Mjölkens döende sälunge

Jag är nog lite sent ute, men igår ikväll såg jag Uppdrag granskning om “mjölkkrisen”. Det var ingen upplyftande stund direkt, men ett bra program som skapat många reaktioner.

Ja vad ska man då säga…

Dagens Arla är inte gamla Arla. Kooperationes idé om att göra medlemmarna till prissättare och ge säkerhet i intäkterna har spelat ut sin roll och idag är Arlabönderna värsta sortens pristagare.

Visst, som en av mjölkbönderna i programmet sa så finns det mycket att påverka vad gäller kostnader. Men va tusan, vem vill egentligen driva ett företag som går ut på att kapa kostnader – då har man ju uppenbarligen inte lyckats övertala slutkunden om värdet av produkten?

Och när det visas nybyggda mjölkgårdar i Kina så förstår man ju inte riktigt hur svenskt lantburk ska kunna konkurrera. 

Men så är det något som gör mig så himla irriterad vad gäller kommunikationen. Det finns massor av exempel på riktigt bra eller åtminstone effektiv marknadsföring, där till exempel Coop och Naturskyddsföreningen talar dirket till hjärtat hos vanligt folk.

Men det känns som svenskt lantbruk missar målet varje gång.  Uppdrag granskning är förstås ett väldigt redigerat program, och mycket har säkert klippts bort, men jag tycker ändå att det finns så många onödiga luckor.

Inte någonstans i dokumentären ger man exempel på vad som faktiskt är skillnaden för en svensk ko och en mjölkko i alla andra europeiska länder. Man snackar om att det är skillnader men kommer inte ner på konkret nivå, ger inga exempel. Alla dom mervärden som vanligt folk älskar och säkert skulle betala mer för kommer aldrig fram ordentligt:

  • Beteskravet – att vi är ensamma i europa om att ha lag på att alla går går ut på sommaren.
  • Att kalvar ska ha tillgång till grovfoder från 2 månaders ålder ( i många europeiska länder vill man få ett vitare kött genom att bara ge mjölk, vilket gör att kalven mår sämre och behöver mer antibiotika).
  • Att spaltgolv bara få finnas i helisolerade stall – när spaltgolv är betydligt vanligare i resten av Europa.
  • GMO-fritt foder(En superbra jämförelse mellan olika länder vad gäller djurskydd, miljö, skatter mm finns HÄR)

Varför görs skillnaderna inte mer konkreta? Vilken svensk kan relatera till “öppna landskap” – jag tor inte att så många ens förstår vad som skulle vara motsatsen. För att inte tala om ett begrepp som “strikt djurskydd” – vad innebär det för en person som aldrig varit på en gård?

När Naturskyddsföreningen visar svenska hyggen som protest mot skogsindustrin, och Coop visar “stackars” barnfamiljer med gift i kroppen visar mjölkbranschen glada kor på gröna ängar – men borde ju egentligen göra motsatsen.

En klok person sa en gång att det svenska lantbruket måste hitta sin motsvarighet till en döende sälunge för att folk ska fatta…

/ Brita

Dagens tips: Worldfavor

Både lite nu och då hör man om olika typer av hållbarhetsutmärkelser som delas ut bland företag. Undersökningar som visar hur pass hållbara olika varumärken uppfattas vara blir också mer och mer vanligt. Som exempel knep Lantmännen och Arla plats ett och två i Sustainable Brands mätning inom kategorin livsmedel.

Men i samma veva har Arla fått stor kritik för att använda sig av märkningen “klimatkompenserad” på ekologiska produkter. Kritiken baseras på att det trädplanteringsprojekt, som klimatkompensationen bygger på, inte fungerat. Att de som utför arbetet inte fått betalt, och det inte är säkert att träden kommer finnas kvar så pass länge att de faktiskt kan göra någon skillnad när det gäller koldioxidutsläpp.

Som vi skrivit om tidigare, är det en snårig djungel att hålla koll på vad olika produkter kommer från och vad produktionen av dessa har för på omgivningen. Även om man vill göra ett medvetet val kan det ibland vara otroligt svårt att hitta rätt. Inte minst kan det vara jättesvårt för företag och organisationer att kommunicera vad de gör på ett bra sätt!
Precis det här problemet har Worldfavor identifierat. 

I våras var jag och lyssnade på en presentation med några av personerna bakom Worldfavor, en sajt som man skulle kunna beskriva som ett hållbarhets-facebook. Tanken är att det på sajten skall finnas mätbar information som speglar olika hållbarhetsaspekter av företag. Målet är att kunna jämföra olika företag och produkter med varandra. Vad gör det till exempel för skillnad, ur hållbarhetssynpunkt, om jag köper en TV från LG istället för en från Sony? I förlängningen skall man också kunna skapa sin egen personliga profil och registrera sin inköp och konsumtion och se vad man själv har för påverkan. En fantastisk idé!

Sajten är än så länge under uppbyggnad. Det tar sin tid att knyta företag till sig och att samla och strukturera informationen. Men man kan redan nu testa att söka på olika företag och se exempel på hur det kan se ut.

En snabb presentation finns i videon också!

www.worldfavor.com
/Brita

Sponsring av läromedel i skolan

Lyssnade för ett tag sedan på Kaliber, P1:s program för undersökande journalistik. Programmet handlade den dagen om sponsrade läromedel som lades fram som ett växande problem i svenska skolor. Tydligen blir många lärare mailbombade av företag och andra intresseorganisationer som erbjuder gratis läromedel. Kaliber har gjort en enkätundersökning som 538 lärare svarat på, nära 50% av dessa uppger att dom använder sig av sponsrade läromedel i undervisningen. En orsak är att det inte finns tillräckligt mycket pengar att köpa in läromedel för. Ett antal organisationer med kopplingar till lantbruks- och livsmedelsbranschen nämndes i programmet, däribland Arla, Svensk Fågel, Nordic Sugar och LRF. En arg och orolig mamma med en son i lågstadiet intervjuades. Hon berättade hur skolklassen hennes barn går i besökte en mjölkgård; bakom initiativet stod Arla som bekostade resa och mat. Det hemska var att Arla hade bett barnens föräldrar att inte skicka med någon egen mat eftersom Arla ville att barnen skulle få smaka på olika mejeriprodukter. Dessutom gjordes inga andra studiebesök för att lära barnen om alternativ till mjölk, mamman föreslog ett besök på en fabrik där man gör havremjölk. Mamman i fråga tyckte det här var ren och skär marknadsföring av Arlas produkter och barnen fick ingen helhetssyn eftersom inga andra besök gjordes.

JESUS! Man blir mörkrädd, rabiata människor som den här mamman borde inte få gasta i radio. Tror att många skulle hålla med om att det är jättebra att barn som kanske aldrig varit utanför stadsgränsen får möjlighet att klappa en ko och se varifrån komjölk kommer. Människor i dagens samhälle vet inte hur mat produceras, det är ett problem och en oerhörd kunskapsbrist. Ett besök på en fabrik lämpar sig inte för lågstadiebarn som antagligen tycker att det är roligare att titta på djur än på en fabrikslokal. Komjölk är dessutom en 1000 gånger viktigare och mer relevant produkt sett till konsumtion. Vad gäller sponsrade läromedel är det upp till varje lärare att avgöra tillförlitligheten i materialet. Det behöver inte vara en nackdel att företag eller andra organisationer producerar läromedel. Vad är egentligen objektivt föresten? Det är alltid en fråga om formuleringar, vad som tas med och vad som utesluts. I USA är sponsring av produkter/tjänster i skolor vanligt. Just nu drivs kampanjen “Let’s Move Salad Bars to California Schools” av branschorgansationen United Fresh Foundation som företräder frukt- och grönsaksproducenter i landet. Målet är att donera 350 salladsbarer till skolor runt om i Kalifornien för att öka barns konsumtion av frukt och grönsaker och lägga grunden till goda matvanor. Bakgrunden är att barnfetma är ett stort hälsoproblem. Låter som en win-win! Läs mer om kampanjen här.

Ryssland lockar

Ryssland har i många år varit det land i Europa med snabbast tillväxt vilket gör att många företag vill växa där, så även företag i lantbruks- och livsmedelsbranschen. Ett exempel är Väderstad-Verken som har egen tillverkning i Ryssland och Kinnevik som genom bolaget Black Earth Farming bedriver storskalig spannmålsodling. Nu är det Arla Foods tur att satsa på den ryska marknaden, i SvD Näringsliv går det idag att läsa att Arla slutit ett avtal med Rysslands tredje största mejeri Molvest Group. Detta innebär att Arla kommer att bygga om ett av Molvests befintliga mejerier i södra Ryssland till ett hårdostmejeri. Arla och Molvest kommer i samarbete att producera hårdost och Molvest kommer att stå för mjölkråvaran. Förra året hade Arla en omsättning om 500 miljoner danska kronor i Ryssland vilket var en ökning på 30% (Arlas totala omsättning uppgår till 49 miljarder DKK). I ett pressmeddelande på Arlas webbsida säger vd Peter Tuborgh att avtalet förväntas fördubbla företagets omsättning på den ryska marknaden senast 2015 och att avtalet är ett led i ambitionen att bli ett av de ledande mejeriföretagen i Ryssland inom produktkategorin hårdost.

Drömmer du om en internationell karriär? Vi känner till flera agronomer som jobbar eller har jobbat i Ryssland och pratar du dessutom ryska så tror vi att många företag är väldigt intresserade av dig!

 

Ett axplock från året som gått!

Som så många andra bloggare, journalister och förståsigpåare vill vi också avsluta året med en titt i backspegeln över det gångna året! En sak är säker, att blogga är ett säkert sätt att hålla sig uppdaterad på vad som händer i samhället, i vårt fall lantbruks- och livsmedelsbranschen. Och eftersom ABSOLUTAGRONOM.SE drogs igång först i oktober så ligger fokus på årets sista kvartal.

Den svenska mjölkkartan ritas återigenom om – Först ut var affären mellan konkurshotade Milko och svensk-danska Arla. Sen var det dags för Skånemejerier att kasta in handuken genom att flagga för försäljning av verksamheten till den franska mejerijätten Lactalis. Igår (torsdag) hölls en extrastämma för att klubba igenom försäljningen, dock röstade 5 av 42 ledamöter nej varför en ny extrastämma kommer att hållas den 9 januari. Skånemejeriers vd Björn Sederblad säger i en artikel i Sydsvenskan att han i dagsläget är övertygad om att försäljningen går igenom. Vad får dessa affärer för effekt på svenska mjölkbönders avräkningspriser? Ja det är svårt att sia om..Men det vi ser är följderna av en längre tids mycket hård konkurrens på den europesika mejerimarknaden. BIG IS KING!

Smörbrist i Sverige och Norge - Det var i september-oktober som vi hade smörbrist i Sverige. Ett tag gapade butikshyllorna tomma och Arlas smör var helt slut. Smörbristen uppstod genom en kombination av vi äter mer fett samt att svensk mjölkproduktion minskat under en längre tid. Arla löste situationen genom att importera smörfett från andra länder. I Norge blev det akut smörbrist i december vilket ledde till smörsmuggling från Sverige till Norge, ett tag kostade ett kilo smör över 1000 kr!

Succé för Lantmännens marknadsföring - Ingen har väl undgått att se Lantmännens reklamfilm “Trender kommer och går – vårt ansvar från jord till bord består” på TV och bio under jul och mellandagarna? Väldigt genomtänkt och snygg film med bra musik tycker vi. Lantmännen har till och med lanserat ett nytt ord! Språkrådets nyordlista för 2011 listar Restdejting som ett nytt ord och definieras som “en tjänst där man kan matcha sina matrester med andras och få ihop en måltid som man äter tillsammans”.

Matbrist – Under 2011 har livsmedelsförsörjningen fått stor uppmärksamhet som en av våra största utmaningar på global nivå. Internationella organisationer som till exempel FAO publicerar alarmerande rapporter som visar att vår livsmedelsproduktion måste dubbleras för att alla människor skall kunna säkra sin tillgång på mat. Dessutom finns stora utmaningar i att göra livsmedelsproduktionen så hållbar som möjligt! Generaldirektör José Graziano da Silva sammanfattar några av dessa utmaningar i en artikel i SvD idag.

Köttdebatten - Som vi har skrivit om köttkonsumtion (och produktion) under de senaste månaderna! Framförallt har “Köttfria måndagar”-debatten fått stort utrymme i media. Argumentet att vi i västvärlden bör äta mindre kött för miljöns skull ser vi inget problem med, tvärtom så håller vi med. Men det finns en poäng i att dra in debatten om svenskt kött vs. importkött eftersom våra svenska kor ständigt minskar i antal samtidigt som importerat kött väller in på svenska marknaden. Om kommuner och landsting ville ta sitt ansvar och köpa svenska råvaror i den utsträckning det går, skulle mycket se annorlunda ut. Till nästa årsslut hoppas vi verkligen att frågan om offentlig upphandling av mat har tagit ett steg i rätt riktning!

Hoppas att ABSOLUTAGRONOM.SE har inspirerat er läsare på ett eller annat sätt, och att vi förmedlat en positiv bild av agronomyrket. Under 2012 kommer vi fortsätta skriva om veckans agronomer och andra nyheter som har med lantbruk och livsmedel att göra. Efter våra första månader som bloggare är vår uppfattning att det finns ett stort intresse för branschen, och av allt att döma kommer det fortsätta växa. Kolla gärna in det fina bildspelet från agriculture.com för lite bilder från året som gått.

Vi hörs igen nästa år! // Brita & Frida

Arla ger svar på tal

Journalisten Gunnar Lindstedt riktar stark kritik mot Arla i en artikel i SvD Opinion den 8 november. Det är fusionen mellan Arla och Milko som upprör Lindstedt, han menar att Arla genom priskrig på den svenska marknaden drev Milko mot konkurrs för att därmed möjliggöra att Konkurrensverket skulle godkänna en fusion mellan de båda parterna. Vidare menar journalisten att vi snart inte kommer ha någon svensk mjölkproduktion eftersom “makten över svensk matproduktion hamnar allt mer i händerna på utländska multinationella bolag…Risken är uppenbar att även Skånemejerier inom kort slukas av någon utländsk mejerijätte”.  

Arlas ordförande Åke Hantoft och Sverige vd:n Christer Åberg bemöter idag kritiken i en SvD-artikel med rubriken “Fusionen säkrar svensk mjölkproduktion”. De menar att Lindstedts text är späckad med faktafel. Bland annat stämmer det inte att Arla har dumpat priserna på den svenska marknaden, “tvärtom har Arla varit först ut med prishöjningar vid flera tillfällen de senaste åren“. Ett annat citat är: “Vi är en garant för att svensk mjölkproduktion kan fortsätta utvecklas och hålla stånd mot de utländska mejerijättar som Lindstedt varnar för vill etablera sig i Sverige”.   

Vi får nog hålla med Arla. Aktörer på den europeiska mejerimarknaden blir allt större genom olika uppköp och fusioner. Ska ArlaFoods ha en chans att konkurrera måste man följa sina konkurrenters utveckling. Dessutom är dagligvaruhandelns koncentrationsgrad hög, alltså ett fåtal stora aktörer dominerar marknaden. Ju större spelare Arla är, desto större makt har man vid förhandlingsbordet när det gäller prissättning gentemot handeln.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...