Veckans agronom hänger i maktens korridorer…

Några av er har kanske läst eller hört att EU:s jordbruksministrar kommit överens om den framtida inriktningen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Men vad betyder det egentligen, och hur ser arbetet ut innan man kommer fram till ett sådant beslut?  Vi har fått tag på Lisa Ehde- en mark-växt agronom som kan svara på de här frågorna och som berättar om hur det är att jobba med jordbrukspolitik utan att vara politiker!
Vad jobbar du med egentligen?
Jag är tjänsteman på Landsbygdsdepartementet, det innebär att jag är politiskt obunden och inte behöver byta jobb om vi skulle byta regering. Jag arbetar med att genomföra regeringens politik oavsett vilken regering vi har. Det innebär många olika arbetsuppgifter, till exempel att ta fram handlingslinjer för vad Sverige ska framföra vid EU-möten, träffa branschrepresentanter, åka på rådsmöten i Bryssel, läsa långa lagförslag, förbereda olika typer av underlag, hjälpa till med en debattartikel och hålla dragningar om aktuella frågor för Landsbygdsministern.

Vad gör du just nu?
Just nu går mycket av min tid åt till den pågående reformen av CAP (Common Agricultural Policy). För er som inte kanske inte hört detta, håller man på att förhandla fram hur CAP ska se ut från 2014 till 2020. Eftersom CAP utgör nästan halva EU-gemenskapens budget är det en mycket viktig och omdebatterad fråga inom EU.

Vad innebär den nya reformen av jordbrukspolitiken?
Kommissionen föreslår en rad förändringar. Den största skillnaden mot tidigare är att 30 % av gårdsstödet skall vara kopplat till tre åtgärder som lantbrukaren ska genomföra. Åtgärderna är i korthet att lantbrukaren ska ha flera grödor samtidigt, att permanenta gräsmarker ska bevaras och att en viss procentsats av marken ska användas för det som kallas för ”ekologiska fokusområden”. Sådana områden kan till exempel vara träda, skyddszoner eller stenmurar. En annan nyhet som föreslås är att unga lantbrukare ska få mer pengar och att lantbrukare med mycket små jordbruk ska ingå i ett mer förenklat stödsystem. De olika förutsättningarna inom EU kommer dock troligen leda till att slutförslaget innehåller MASSOR av undantag från reglerna och anpassningar till särskilda omständigheter, till exempel att många lantbrukare i Sverige bara kan odla vall.

Hur går det till när man utformar en ny jordbrukspolitik?
I oktober 2011 lade EU- Kommissionen fram sitt förslag till hur de vill att CAP ska se ut från och med 2014. Kommissionen beslutar dock inte om CAP:s framtid ensamma. För första gången ska också Europaparlamentet med sina 754 ledamöter vara med och bestämma.

Den stora utmaningen med CAP är att hitta gemensamma regler som fungerar i länder med helt olika utgångspunkter. Klimatet och förutsättningarna för jordbruk skiljer sig markant mellan norr och söder och strukturen på lantbrukssektorn skiljer sig också mer än man kanske kan tänka sig. Som exempel har vi i Sverige har närmare 70 000 lantbrukare och genomsnittsarealen är 43 hektar, men i Rumänien finns cirka 3 miljoner lantbrukare som brukar mindre än 4 hektar! Dessutom är det jättestora skillnader mellan länderna när det gäller nivån på stöden. Det säger sig kanske självt att det krävs en hel del förhandlande för att EU:s alla medlemsstater, Kommissionen och Europaparlamentet ska kunna komma fram till ett gemensamt förslag till ny jordbrukspolitik!
Hur går förhandlingarna till?
Utifrån Kommissionens förslag börjar medlemsstaterna förhandla i det som kallas ”rådet”. Rådet består av alla medlemsländer och länderna turas om att vara ordförande ett halvår i taget. Förhandlingar i rådet sker på olika nivåer; på tjänstemannanivå (med sådana som jag), på en mellanpolitisk nivå med Sveriges representant i Bryssel och på ministernivå där Landsbygdsminister Eskil Erlandsson representerar Sverige. Parallellt med arbetet i rådet börjar Europaparlamentet staka ut sin position gällande CAP.

För att ge ett exempel på vad det innebär att ena alla åsikter kan jag berätta att den person som satte ihop den första rapporten kring parlamentets syn på CAP fick strax över 8000 förslag till ändringar från andra parlamentariker! Parlamentet lyckades dock rösta igenom sitt förslag i mitten på mars, och rådet (det vill säga medlemsstaterna), kom fram till sin position sent på natten den 19 mars. När både rådet och parlamentet stakat ut sin position börjar det riktigt spännande förhandlingsarbetet när medlemsstaterna, parlamentet och kommissionen ska närma sig varandra. Målet är att nå en slutlig överenskommelse i juni i år. Införandet av den nya politiken får dock, i stora delar, vänta ända till 2015.

Är det verkligen kul att jobba med sådana här tungrodda processer?
När det dimper ned ett tjockt lagförslag på engelska som jag snabbt måste sätta mig in i, och när jag är väldigt nervös inför en dragning eller måste gå upp klockan 4 på morgonen för att hinna med ett flyg, och inte är tillbaka förrän midnatt, måste jag erkänna att det är mindre kul. Men för det mesta är det verkligen roligt, intressant och utmanande. Jag lär mig nya saker precis hela tiden och det känns som att man får vara med där det händer! Nu ser jag fram emot att se hur den politik som förhandlats fram ska förverkligas till verklighet. Jag har också lärt mig massor om EU-arbete som jag absolut inte fick lära mig under tiden på Ultuna.

Tack för att du ville vara veckans agronom Lisa!

Traktortårta!

Traktor och tårta, det är två ord som inte alltför ofta hörs i samma mening. Men jag var bara tvungen att lägga upp den här bilden på en tårta som agronomstudenten Emma-Klara Arnell har gjort!

Det var en traktorintresserad lyckost till kusin som fyllde 7 år för ett tag sedan. Emma-Klara gjorde då den här fina tårtan som föreställer en smarrig vallskörd en sommardag. Det var ju på tiden att någon mer än kossorna fick smaka på vallen!

Vad vi minns från 2012

Året närmar sig sitt slut och det är dags för en tillbakablick. Förhoppningsvis har vi tagit upp ämnen som speglar mycket av det som hänt i branschen under året som gått. Inlägg som vi framförallt minns är:

Det här var året som en AGRONOM blev utsedd till Sveriges miljömäktigaste. Han heter Johan Rockström och är chef för Stockholm resilience center och Stockholm environment institute. Johan allierar sig med olika personer för att nå ut med sitt viktiga budskap, väldigt uppmärksammat är hans samarbete med den världsberömda fotografen Mattias Klum genom boken Vår tid på jorden. Nyligen släpptes också boken Bankrupting nature som är skiriven tillsammans med Anders Wijkman. Tycker att Johan både inspirerar och imponerar, vill också passa på att säga tack för att du förgyllde vår examenshögtid på vårbalen i maj!

År 2012 blev tre unga lantbrukarbröder från USA världskända med sina omskrivna låttexter och hemmasnickrade musikvideos. Vi tänker såklart på The Peterson Farm Bros som på ett kul sätt tydliggör kopplingen mellan bönder/landsbygd och mat. En svensk lantbrukare som verkligen gjort avtryck är @ekobonden Adam Arnesson som säljer lammkött via Twitter. Sociala medier är en jätteviktig och troligen en framtidens kanal för lantbruket att kommunicera direkt med konsumenter. Adam myntade under året ordet hipsterbonde, kan det komma med i Svenska akademins ordlista kanske?

Det har varit stort fokus på matsvinn i år. Många röster höjs för att uppmärksamma oss på att det omfattande matsvinnet innebär ett extremt resursslöseri – Både för jordklotet och för plånboken. En person som arbetar med att minska matsvinnet och vår matkonsumtions miljöbelastning är stjärnkocken Paul Svensson som föreläste i ämnet på Ultuna i höstas. Hans passion för livsmedel och matlagning kunde inte göra annat än att inspirera. Vet inte om svenskar är medvetna om det men svensk/nordisk mat är supertrendig och i världsklass. Det svenska kocklandslaget har tagit medalj i samtliga VM och OS sedan 1999 och i år tog dom hem sitt tredje OS-guld. Vi har egna mattraditioner och råvaror att vara stolta över!

Ett tråkigare ämne som dominerat stora delar av året är såklart krisen för svenska mjölkbönder. ICA-handlaren Lars Ocklind i Åre blev hjälte bland många lantbrukare när han höjde mjölkpriset i butik. Heja Lars, du stödjer ditt lokalsamhälle och människorna som verkar där. Krisen uppmärksammades även genom kampanjen Mjölk är tjockare än vatten där buskapet om mjölkkrisen spreds via rundbalskonst, det vill säga grafittimålade rundbalar runt om i Sverige. Vi hoppas på mindre röda siffror för landets mjölkproducenter nästa år, priset på mjölk kommer höjas i konsumentledet inom kort och har redan höjts till mjölkproducenterna. På det personliga planet har vi förvisso blivit ett år äldre men framförallt ett år rikare på erfarenheter och upplevelser. Bland annat gjorde Brita sitt exjobb i Laos för Stora Enso och Frida hade en fantastiskt kul 25-årsfest, tog examen och flyttade till Jönköping för jobb på Jordbruksverket. Får vi blicka framåt lite tror vi att intresset för mat, matens ursprung och smarta hållbarhetslösningar kommer fortsätta öka. Som ett exempel på detta gick årets publishingpris för infomagasin till Forskning och Framstegs specialnummer om just Maten, se bild ovan!

Tack alla våra nya och återkommande läsare, vad tråkigt det vore att blogga utan er! Gott Nytt År!

/Brita och Frida

Jordbrukets kretslopp smittar av sig!

Vi har tidigare här på ABSOLUTAGRONOM.SE skrivit om om att kunskap inom den senaste forskningen, till exempel inom LCA (livscykelanalys) eller GMO är det som kommer göra oss till experter ute i arbetslivet. Det gäller alltså att hålla lite koll på det som händer runt omkring oss och veta lite om vad som är det senaste!

Vi vet ju alla att lantbruk till stor del bygger på ett kretslopp och ett näringsflöde där till exempel gödsel återförs till marken för att sedan med hjälp av solen bli foder till djuren igen. Förståelsen för det eviga näringsflödet har nu spridit sig till andra sektorer. Vagga till vagga eller cradle to cradle är ett nytt koncept som tillämpas av fler och fler företag. Konceptet går ut på att försöka “tänka om” det system vi har idag, där många produkter hamnar på soptippen efter användning, ett system som ur ekonomisk synvinkel gör att många resurser går förlorade för alltid. Att designa helt nya material som är så pass rena att de antingen kan komposteras och bli till jord, eller tas tillbaka till företaget och bli helt nya produkter utan att tappa kvalitet, är vad vagga till vagga handlar om.

Konceptet har fått stor spridning inom till exempel förpackningsindustrin. Dataföretaget Dell har till exempel tagit fram en förpackning som är helt och hållet är gjord av svamp och därför kan komposteras i hemmet. Läs artikel här. Ett annat exempel som det svenska företaget som heter just vagga till vagga satsar stort på är Biochar. Det är en typ av kol som skapas när biomassa bryts ner och som har positiva bördighetseffekter när den återförs till jorden. När Biochar tillverkas binds också 20% mer kol än vad som går åt till tillverkningsprocessen vilket ger en positiv effekt på klimatet.

Hittade också en fantastiskt fin film som handlar om vagga till vagga- konceptet. Ett tänk som vi troligen kommer höra mer om! Filmen kommer från Ellen MacArthur foundation som arbetar för en cirkulär ekonomi.

Sveriges radio om cirkulär ekonomi!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...