Adoptera, döpa, äta.

Veckans gristema fortsätter!
I sviterna från förra veckans “hästsköttsskandal” har vi den här veckan fått höra att försäljningen av frysta hamburgare i Storbrittanien rasar. Att efterfrågan på hästkött hos slaktare och saluhallar ökar och att gårdsbutikernas försäljning ökar när fler vill vara säkra på vad de köper.

Några som också borde kunna dra nytta av konsumenternas strävan efter att veta var köttet kommer ifrån är företaget Yorkshire Meats som utvecklat konceptet Adopt-a-pig! Konceptet går ut på att kunden får välja ut en gris, se när den föds upp för att sedan få köttet från grisen. Det går också att välja vilken typ av produkter man vill ha. lfall man vill ha styckdelar, bacon eller korvar med mera. Affärsmodellen har fått stor uppmärksamhet och flera lokala utmärkelser. Kolla in bjässarna till grisar och den festliga killen som kläckte idén i filmen!

Det som är spännande med detta är ju frågan om var gränsen går. I detta fall är det en enda gris man adopterar. Troligen blir det för många alltför personligt när det är dags för slakt och för att äta köttet. Det är en spännande balansgång mellan ätdjur och icke-ätdjur…

Trevlig helg!

Lek live med grisar

Om förra veckans tema var hästkött så verkar denna veckas tema (helt oplanerat) bli aningens grisigare!

Vi har ju flera gånger skrivit om att det vore bra om fler människor, på ett eller annat sätt, hade kontakt med djur som grisar, kor och får för att få en bättra bild av vad vi faktiskt äter och hur lantbruket fungerar. Detta skulle förhoppnigsvis leda till att fler skulle göra medvetna val i matbutiken. Det är dock lite problematiskt hur den här kontakten skulle gå till. Kosläpp har ju varit en succé men det är inte helt lätt att få den här typen av besök att fungera. Men måste man verkligen besöka gården rent fysiskt?

Inom EU är det lag på att grisar skall ha något att aktivera sig med. Underhållning i form av leksaker och olika material som grisarna kan interagera med sänker stressnivån och gör grisarna gladare. Med detta i bakhuvudet har designers från Utrecht school of arts tillsammans med forskare inom djurhållning på Wageningen University tagit fram ett förslag på ett spel i form av en app, där man kan leka med grisar via skärmen. Spelet, som heter Pig Chase, bygger på att det inne hos grisarna skall finnas en stor skärm som är kopplad till appen. Via appen kan man sedan föra en färgglad boll över skärmen i stallet hos grisarna. Lyckas man få en gris att med trynet följa bollen över skärmen så får man poäng. Något som är kul är också att man i sin app ser gristrynet via en kamera! Ganska gulligt faktiskt!

Playing with Pigs: Pig Chase from Utrecht School of the Arts on Vimeo.

Knäppt

Förra veckan kunde man läsa i SvD om Kinesiskt “matfusk”. Tänk bara på den stora mjölkpulverskandalen 2008 där melamin (som främst används i plast) hade använts som tillsats och gjorde att tusentals spädbarn blev sjuka och några dog. En av de senaste historierna är att det förkommit en mystisk röra som gjort att fläskkött kan säljas som nötkött. Enligt artikeln har det till och med gått så långt att vissa Kinesiska lantbrukare har privata odlingar för eget bruk vid sidan om sina kommersiella odlingar. De vill inte äta sådant som utsatts för så stora mängder bekämpningsmedel, hormoner och antibiotika som de produkter som de levererar till företag. Budskapet i artikeln är att mycket av de Kinesiska livsmedel som producerats under högst oklara former exporteras och hamnar på tallrikar runt om i Europa.

Med tanke på den Ungerska RÖDFÄRGADE (!) fläskfilé som sålts som oxfilé i Sverige är det nog inte läge att vara alltför säker på vad som står på våra hyllor…

Och inte nog med det. I veckan har det också florerat en helknäpp video som visar hur en Kinesisk grisbonde låter sina grisar “dyka” från ett fem meter högt torn för att sedan landa i vattnet och simma i land. Bonden menar att simmandet och hoppandet gör köttet bättre. Träningen ska nämligen öka grisarnas försvar mot sjukdomar och göra att de kan äta mer och växa bättre. Köttet kan säljas för ett tre gånger högre pris på grund av detta.

När man ser filmen känns det snarare som att köttet borde försämras på grund av stress? Här är i alla fall filmen för den som inte sett den.

Jag vet inte ja. Vet knappt vad man ska säga. Måste det vara så himla mycket konstigheter kring det här med mat?!

Grisen väcker känslor

Från och med 2016 kommer det det bli förbjudet att kastrera smågrisar utan bedövning, och en av sommarens nyheter på grissidan är att grisuppfödare kommer kunna söka ersättning för smärtfri kastrering av smågrisar. Det kommer också gå att söka ersättning för andra åtgärder som gör att kastrering inte behövs, som till exempel vaccin mot galtlukt.

För den som inte vet är anledningen till att smågrisar kastreras att köttet från könsmogna okastrerade hangrisar kan lukta och smaka väldigt illa. Grisbranschen har bestämt att från och med 2012 använda smärtlindring innan kastrering av grisar. Smärtlindring är inte samma sak som bedövning men det är ett sätt att fasa ut den obedövade kastreringen.

Det här är ett ämne som diskuterats och forskats på under lång tid för att hitta alternativ till traditionell kastrering. Att vaccinera mot galtlukt är ett exempel på ett sådant alternativ. Ett annat alternativ är att grisarna skall gå till slakt tidigare för att inte hinna bli könsmogna. Problemet med nästan alla alternativ är att det innebär en hel del kostnader. Det har också diskuterats vem som ska ge bedövningen, veterinären eller djurägaren?  Idag finns det kurser som gör att djurägaren själv får ge lokalbedövning. Att vaccinera mot galtlukt när grisen är äldre är komplicerat eftersom det innebär att det är stora grisar som ska hanteras vilket kan vara farlig för djurskötaren, det måste också finnas nya rutiner för slakterierna som måste ta bort testiklarna i efterhand.

Det som är svårt är att hitta ett alternativ som passar grisen, grisuppfödaren, slakterierna och konsumenterna. Frågan är om konsumenter kommer vilja betala för att grisarna blir bedövade?

Som ekonomagronom har man hört ett flertal gånger att det kan förstärka identiteten och trovärdigheten om förpackningar har ett foto på framsidan. När det gäller kött är det dock så att det helst skall vara ett foto på grisuppfödaren eller gården. Är fotot av en gris blir det alldeles för uppenbart vad som ligger i paketet, vilket kan avskräcka köparen. Detta gjorde att jag reagerade när jag hittade videon nedan. Den handlar om en slaktare i USA som specialiserat sig på småskalig och högkvalitativ slakteriverksamhet där köttet kommer från gårdar i omgivningen och där så lite som möjligt går till spillo. Här har man försökt framställa styckningen som ett hantverk. Utomlands är det ganska vanligt att man ser hela djur hänga i fönstret på slakteriet. I Sverige är det dock sällsynt att man så tydligt vågar göra den kopplingen mellan djur och mat.

/Brita

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...