Dagens tips: Worldfavor

Både lite nu och då hör man om olika typer av hållbarhetsutmärkelser som delas ut bland företag. Undersökningar som visar hur pass hållbara olika varumärken uppfattas vara blir också mer och mer vanligt. Som exempel knep Lantmännen och Arla plats ett och två i Sustainable Brands mätning inom kategorin livsmedel.

Men i samma veva har Arla fått stor kritik för att använda sig av märkningen “klimatkompenserad” på ekologiska produkter. Kritiken baseras på att det trädplanteringsprojekt, som klimatkompensationen bygger på, inte fungerat. Att de som utför arbetet inte fått betalt, och det inte är säkert att träden kommer finnas kvar så pass länge att de faktiskt kan göra någon skillnad när det gäller koldioxidutsläpp.

Som vi skrivit om tidigare, är det en snårig djungel att hålla koll på vad olika produkter kommer från och vad produktionen av dessa har för på omgivningen. Även om man vill göra ett medvetet val kan det ibland vara otroligt svårt att hitta rätt. Inte minst kan det vara jättesvårt för företag och organisationer att kommunicera vad de gör på ett bra sätt!
Precis det här problemet har Worldfavor identifierat. 

I våras var jag och lyssnade på en presentation med några av personerna bakom Worldfavor, en sajt som man skulle kunna beskriva som ett hållbarhets-facebook. Tanken är att det på sajten skall finnas mätbar information som speglar olika hållbarhetsaspekter av företag. Målet är att kunna jämföra olika företag och produkter med varandra. Vad gör det till exempel för skillnad, ur hållbarhetssynpunkt, om jag köper en TV från LG istället för en från Sony? I förlängningen skall man också kunna skapa sin egen personliga profil och registrera sin inköp och konsumtion och se vad man själv har för påverkan. En fantastisk idé!

Sajten är än så länge under uppbyggnad. Det tar sin tid att knyta företag till sig och att samla och strukturera informationen. Men man kan redan nu testa att söka på olika företag och se exempel på hur det kan se ut.

En snabb presentation finns i videon också!

www.worldfavor.com
/Brita

SMS räddar skörden

Under förra veckan var en hel del politiker på plats under World Economic Forum i Kapstaden I Sydafrika. I samma veva är fotografen Jens Assur högaktuell med utställningen “Africa is a great country” på Liljevalchs. Med gigantiska fotografier föreställande moderna stadsmiljöer och vardagen hos en snabbt växande medelklass vill Assur utmana den negativa och ensidiga bild av Afrika som vi vanligtvis matas med. I en artikel i SvD i fredags är budskapet detsamma – att många länder, särskilt söder om Sahara, visar snabb tillväxt och Anders Borg menar att det gäller för företag att hänga med i utvecklingen. 

När det gäller livsmedelsförsörjning så är det många som menar att kontinenten Afrika har en otrolig utvecklingspotential. De största utmaningarna är dock de sociala aspekterna. Den ekonomiska utvecklingen får inte ske på bekostnad av befolkningen, och lantbrukare skall ha möjlighet att påverka och styra sin situation. För att detta skall kunna nås krävs det ökad tillgång på information, utbildning och möjlighet till samarbete. Men hur uppnår man detta när infrastrukturen inte är tillräcklig och när tillgången till internet är låg?

Enligt en artikel i The Guardian har snart 70 % av den Afrikanska befolkningen tillgång till mobiltelefon. I och med detta är mobilen den största möjligheten till ökad kommunikation och information. Genom SMS kan en lantbrukare, by eller familj få information om väder, sjukdomar och marknadspriser på grödor och boskap, något de aldrig skulle fått tillgång till utan mobil. Informationen kan öka produktiviteten och ge möjlighet till samordning som kan stärka lantbrukarnas förhandlingspositioner gentemot köpare.

SMS-tjänsterna finns i alla möjliga former. Vissa har utformats av större bolag som Nokia och Reuters. Andra SMS-tjänster är det mindre organisationer som står bakom. Ett exempel är WeFarm, en SMS-tjänst skapad av en organisation för te- och kaffeodlare. Genom WeFarm skall odlare runt om i världen kunna nätverka, utbyta information och lösa problem. Mer info i filmen!

Fördelen med de stora bolagens tjänster är förstås en stor tillgång på uppdaterad information. Men det borde ju också finnas risker med att många anpassar sig efter marknadspriser eftersom det då kan skapa stora svängningar. Mindre SMS-tjänster har fördelen att de är mer anpassade efter lokala förutsättningar. Nästa steg i utvecklingen är att via SMS kunna prissäkra spannmål och andra grödor “säck för säck”, en tjänst som redan utvecklats i Kenya.

SMS har skapat stora möjligheter och troligtvis är inte användandet av smartphones särskilt långt borta (en marknad som bolagen inte kommer säga nej till). Tillgång till GPS och kamera kan skapa oanade möjligheter för att stärka och utbilda småskaliga lantbrukare ytterligare!

Är du sustainist?

Under våren har jag fått förmånen att via nätverket Sustainergies vara med i något som heter CSR-live. Det innebär att en grupp hållbarhetsintresserade studenter får besöka lite olika företag och veta mer om hur de jobbar med hållbarhetsfrågor. Det blir också diskussioner och lite uppgifter där företagen kan dra nytta av att ha ett gäng nytänkande (förhoppningsvis iaf..) studenter på besök.

Den första träffen var på teknikkonsultföretaget COWI AB som berättade om hur de jobbar med CSR och hållbarhet när de utför sina uppdrag. Uppdrag som kan innebära allt ifrån att bygga en bro till att planera en helt ny stadsdel. Det som är så kul med att göra studiebesök är att man äntligen kan få se hur allt man läst om i teorin faktiskt kan tillämpas i praktiken och vilka utmaningar och möjligheter det innebär. COWI AB berättade bland annat om hur de försöker upprätthålla en kontinuerlig dialog med sina intressenter via en bloggliknande sida där man kan lämna synpunkter. Himla häftigt är det också att höra om alla nya typer av byggmaterial som finns, tänk bara betong som består av hampa eller en färg som fångar upp föroreningar i luften!För ett tag sedan läste jag en en artikel på New York Times hemsida om sustainism, en form av ny ideologi som bland annat författats i ett manifest av Michiel Schwarz och Joos Elffers. Efter modernismen (som alltså gått och blivit omodern) är sutsainismen den nya ideologin som står för en mer etisk, ansvarsfull, inkluderande och digital syn på samhället, och där “do more with less” är den slogan som tar över efter modernismens “less is more”. Sustainsimen tar sig särskilt tydligt uttryck inom designen där samverkanskonsumtion (collabrative consumption) och vagga till vagga (cradle to cradle) är några av de hetaste begreppen.

Det kan kanske låta lite oklart och diffust men det ligger mycket i det här med sustainism. Tycker det är så fränt hur mycket nya möjligheter, affärsidéer och konstruktioner som utvecklas bara man börjar tänka i nya banor, och jag hoppas verkligen att det är något jag kommer få jobba med i framtiden. Att gå hela vägen tillbaka till designstadiet och till uppbyggandet av hela affärsmodellen är en strategi som antas av fler och fler företag. Hållbarhetsarbetet blir då inget man “lägger till” på slutet, utan något som är med från början. Det finns förstås massor att göra men det är ändå fler och fler av de allra största företagen som uppmärksammar den här typen av strategi! I inspirationsvideon “The making of making” fokuserar till exempel Nike på att hållbarhet i grunden handlar om design och hantverk och inte bara om ledningsbeslut på toppen!

/Brita

Pengarna eller maten

För att återkoppla lite till vad vi skrev om varumärken förra veckan vill jag tipsa om en bra artikel från SvD’s brännpunkt igår! Christel Gutafsson som är landsbygdsstrateg på Jordbruksverkets skriver att Vi gillar bonden-men köper inte produkterna. Enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort tycker 78 % av svenskarna att den svenska bonden gör ett bra jobb och producerar råvaror av hög kvalitet. Det är till och med så att djurhållning och miljöhänsyn är viktigare än smak när det gäller kvalitet på livsmedel. Kruxet är dock att många konsumenter ändå väljer bort svenska produkter i butiken, troligen för att de höga kvalitetskrav som den svenska bonden måste leva upp till gör att priset blir högre.

Vad beror detta på? Christel Gustafsson skriver att det är en komplex fråga eftersom det är så många aspekter som påverkar vid själva köptillfället. ”Men, kan det vara så, att den uppenbara kopplingen mellan bonden och mat inte är så uppenbar som vi vill tror? Att bondens arbete skapar ett värde och att det värdet inte bara finns på tallriken utan även sträcker sig långt utanför, är uppenbarligen något som inte tillräckligt slagit rot hos konsumenten. Och därför finns inte heller betalningsviljan.”


Som Frida skrev här förra veckan är det inte alltid de skäl som konsumenten själv anger som är de som egentligen avgör köpet. I slutändan handlar allt om värderingar och vilka värden en produkt för med sig. Det är lätt att säga att det är priset som avgör (och det är förstås en viktig del) men vad är de då som får så många att köpa till exempel den senaste Iphonen eller Ipaden.  Inte är det för att de är de billigaste produkterna på marknaden, å andra sidan anses de av många vara det bästa och dessutom får produkterna köparen att känna sig cool och “rätt”.

Det funkar inte att använda sig av rationella eller patriotiska argument för att ändra folks köpbeteenden. Man måste in till kärnan. Vad är det egentligen som avgör? Per Granqvist, en framgångsrik talare och skribent inom CSR och marknadsföring, skriver på CSR-wire att om marknadsföring från början handlade om själva produkten t.ex “It lasts longer!” så övergick det snart till hur den fick oss att känna “It feels great!”. Idag handlar det dock om vad produkten hjälper oss att bli “Be attractive!”. 

Christel Gustafssons artikel sätter fingret på något väldigt intressant problem som kräver en ordentlig funderare. Hon skriver som avslutning att “Vi måste bli bättre på att kommunicera och delge konsumenten kunskap om matproduktionens roll i det moderna samhället”. Jag tror dock att för att få konsumenten att välja svenskt i butiken räcker det inte med att informera. Produkterna måste laddas med värden och egenskaper som skapar ett begär. Varför inte  ”Ät med gott samvete – köp svenskt” eller “För hopp om ett kosläpp nästa år också – köp svenskt”.

Eller andra förslag, någon?
/Brita

Kan träd, ris och bomber bli business?

I skrivande stund sitter jag på ett kontor i Laos huvudstad Vientiane. Sedan en vecka tillbaka är jag och min pojkvän Sebastian Levall här för att göra en studie på skogsföretaget Stora Enso. Studien skall bli basen för vårt examensarbete och har finansierats genom ett MFS-stipendium (Minor Field Study) från SIDA .Temat för studien är (något förenklat :-) ) hur företag som startar verksamhet i fattiga länder kan tjäna pengar och samtidigt förbättra förutsättningarna för de lokala invånarna. Vi har alla hört och läst om hur stora företag med verksamhet i fattiga länder tar alltför lite hänsyn till lokala svårigheter, låter människor jobba under dåliga förutsättningar och rent utav försämrar möjligheterna för dem.

En av mina och Fridas akademiska idoler (lite muppigt, vi vet) är den amerikanska marknadsföringsforskaren Michael Porter från Harvard Business School. Han har tillsammans med sin kollega Mark Kramer myntat begreppet “CSV- Creating Shared Value” vilket innebär att de affärsmodeller som kan skapa värde för både företag och samhälle samtidigt är de som kommer vinna i längden. Det är inte hållbart att som företag skada miljö eller människa, det kommer slå tillbaka på företagets trovärdighet och varumärke. Däremot finns det stora möjligheter till utveckling om man hittar en modell som fungerar i det samhälle där man är verksam och samtidigt genererar vinst! För den som är intresserad finns en video med en väldigt engagerad Porter HÄR.Bomber
Laos är ett Asiens fattigaste länder och också ett av de länder som drabbades hårdast under Vitnamkriget. På hälften av landets yta finns fortfarande mängder av UXO’s – “unexploded objects” kvar i marken och varje år dör många av att ha trampat på fel ställe, de senaste 3 åren har det varit 50 olyckor där cirka hälften ledde till dödsfall. Detta sätter stora begränsningar i var byborna kan odla sin mat. Det första steget i Stora Ensos affärsmodell är att röja undan bomber för att frigöra mark som annars inte skulle kunnat användas till någonting, i vissa delar av sydöstra Laos röjs det undan så mycket som 1 ton/ ha!  

Ris och träd
Den affärsmodell vi studerar bygger också på agroforestry, det vill säga att jordbruk och skogsbruk bedrivs parallellt och hjälper upp varandra. Genom att plantera eucalyptus och ris med cirka nio meter mellan raderna, en meter mellan träden, blir eucalyptusträden lika stora överallt (eftersom ingenting skuggar dem) och riset växer bättre med hjälp av jordbearbetning än vad det gjort om lantbrukarna tillämpat det traditionella svedjebruket. Allt ris tillfaller de lokala byborna, som också är de som jobbar på plantagen, och träden tillhör Stora Enso. Invånarna får alltså en större risskörd som gör att de kan sälja en del, de har avlönat arbete och Stora Enso får snabbväxande träd av hög kvalitet.

Vi har ännu inte varit i de sydöstra delarna av landet där vi skall göra några av våra intervjuer, men i helgen fick vi besöka både byar och plantager som bygger på samma modell. Filmen ovan är Stora Enso’s sammanfattning av det här projektet som idag är cirka 250 hektar men som skall bli mycket större. Vad slutsatsen blir av vårt x-jobb vet vi förstås inte än, men det är väldigt kul att vara på plats!

Jag kommer fortsätta blogga om allt möjligt på ABSOLUTAGRONOM.SE under tiden jag är här, vill inte lämna min kompanjon Frida i sticket. Ett möjligt inlägg kan vara hur festivalmaten här inte består av langos utan snarare hönsfötter och halvt utvecklade ägg…

To be continued…
/Brita

Sojabönan tar över världen

Sojabönan är världens viktigaste olje- och proteingröda och odlas i stor skala i USA, Brasilien, Argentina och Kina. USA står för hälften av världens produktion och odlar årligen 29 miljoner hektar; i Brasilien odlas ca 20 miljoner hektar. Soja används framförallt som djurfoder, inte minst i Europa. Sojaproduktionen är kritiserad för att ha stor miljöpåverkan, särskilt i Sydamerika där växande sojaodlingar leder till skövling av regnskog och uppodling av savann, ökad bekämpningsmedelsanvänding och minskad biologisk mångfald.

Men man kan faktiskt odla soja i Sverige också. JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) skrev i somras att allt fler svenska lantbrukare odlar sin egen soja. Fredrik Fogelberg, forskare på JTI, är expert på svensk sojaodling och initiativtagare till senare års odlingar. På 30 år har ingen soja odlats i Sverige men 2009 startade återigen odlingar i samband med ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Idag odlas soja på många olika platser men än så längre handlar det mest om försöksodlingar. Och fler hakar på trenden, förra veckan rapporterade Corren.se att företaget Forsbecks i samarbete med en lantbrukare i Skänninge också startat försöksodlingar.

Förutom att soja är ett proteinfodermedel, används soja i livsmedel (typ sojamjölk och tofu) samt i många industriella, icke-ätbara produkter, till exempel biodiesel. Biljätten Ford samarbetar med amerikanska United Soybean Board (USB) för att utveckla sojabaserade material som ska ersätta oljebaserade material i företagets produkter. På så sätt vill Ford förbättra sina bilars miljömässiga hållbarhet och minska deras “footprint”. Redan idag används sojabaserade material i form av ett “biobaserat skum” i varje Fordbil tillverkad i Nordamerika. För dig som inte vet så används skum i bilar som en barriär eller isolering för ljud och vibrationer. Samarbetet med USB som pågått i 10 år har hjälpt Ford att från sojabönor utveckla det perfekta skummet och ta fram andra produkter såsom många av de plaster som finns i bilar. Fräsigt!

Jordbrukets kretslopp smittar av sig!

Vi har tidigare här på ABSOLUTAGRONOM.SE skrivit om om att kunskap inom den senaste forskningen, till exempel inom LCA (livscykelanalys) eller GMO är det som kommer göra oss till experter ute i arbetslivet. Det gäller alltså att hålla lite koll på det som händer runt omkring oss och veta lite om vad som är det senaste!

Vi vet ju alla att lantbruk till stor del bygger på ett kretslopp och ett näringsflöde där till exempel gödsel återförs till marken för att sedan med hjälp av solen bli foder till djuren igen. Förståelsen för det eviga näringsflödet har nu spridit sig till andra sektorer. Vagga till vagga eller cradle to cradle är ett nytt koncept som tillämpas av fler och fler företag. Konceptet går ut på att försöka “tänka om” det system vi har idag, där många produkter hamnar på soptippen efter användning, ett system som ur ekonomisk synvinkel gör att många resurser går förlorade för alltid. Att designa helt nya material som är så pass rena att de antingen kan komposteras och bli till jord, eller tas tillbaka till företaget och bli helt nya produkter utan att tappa kvalitet, är vad vagga till vagga handlar om.

Konceptet har fått stor spridning inom till exempel förpackningsindustrin. Dataföretaget Dell har till exempel tagit fram en förpackning som är helt och hållet är gjord av svamp och därför kan komposteras i hemmet. Läs artikel här. Ett annat exempel som det svenska företaget som heter just vagga till vagga satsar stort på är Biochar. Det är en typ av kol som skapas när biomassa bryts ner och som har positiva bördighetseffekter när den återförs till jorden. När Biochar tillverkas binds också 20% mer kol än vad som går åt till tillverkningsprocessen vilket ger en positiv effekt på klimatet.

Hittade också en fantastiskt fin film som handlar om vagga till vagga- konceptet. Ett tänk som vi troligen kommer höra mer om! Filmen kommer från Ellen MacArthur foundation som arbetar för en cirkulär ekonomi.

Sveriges radio om cirkulär ekonomi!

Du är experten

Bläddrade nyligen i senaste numret av tidningen Stock Magazine som är Unga Aktiespararnas egna tidning som delas ut till läsare i åldrarna 15 till 35 år. Fastnade för två artiklar med rubrikerna “Miljön – Hur skall den värderas?” och “Hållbar kapitalism – med siktet inställt på framtida generationer”  och slogs över att artiklarna förklarade saker på en väldigt grundläggande nivå som nästan kändes töntigt. I den förstnämnda artikeln pratas det om att investerare måste ha ett mer långsiktigt perspektiv för att företagsledningar ska ta hållbarhetsfrågan på allvar. Lagstiftning på internationell nivå kommer också att i allt högre utsträckning tvinga företag att agera på ett mer hållbart sätt, handel med utsläppsrätter är ett sådant exempel. Företag måste vidta åtgärder i tid för att anpassa sig till samhällets hårdare krav på miljöansvar, i annat fall kommer påverkan på resultatet att bli mycket större och mer negativt för aktieägarna.

Hur som helst insåg vi att vi faktiskt lärt oss ganska mycket under våra 4,5 år på Ultuna. Man glömmer lätt bort det i sin lilla bubbla här ute men vi har kunskap om exempelvis miljöfrågor som många andra inte har. Eftersom vi till stor del umgås med människor med samma intressen som oss själva tar man det för givet att alla känner till vad en livscykelanalys är för något =) Du kan säkert själv komma på liknande exempel, kanske skillnader i djurskyddslagstiftning mellan Sverige och andra länder eller vad GMO är för något.

Som student ifrågasätter man vad man egentligen kan och ibland känns det som att man inte lärt sig någonting. Så är det naturligtvis inte, vi kommer i framtiden vara dom som är experter inom lantbruk, livsmedel, landsbygd och miljö! Och med kunskap följer möjligheter att påverka…

CSR och agronomer

Vi på ABSOLUTAGRONOM.SE tror att näringslivet i allt högre utsträckning kommer att jobba med miljö- och sociala frågor som en del av den dagliga verksamheten. Som agronom och tidigare SLU-student har man en tydlig miljöprofil när man kommer ut i arbetslivet och antagligen kommer många agronomer jobba med olika miljöfrågor i framtiden. Om DU är intresserad av det här området vill vi tipsa om kursen “Environmental and Social Responsibility Marketing” med fantastiska Cilla Mark-Herbert på SLU. Kursen handlar om CSR (Corporate Social Responsibility), alltså hur företag kan öka sin lönsamhet genom att ta ansvar. Inte bara ansvar för hur företaget påverkar samhället ur ett rent ekonomiskt perspektiv, utan också ur ett miljömässigt och socialt perspektiv (det som brukar kallas “Tripple bottom line”).

Dels kan företag öka sin lönsamhet genom att utnyttja resurser på ett mer effektivt sätt, exempelvis spara energi och vatten genom att effektivisera produktionsprocessen eller att byta ut miljöfarliga insatsvaror mot mer hållbara sådana (typ plast mot papper i förpackningar). Dels kan företag på ett mer långsiktigt sätt öka sin lönsamhet genom att ta fram nya sätt att lösa problem, exempelvis genom att utveckla nya material, teknologier och affärsmodeller. CSR är en möjlighet för företag att skaffa ett försprång gentemot konkurrenter genom att driva innovation, skapa kundlojalitet, skapa starka varumärken och öka sina marknadsandelar etc. För att vara framgångsrik i sitt CSR-arbete måste företag kommunicera till olika intressenter på vilket sätt man tar ett större ansvar men självklart måste företagen också “walk thier talk”.I utvecklingsländer handlar företags CSR-arbete mycket om socialt ansvar, exempelvis att främja en säker arbetsmiljö, drägliga arbetsförhållanden och motverka barnarbete.

Internet har inneburit att CSR fått ett stort genomslag då det är mycket enklare för konsumenter att ta reda på vad företagen verkligen gör. I grunden handlar CSR om vilken roll företag ska ha i samhället, ska företagen enbart skapa arbetstillfällen och betala skatt eller bör företag bidra med mer?

Vill du veta mer om vad CSR egentligen handlar om är det här YouTube-klippet en bra början! Det är IBM som utvärderat 250 företags CSR-arbete och klippet täcker väldigt mycket av det som togs upp i Cillas kurs.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...