Skräp till lunch?

Jag hör till dem som skäms lite när jag slänger mat som jag inte lyckats använda innan den blir dålig, det är ju verkligen att slänga pengar i sjön och dessutom känns det omoraliskt. Som bekant är matavfall en aktuell fråga. Vissa undersökningar visar att mellan 30 och 50 procent av den mat som produceras aldrig hamnar på tallriken utan slängs i olika led av livsmedelsproduktionen – från skörd, till förädling, livsmedelsbutiker och slutligen i restauranger, storkök och hushåll.

Nu börjar det komma en hel del idéer och lösningar för hur man kan hantera problemet och minska matavfallet. Det kanske mest kända exemplet i Sverige är företaget Allwin som, för att använda deras egna ord, “hjälper företag att bli av med sin överproduktion”. Allwin hämtar med sina egna lastbilar upp mat hos till exempel livsmedelskedjor och lämnar sedan maten till hjälporganisationer.

En annan rolig hjälp är appen Love Food Hate Waste som är skapad av organisationen med samma namn. I appen kan man lägga in vilka varor man har hemma och få förslag på passande recept, dessutom kan man synka sina inköpslistor med det man redan har för att inte köpa “dubbletter”. Min favoritfunktion är dock att man kan använda appen för att kolla hur mycket det behövs av en viss vara, hur mycket lax man behöver till tre vuxna till exempel, för att undvika att handla för mycket.

Har också ett hett tips för den som är i Uppsala i helgen och vill lära sig lite mer om problematiken kring matsvinn, och dessutom få lite praktiska tips kring hur man kan göra för att minska avfallet. Den 4:e maj klockan 12-16 anordnas nämligen en workshop av en grupp masterstudenter, eventet heter The Scrap Lunch Project och går av stapeln på Kalmar nation. Eventet är helt gratis och det kommer bjudas på mat som samlats in från restauranger och livsmedelsbutiker, mat som egentligen skulle ha slängts! Inget nationskort krävs men däremot måste man anmäla sig HÄR via facebook, begränsat antal platser. Kan man inte närvara just på lördag kan man ändå lära sig en hel del genom att går in på deras blogg eller Facebook-sida!

/Brita

Vad vi minns från 2012

Året närmar sig sitt slut och det är dags för en tillbakablick. Förhoppningsvis har vi tagit upp ämnen som speglar mycket av det som hänt i branschen under året som gått. Inlägg som vi framförallt minns är:

Det här var året som en AGRONOM blev utsedd till Sveriges miljömäktigaste. Han heter Johan Rockström och är chef för Stockholm resilience center och Stockholm environment institute. Johan allierar sig med olika personer för att nå ut med sitt viktiga budskap, väldigt uppmärksammat är hans samarbete med den världsberömda fotografen Mattias Klum genom boken Vår tid på jorden. Nyligen släpptes också boken Bankrupting nature som är skiriven tillsammans med Anders Wijkman. Tycker att Johan både inspirerar och imponerar, vill också passa på att säga tack för att du förgyllde vår examenshögtid på vårbalen i maj!

År 2012 blev tre unga lantbrukarbröder från USA världskända med sina omskrivna låttexter och hemmasnickrade musikvideos. Vi tänker såklart på The Peterson Farm Bros som på ett kul sätt tydliggör kopplingen mellan bönder/landsbygd och mat. En svensk lantbrukare som verkligen gjort avtryck är @ekobonden Adam Arnesson som säljer lammkött via Twitter. Sociala medier är en jätteviktig och troligen en framtidens kanal för lantbruket att kommunicera direkt med konsumenter. Adam myntade under året ordet hipsterbonde, kan det komma med i Svenska akademins ordlista kanske?

Det har varit stort fokus på matsvinn i år. Många röster höjs för att uppmärksamma oss på att det omfattande matsvinnet innebär ett extremt resursslöseri – Både för jordklotet och för plånboken. En person som arbetar med att minska matsvinnet och vår matkonsumtions miljöbelastning är stjärnkocken Paul Svensson som föreläste i ämnet på Ultuna i höstas. Hans passion för livsmedel och matlagning kunde inte göra annat än att inspirera. Vet inte om svenskar är medvetna om det men svensk/nordisk mat är supertrendig och i världsklass. Det svenska kocklandslaget har tagit medalj i samtliga VM och OS sedan 1999 och i år tog dom hem sitt tredje OS-guld. Vi har egna mattraditioner och råvaror att vara stolta över!

Ett tråkigare ämne som dominerat stora delar av året är såklart krisen för svenska mjölkbönder. ICA-handlaren Lars Ocklind i Åre blev hjälte bland många lantbrukare när han höjde mjölkpriset i butik. Heja Lars, du stödjer ditt lokalsamhälle och människorna som verkar där. Krisen uppmärksammades även genom kampanjen Mjölk är tjockare än vatten där buskapet om mjölkkrisen spreds via rundbalskonst, det vill säga grafittimålade rundbalar runt om i Sverige. Vi hoppas på mindre röda siffror för landets mjölkproducenter nästa år, priset på mjölk kommer höjas i konsumentledet inom kort och har redan höjts till mjölkproducenterna. På det personliga planet har vi förvisso blivit ett år äldre men framförallt ett år rikare på erfarenheter och upplevelser. Bland annat gjorde Brita sitt exjobb i Laos för Stora Enso och Frida hade en fantastiskt kul 25-årsfest, tog examen och flyttade till Jönköping för jobb på Jordbruksverket. Får vi blicka framåt lite tror vi att intresset för mat, matens ursprung och smarta hållbarhetslösningar kommer fortsätta öka. Som ett exempel på detta gick årets publishingpris för infomagasin till Forskning och Framstegs specialnummer om just Maten, se bild ovan!

Tack alla våra nya och återkommande läsare, vad tråkigt det vore att blogga utan er! Gott Nytt År!

/Brita och Frida

Hur minskar vi matsvinnet i samhället?

Varje år slänger svenska konsumenter i genomsnitt en tredjedel av all mat som köps. Mellan 10 och 20% av matsvinnet är mat som vi egentligen hade kunnat äta. Nyligen arrangerade Drivhuset, SLU Holding och Ultuna studentkår casetävlingen Idégeneratorn för att råda bot på problemet. Tävlingen var öppen för studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet och temat var just frågeställningen “Hur minskar vi matsvinnet i samhället?” SLU-studenterna Andreas Hansson, Agnes Abrahamson, Beatrice Ramnerö och Niklas Tedebo vann tävlignen med sin idé Svinndyrt. Stort grattis :-)

Deras idé fokuserar på konsumenter eftersom de står för största delen av svinnet, och kan påverka hela livsmedelskedjan indirekt. Första steget i kampanjen är en matkasse som illustrerar och informerar konsumenten om dess matsvinn. Kampanjen kompletteras med en tillhörande hemsida, Svinndyrt.se, som förklarar och ger tips på hur du som konsument kan minska matsvinnet. Matkassen har en svart botten med texten ”slängs” och en vit topp med texten ”äts”, på kassen finns även en hänvisning till Svinndyrt.se samt en QR-kod för att lätt hitta dit.

Visionen är att matkassen ska ersätta de nuvarande matkassarna i alla stora livsmedelsbutiker under en viss period. Matkassarna finansieras dels genom bidrag från livsmedelsverket samt sponsring av företag i livsmedelsbranschen. I gengäld får företagen ett good will-värde genom att synas i denna kampanj som bidrar till en bättre miljö. Matkassen är en informationsbärare som väcker uppmärksamhet hos konsumenten. Genom kampanjen kommer en stor publik ta del av budskapet och sprida det till omgivningen.

Syftet med kampanjen är alltså att väcka konsumenters uppmärksamhet genom att informera om och illustrera matsvinnet. På så vis kan kunskapsnivån ökas hos konsumenter och därigenom ändra konsumentbeteende och värdering av mat. Om mindre mat slängs behöver vi inte producera lika mycket livsmedel vilket innebär en minskad resursanvändning samt miljöpåverkan.

Nu har vi inte frågat vinnarna om och hur de tänker gå vidare med idén men någon av dom kanske kan ge oss ett svar genom att skriva en kommentar här?! Har ni varit i kontakt med Livsmedelsverket eller livsmedelsbranschen, är dom intresserade? Hur som helst hoppas vi att idén förverkligas! Man kan även hoppas att en sådan kampanj skulle sätta större fokus på dagligvaruhandelns matsvinn som uppstår för att mat slängs på grund av att bäst-före-datumet gått ut. Vet inte riktigt hur det ser ut idag men innan slängde livsmedelskedjorna tjänlig mat hellre än att ge bort den till exempelvis Stadsmissionen. Liknande kampanjer som Svinndyrt borde även kunna användas för att lyfta andra viktiga konsumentfrågor…

Mattias – med rätt att röta

”Agronomer är jordnära och enkla människor som det aldrig är svårt att ha och göra med. Hjälpsammare själar med huvudet på skaft får man leta efter!”

Så säger veckans agronom Mattias som tog examen för snart tre år sedan. Idag jobbar han med något som verkligen ligger i tiden, nämligen med att ta hand om matsvinn och avfall. Själv beskriver han det så här: ”Medan mina kurskamrater gör sitt bästa med att hjälpa lantbrukare att öka produktionen av livsmedel så tar jag hand om det som blir över i andra änden. Min uppgift är att se till att vi gör det bästa av det som blivit ett problem”.

Mattias Persson är en härlig mark & växt agronom som idag jobbar på Örebro Kommun. Där är han ansvarig för den biologiska behandlingen vilket innebär många typer av uppgifter. När vi frågar Mattias om dessa är det ingen dålig lista han radar upp ”Några av de ansvarsområden jag har är; försäljning av förädlade jordprodukter till olika ändamål, kompostering av matavfall, kompostering av trädgårdsavfall, behandling av förorenade jordar, utredningar och vattenrening”. Dessutom får Mattias nätverka en hel del, bland annat inom Avfall Sverige’s arbetsgrupper. Avfall Sverige är landets största miljörörelse

Hur hamnade du just där?
Örebro sökte en agronom som skulle jobba med möjligheterna att öka kretsloppet av näringsämnen från staden tillbaka till jorden. I nästan ett decennium har staden samlat in matavfall till en certifierad råkompost. Komposten innehåller mycket mullämnen och fosfor. Den är godkänd att spridas som gödningsmedel på KRAV-odlingar, men den största mängden blandas på olika sätt med matjord, sand och torv och blir sedan produkter som säljs privatpersoner och företag. Man kan alltså köpa jordprodukter direkt från Örebro kommuns avfallsanläggning som heter Atleverket, HÄR finns mer info om det!

Vad gör du om dagarna?
I den roll som Mattias har är det mycket på gång samtidigt. Det gör att han får strukturera och planera sina dagar själv och styra över vad han behöver ta tag i först. Arbetsuppgifterna styrs också lite av säsongen. ”På våren och försommaren är det högsäsong för jordförsäljningen. Då, men även under resten av året är det mycket arbete med kundkontakter, tillverkningen och försäljningen av jordar i olika blandningar och volymer”

En annan grej som Mattias jobbar med är slam, ett ämne som debatteras ofta och mycket. På anläggningen mellanlagras och hygieniseras slam som kommer från avloppsreningsverket i Örebro. Slammet är certifierat och rikt på näringsämnen, Mattias menar att det är en viktig resurs. ”Slamdebatten går upp och ner, men vad man än tycker, så finns det viktiga mull- och näringsämnen i slammet som borde återgå till den jord som den en gång kom ifrån. Fosfor är inte en ändlig resurs utan råvaran för fosforn är ur fosforrika mineraler. Det kan vara så illa att fosforn redan har nåt sin peak, så vi bör ta tillvara på det vi har på bästa sätt”

Framtidsutsikter
När det gäller framtiden för återvinningsbranschen menar Mattias att ”Så länge det finns människor som inte äter upp det som finns på tallriken eller är så blåögda att de tror att maten blivit sämre i kylskåpet under natten, bara för att ”bäst före datumet” gått ut, så kommer mina tjänster behövas”. Varje år slänger varje person i ett hushåll ca 72 kilo fullt ätbara livsmedel. Som tur är kan allt det slängda matavfallet tillsammans med gödsel, vall och restprodukter från industrin gå till rötning och bli till gödsel med hög mullhalt. Eftersom den typen av biogödsel inte luktar så mycket kan det vara fungera bra vid spridning nära bebyggelse. Dessutom bildas en biprodukt i form av rötgas, som kan uppgraderas till fordonsgas.

Vi frågade lite om vad Mattias tror om framtiden för agronomer och han svarade att ”Så länge folk vill ha mat på sin tallrik, dryck i sitt glas och en frisk miljö så kommer agronomerna behövas!” Han poängterar att i takt med att städerna växer så minskar odlingsarealerna och vi behöver producera mat på en allt mindre yta. En viktig fråga i sammanhanget är förstås resursslöseriet och kretsloppstänket. Det är en onödig belastning på miljön och ett väldigt slöseri med pengar att producera mat som ska åka i soporna. Att återföra näringsämnen och att öka förståelsen mellan stad och land är något alla kan vinna på!

Tips!
Som tips till dem som snart ska söka jobb menar Mattias att man måste visa vem man är. På en intervju gäller det att vara påläst och våga ställa frågor. ”Se inte intervjun bara som ett förhör av dig utan hellre som ett förhör från dig av arbetsplatsen!” Mattias tipsar också om ett aktuellt EU-projekt som pågår just nu som heter Europa Minskar Avfallet. Den 17-25 november anordnas aktiviteter runt om i EU som betonar vikten av att förebygga och minska avfall och som ska läras oss hur miljön påverkas av det.

TACK Mattias för att du ville vara veckans agronom!

Matsvinn ökar jordbrukets miljöpåverkan

Livsmedelsverkets rapport “Livsmedelssvinn i hushåll och skolor” från 2011 visar att hushållen i Sverige slänger 56 kg fullt ätbara livsmedel per person och år. För mig låter det helt otroligt. Efter att ha vuxit upp med en farfar och farmor som gör allt för att inte slänga mat anser jag mig själv vara ganska bra på att äta upp maten jag köper hem. Vet att kompisarna ibland pratar om den gången då jag bjöd på marmelad som hade lite mögel på översta lagret (det tog jag såklart bort men det var fortfarande inte ok)! Hur som helst är matsvinnet, som inte bara kan skyllas på hushållen, ett problem eftersom det går åt mer resurser såsom vatten och fosfor bara för att producera den extra mängd livsmedel som sedan slängs/går förlorad.

I Stockholm anordnas varje år World Water Week av Stockholm International Water Institute (SIWI). På årets vecka, 26-31 augusti, lanserades kortfilmen “Taste the Waste of Water” som lyfter frågan om vatten- och matsvinn i ett globalt perspektiv. Filmen har gjorts av tyske filmskaparen Valentin Thurn för SIWI i samarbete med FAO. Förutom att lyfta miljöfrågor innehåller filmen häpnadsväckande bilder över storskalig industriell livsmedelsproduktion, missa inte trailern nedan!

Ett antal experter inom området uttalade sig i samband med lanseringen av filmen i National Geographic. Man slår fast att det inte bara handlar om att öka den globala livsmedelsproduktionen för att säkra att alla människor har tillräckligt med mat, det handlar också om att ta till vara på de resurser vi har på ett mer effektivt sätt. Om världens totala matsvinn halverades skulle i runda tal 450 kubikkilometer vatten som används till bevattning sparas per år, vilket motsvar 6 gånger Nilens årliga vattenflöde till Nassersjön. För att nå dit krävs bland annat investeringar i lagerhållning på gårdsnivå, förädling- och förpackningsteknik, förbättrad infrastruktur och tillgång till marknadsplatser samt ansvarsfullt konsumentbeteende.

Visste du förresten att EU i januari beslutade att EU:s medlemmar ska halvera sitt matsvinn till 2025?   

/Frida

Matsvinn, 100 nya matföretag och en misslyckad julklapp!

Nu är julhelgen över och det är dags att äta upp det sista av julmaten. Just i mellandagarna slängs tonvis med mat i Sverige, det berättar Sveriges radio Ekot idag. Inom EU förstörs 90 miljoner ton mat under ett år, mat som egentligen skulle kunna ätas upp. EU kräver nu att matsvinnet skall halveras. Ett förslag är till exempel att butikerna skall sälja frukt till självkostnadspris när de närmar sig sista försäljningsdatum, läs mer om detta HÄR!

Snubblade också över ett spännande projekt på en blogg som heter Resan mot det nya matlandet. Allt började på Almedalsveckan 2010 när det hölls ett föredag om Sverige som det nya matlandet och kommunikatören Per Bergkvist satt i publiken. Per är VD på Hilanders kitchen, en kommunikationsbyrå med särskild inriktning på mat, dryck och upplevelser. Föredraget gav honom idén att under ett år hjälpa till att starta 100 nya matföretag. Projektet drog igång november 2011 och kallas “100 nya matföretag på ett år”. Det innefattar allt från primärproduktion till skolmat och lyxkrog och skall täcka hela landet. Syftet är att företag som har mat eller dryck som verksamhet skall få hjälp med kommunikation och marknadsföring av erfarna av kommunikatörer. Projektet har bland annat finansierats av Jordbruksverket genom ett stöd på 1,8 miljoner kronor.

Nu har det gått ett år och projektet skall utvärderas. Riktigt 100 nya matföretag har inte startas men imponerande 79 stycken har det blivit. Per meddelar också att projektet inte är slut förrän målet med 100 nya matföretag har uppnåtts. Gå gärna in och kolla projektets hemsida och läs om de olika spännande företag som deltagit i projektet. Deras verksamheter består av allt ifrån matupplevelser på Ullmarka gård i brösarp, oraffinerat socker från Indien, kändiskockar som lagar skolmat och lilla mejeri Nablus i Malmö!

Matlandet Sverige är också något som många länsstyrelser runt om i landet arbetar med. Tyvärr blev inte årets julklapp till personalen på länsstyrelsen i Örebro riktig lika lyckad som projektet ”100 nya matföretag”. Personalen på länsstyrelsen fick ett så kallat “Delicard” som möjliggör att varje person får välja mat från en meny, maten levereras sedan hem till dörren. En bra idé, problemet var dock att det inte fanns några svenska råvaror på menyn. Däremot fanns bland annat kött från Brasilien och sikrom från USA! Flera personer ur personalen kritiserar julklappen eftersom den utländska maten rimmar illa med länsstyrelsen satsningar på både lokala och svenska producenter. Läs mer om den lite misslyckade julklappen HÄR!

Snart är vi på ABSOLUTAGRONOM.SE tillbaka med en liten krönika över vad som hänt under vårt halvår som blogg, och kanske en liten prognos för vad som komma skall under 2012!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...