den växande grödan som påverkar prisutvecklingen är det ändå den mest grundläggande faktorn för att förutspå priset på råvaran. Som odlare är man expert på spannmålsodling och kan betydligt mer om det än de analytiker som enbart analyserar produktionen från skrivbordet. Respect!

Ena halvan av Absolut agronom befinner sig just nu i USA. Brita, kan du ge oss en uppdatering på vårsådden?!

I ett nyligen publicerat inlägg skriver Åkestam om informationsklyftan mellan producenten av en produkt och konsumenten av densamma och hur enorm den klyftan är i dagens samhälle. Som Nina uttrycker det så har vi “ingen jävla aning om vad som pågår på vägen mellan bomullsplockningen och tröjan vi har på oss”. Inte nog med att vi inte har någon information, många företag försöker genom marknadsföring dessutom vilseleda konsumenten. I livsmedelssammanhang har ord och varumärken som klingar svenskt och småskaligt uppmärksammats eftersom de ofta förekommer på produkter som varken är svenska eller småskaligt producerade, vilket vissa anser vara missledande. I senaste numret av magasinet Filter kallas fenomenet fäbodifiering. Namnet kommer av ett fall där ett företag varumärkesskyddat uttrycket “fäbod” och därmed hindrat “äkta” fäbodbrukare att använda sig av attributet på sina produkter. Men detta är förstås inte helt oproblematiskt. Att producera storskaligt är ju inte fel, inte att vissa livsmedel produceras utomlands heller, att företag skyddar sina varumärken är heller inget konstigt. Problematiken ligger snarare i att konsumenter kommer längre och längre från verkligheten och faktiskt inte vet, och i många fall inte vill veta, var livsmedel kommer ifrån.

För att återknyta till Åkestams inlägg menar hon att den enorma informationsklyftan gör att konsumentmakt, att handla med plånboken, inte fungerar idag. Konsumentmakt kan möjligtvis utövas i bondesamhället där vi själva kan kontrollera producenterna, där avståndet till producenten är litet. Idag kan rimligen inte ansvaret att välja bra produkter från schyssta företag ligga på individen. Istället förespråkar hon folkmakt, alltså demokrati. Genom att rösta fram personer som på heltid jobbar med att skapa lagar och regler som företag måste följa tar vi ett ansvar för att produktionen av våra konsumtionsvaror går till på ett ok sätt. Lagstiftning är ett sätt att minska informationsklyftan och vi kan därmed tala om någon form av val på verkliga grunder.

/Brita & Frida

Bilderna är lånade från Instagram och #fredsfoodtruck. Ser inte helt fel ut med en Pulled Pork Sandwich!

Fredrik Melin säger till Buffé: “Jag är förvånad att det inte funnits food trucks i Stockholm längre. Det är inget fel på varmkorv men det måste gå att sälja annan, vällagad mat att ta med i handen också”. Det finns dock ett stort problem: i dagsläget finns inga tillstånd att sälja mat på gatan i Sverige. Att sälja mat från en food truck är alltså mer eller mindre olagligt. Stockholms stad undersöker just nu möjligheten att bevilja tillstånd för fasta platser för food trucks. Utöver Fred’s food truck finns även By brazboys på en fast plats på Vendevägen 94 i Mörby. Det bästa av allt är att fler food trucks är på gång i Stockholm. Jag längtar redan till mitt nästa Stockholmsbesök

Solig helg! /Frida

Vi har tidigare skrivit om precisionsjordbruk (till exempel här), vilket innebär att ny teknik används för att optimera användandet av insatsvaror. Genom att samla detaljerad information om vad varje planta eller varje kvadratmeter av fältet behöver, kan man anpassa användandet av gödsel och sprutmedel. Vilket är bra för både miljö och plånbok.  

En av teknikerna som används inom precisionsjordbruket är kameror som genom färger kan avslöja hur en planta, eller växtligheten i ett område, mår. Genom infra-röd kamera går det att se ifall växten har någon pågående fotosyntes, vilket indikerar ifall växten växer och mår bra eller inte. Det är nämligen så att under fotosyntesen absorberar växter blått och rött ljus, medan infra-rött ljus reflekteras. Genom att se hur mycket infra-rött ljus som reflekteras går det därför att se hur väl växten tar upp ljus som den sedan omvandlar till energi.

Infra-röd kameror har bland annat använts av NASA för att få en överblick av hur planeten mår. I precisionsjordbruket kan små obemannade flygfarkoster fotografera fält och ge information om vilka delar av fältet som är aktiva eller inte.

Men om man skulle vilja testa detta hemma då?

Public Lab, en organisation som utvecklar smarta innovationer till låg kostnad för vanligt folk, har har just fått full finansiering av sin kamera Infragram via crowdfunding sajten Kickstarter. Kameran är till för för alla trädgårdsnördar som vill veta mer om växternas hemliga liv. Infragram innebär bland annat att man tar bort det filter som blockerar infra-rött ljus i en helt vanlig kamera. Se mer i filmen!

Vid universitetet i Maastricht ansvar sedan 2010 studenterna för universitetets hållbarhetsarbete. Arbetet sker inom en studentstyrd universitetsavdelning vid namn Green Office, vilken har full beslutanderätt, en egen budget på 130 000 euro och 9 anställda. Dom anställda är nästan uteslutande studenter och har betalt för 14 timmars arbete i veckan – många pluggar parallellt med arbetet. Deras uppgift är att utreda och implementera hållbarhetslösningar inom olika områden. I dagsläget ligger fokus främst på att göra den dagliga verksamheten mer hållbar – det handlar exempelvis om resursbesparingar i universitets fastigheter genom att se över belysning, värme och energi. Ett nyligen avslutat försök med mjukvaran Powerman på några datorer visade sig vara lyckat – nu ska programmet installeras på universitetets samtliga 5 000 datorer. Tack vare programmet går datorerna ned i viloläge efter 15 minuter och studenterna har gjort beräkningar som visar att besparingen motsvarar 65 000 euro per år och koldioxidutsläpp på 90 ton. Andra projekt man jobbar med är plaståtervinning i biblioteket, varuautomater med ekologisk mat och rörelsedetektorer i föreläsningssalarna så att belysning släcks när ingen är där.

Förra året vann Green Office det internationella studentnätverkets ISCN:s pris för bästa studentledda projekt och priset Sustainabul Award för bästa och mest transparenta hållbarhetsstrategi. En anställd säger till tidningen att organisationens fördel är att de som studenter kan vara mer “cutting edge” samtidigt som de fått mandat från universitetet. Det kan tilläggas att Maastrichts universitet har 16 000 studenter och 4 000 anställda så det är ingen liten organisation. Arbetet inom Green Office började med att en grupp engagerade studenter fick i uppgift av universitetsledningen att göra en analys av universitetets förbrukning och förbättringspotential inom energiförbrukning, vattenanvändning, sopsortering, återvinning, transporter samt klimat. Ett år fick studenterna på sig och det resulterade i en rapport som översteg allas förväntningar. Läs mer om Green Office här.

Tycker det här är ett klockrent exempel på hur universitet kan skapa närmare relationer till näringslivet och samtidigt ta till vara studenters drivkraft och förändringsvilja. Liknande projekt borde kunna drivas inom en rad andra områden också. Några av våra idérika läsare som fortfarande pluggar som tänker charma rektor med flera och starta ett hållbarhetsprojekt på SLU?

Bilden föreställer hur ett hållbart campus skulle kunna se ut och är skapad av KIT-arkitektur och Hanna Erixon. Bilden är en del av ett projekt i samarbete med KTH och Stockholm Resilience Centre för att ta fram en vision av ett hållbart campus.

Till biffarna serverade vi tzatziki, ugnsbakade potatishalvor och sallad med tomater, gurka, ruccola och fetaost. Snabbt, enkelt och gott.

Börja med att göra potatishalvorna och ställ in dem i ugnen, samtidigt som du steker biffarna gör såsen och salladen. Vips så har du en enkel middag färdig på ca 30 min!

Örtbiffar
Ingredienser (4 pers)
500 g svensk köttfärs
1 ägg
1 dl hackad bladpersilja
1 pressad vitlök
1 tsk salt
2 krm svartpeppar
2 krm kanel
smör

Tzatziki
½ gurka
salt
2 dl turkisk yoghurt
1 pressad vitlök
1 tsk olivolja

Gör så här;

1. Riv gurkan grovt. Lägg det rivna på en tallrik med dubbelvikt hushållspapper samt strö över salt. Låt det stå och dra.
2. Blanda ägg, persilja, vitlök, salt, peppar och kanel. Tillsätt färsen och rör ihop ordentligt.
3. Forma smeten till biffar, går bra att klicka ut biffarna direkt i stekjärnet med två skedar. Stek biffarna i ett stekjärn med smör.
4. Pressa ur saften från gurkan och blanda med turkisk yoghurt, vitlök och olivolja.

Dessutom är varje familjs totala utgifter för en veckas mat angivna. Jämförs familjernas matkostnader så är maten dyrast för en familj i Tyskland som spenderar 3300 kronor i veckan. Billigast är maten för en sudansk familj i ett flyktingläger i Tchad – cirka 10 kronor i veckan kostar deras mat. Bilden nedan visar familjen Ahmed i Egypten och veckans matinköp för 450 kronor.

Photograph: Peter Menzel /Barcroft Media

Alla bilder finns samlade i Peter Menzels bok Hungry Planet. Spana in fler bilder av familjer i bland annat Japan, USA, Mexico, Ecuador, Kina och Tyskland här!

Gårdagens stora nyhet inom livsmedelssektorn var att stora förändringar är att vänta inom KF och Coop för att öka lönsamheten inom dagligvarugruppen. För att lyckas ska den centrala styrningen och samordningen öka. Förändringen innebär också att KF:s vd och koncernchef Frank Fiskers lämnar sitt uppdrag. Vice vd och finansdirektör Johnny Capor går in som tillförordnad vd och koncernchef.

3,3 miljoner människor är medlem i någon av KF:s 39 konsumentföreningar. Genom föreningarnas medlemskap i Koopertiva Förbundet, KF, äger dessa föreningar KF med Coop som kärnverksamhet. Av Coops totalt 700 butiker äger KF knappt hälften av butikerna medan de detaljhandelsdrivande föreningarna äger resterade hälft. Ett första led i besparingsåtgärderna är ett samarbetsavtal mellan KF och tio av de största konsumentföreningarna som tillsammans står för 95 procent av Coops omsättning. I ett pressmeddelande skrev man igår att KF och de 10 konsumentföreningarna “har ingått en historisk avsiktsförklaring om ett mycket tätt och förpliktigande samarbete”. Tillsammans bildar de det nya bolaget Coop Sverige AB som ska säkerställa en kostnadseffektiv och sammanhållen organisation. Det nya bolaget väntas kunna medverka till en resultatförbättring om två miljarder.

En förändring blir att all stödverksamhet kopplat till butiksdriften såsom logistik, kategori, marknad, varumärke, IT etc. som idag drivs i olika dotterbolag till KF eller i föreningarna samlas i det nya bolaget. KF:s styrelseordförande Anders Sundström säger i pressmeddelandet att man inte tidigare haft det fokus, den tydliga styrning och starka organisation som krävs i dagens marknad.

Dagligvarugruppen Coop har under många år gjort negativa resultat, 2012 var rörelseresultatet minus 698 miljoner kronor och året dessförinnan minus 648 miljoner kronor. För mindre än ett år sen sa dåvarande vd:n och koncernchefen Frank Fiskers i DN att Coop länge varit B-laget i svensk detaljhandel och att det brådskar för Coop att börja tjäna pengar igen. Tidigare har man kunnat täcka förlusterna genom att sälja verksamheter men som Fiskers uttryckte det  “det finns inte mycket familjesilver kvar att sälja längre”. I intervjun framhöll han också vikten av ökad samordning för att kunna ta upp kampen med de duktigare konkurrenterna. Frank Fiskers tillträdde för övrigt som koncernchef för KF och Coop 1 juni 2011 i syfte att effektivisera verksamheten. Men han fick alltså inte speciellt lång tid på sig för detta uppdrag.

Coop behövs i svensk dagligvaruhandel! Koncentrationen på den svenska dagligvarumarknaden är redan hög i ett internationellt perspektiv. Enligt en rapport från Konkurrensverket domineras den svenska dagligvarumarknaden av ICA (med en marknadsandel på 50 procent) följt av Coop, Axfood, Bergendahls, Lidl och Netto i fallande ordning. De tre största aktörernas sammanlagda marknadsandelar uppgår till 87 procent.