Mjölkens döende sälunge

Jag är nog lite sent ute, men igår ikväll såg jag Uppdrag granskning om “mjölkkrisen”. Det var ingen upplyftande stund direkt, men ett bra program som skapat många reaktioner.

Ja vad ska man då säga…

Dagens Arla är inte gamla Arla. Kooperationes idé om att göra medlemmarna till prissättare och ge säkerhet i intäkterna har spelat ut sin roll och idag är Arlabönderna värsta sortens pristagare.

Visst, som en av mjölkbönderna i programmet sa så finns det mycket att påverka vad gäller kostnader. Men va tusan, vem vill egentligen driva ett företag som går ut på att kapa kostnader – då har man ju uppenbarligen inte lyckats övertala slutkunden om värdet av produkten?

Och när det visas nybyggda mjölkgårdar i Kina så förstår man ju inte riktigt hur svenskt lantburk ska kunna konkurrera. 

Men så är det något som gör mig så himla irriterad vad gäller kommunikationen. Det finns massor av exempel på riktigt bra eller åtminstone effektiv marknadsföring, där till exempel Coop och Naturskyddsföreningen talar dirket till hjärtat hos vanligt folk.

Men det känns som svenskt lantbruk missar målet varje gång.  Uppdrag granskning är förstås ett väldigt redigerat program, och mycket har säkert klippts bort, men jag tycker ändå att det finns så många onödiga luckor.

Inte någonstans i dokumentären ger man exempel på vad som faktiskt är skillnaden för en svensk ko och en mjölkko i alla andra europeiska länder. Man snackar om att det är skillnader men kommer inte ner på konkret nivå, ger inga exempel. Alla dom mervärden som vanligt folk älskar och säkert skulle betala mer för kommer aldrig fram ordentligt:

  • Beteskravet – att vi är ensamma i europa om att ha lag på att alla går går ut på sommaren.
  • Att kalvar ska ha tillgång till grovfoder från 2 månaders ålder ( i många europeiska länder vill man få ett vitare kött genom att bara ge mjölk, vilket gör att kalven mår sämre och behöver mer antibiotika).
  • Att spaltgolv bara få finnas i helisolerade stall – när spaltgolv är betydligt vanligare i resten av Europa.
  • GMO-fritt foder(En superbra jämförelse mellan olika länder vad gäller djurskydd, miljö, skatter mm finns HÄR)

Varför görs skillnaderna inte mer konkreta? Vilken svensk kan relatera till “öppna landskap” – jag tor inte att så många ens förstår vad som skulle vara motsatsen. För att inte tala om ett begrepp som “strikt djurskydd” – vad innebär det för en person som aldrig varit på en gård?

När Naturskyddsföreningen visar svenska hyggen som protest mot skogsindustrin, och Coop visar “stackars” barnfamiljer med gift i kroppen visar mjölkbranschen glada kor på gröna ängar – men borde ju egentligen göra motsatsen.

En klok person sa en gång att det svenska lantbruket måste hitta sin motsvarighet till en döende sälunge för att folk ska fatta…

/ Brita

Vem vill inte ha en fet mjölkmustasch?!

Idag bjuds på det mjölkreklam från den brittiska kampanjen “make mine Milk”. Mjölkkonsumtionen minskar sakta men säkert år efter år i många länder i Europa, inte minst i Sverige. I Storbritannien lanserades i april 2010 en reklamkampanj för att bryta den negativa trenden. Med hjälp av kändisar och en mix av reklam, PR och närvaro i sociala medier vill man informera om mjölkens alla nyttigheter och skapa en ny, fräsch bild av mjölk bland brittiska konsumenter. Inte minst har man riktat sig till de yngre generationerna som inte har samma förhållande till mjölk som äldre. Stjärnkocken Gordon Ramsey och popprinsessan Pixie Lott var först ut med att posera med gräddvit mjölkmustasch. Efter det har många kändisar följt efter, inte minst Rupert, aka Ron Weasley, Grint från Harry Potter filmerna.

Bakom kampanjen står the Milk Marketing Forum som är en sammanslutning av mejeriföretag (Arla Foods UK, Dairy Crest, First Milk, Milk Link och Robert Wiseman Dairies) samt branschorganisationer i Storbritannien. Totalt har man spenderat nära 75 miljoner kronor på kampanjen. Försäljningsstatistik visar att försäljningen av konsumtionsmjölk ökade med 1,8 procent under kampanjens första år. Enligt undersökningar hade kampanjen nått 50% av befolkningen efter ett år, alltså 2011. Försäljnings- och marknadschefen på Robert Wiseman Dairies sa då att dom börjat märka förändrade konsumentattityder – mjölk började bli coolt igen. Nu tre år senare är mjölk kanske den coolaste drycken bland kidsen! Undersökningar visar i alla fall att konsumtionen i landet ökat totalt med 726 miljoner liter! Ett kul inslag i kampanjen var att häva i sig ett stort glas mjölk på kortast möjliga tid. Spana in hur det gick för Rupert Grint här:

Som du kanske märkt är det lite tunt med inlägg på bloggen just nu. En förklaring är att det är för fint väder för att hinna blogga, hoppas ni njuter lika mycket av alla fina dagar som vi! Trevlig helg :-)

 

Ben, Jerry och kossorna

Söndag kväll och jag har lyxat till det med några skedar glass, den här gången från Ben & Jerrys, ganska mycket dyrare och ganska mycket godare! Ben & Jerrys är på många sätt ett intressant varumärke, särskilt när det gäller marknadsföring och hur ett varumärke kan laddas med värderingar!

Företaget startades på 70-talet av Ben & Jerry som ville göra riktigt god glass med stora bitar av choklad och andra tillbehör. Tidigt formulerade de en mission och vision som kan tyckas väldigt modern även idag, nämligen att driva företaget och tillverka produkten på ett sätt som också kan gynna det lokala såväl som det nationella och internationella samhället.

Ben & Jerrys ägs idag av koncernen Unilever, och trots att Unilever har ett relativt gott rykte när det gäller att integrera ansvar i företagets aktiviteter så ger det ändå en lite annorlunda känsla för varumärket. Unilever har dock gjort allt för att behålla de värden som varumärket står för. 

På Ben & Jerrys hemsida är kossorna i fokus. Bland annat finns Cow Cam vilket är små filmer om mjölkkorna som faktiskt är ganska trovärdiga (dock med en lite jobbig kommentator). År 2003 kom programmet Caring Dairy – ett samarbete mellan Ben & Jerrys, det nederländska mjölkkooperativet Cono (med ca 500 mjölkgårdar), ett mjölkkoopertiv i Vermont (ca 90 mjölkgårdar), lantbruksuniversitetet i Waageningen och organisationer som WWF och en Holländsk organisation för natur och miljö. Caring Dairy-programmet går ut på att erbjuda mjölkgårdar ett sätt att mäta och förbättra sig inom 11 olika områden som till exempel djurvälfärd, vatten, energi och biodiversitet. Varje gård utvärderas utifrån de 11 indikatorerna, får ett anpassat förbättringsprogram och i utbyte mot att de deltar får de lite mer betalt för mjölken (har dock inte lyckats lista ut hur mycket de får betalt).

Genom kampanjen Happy Cows, vill Ben & Jerrys, tillsammans med organisationer för djurvälfärd, sätta fokus EU’s regler för mjölkkor och samla namnunderskrifter för att stödja en skärpning av EU’s regler när det gäller foder, hälsa och mjölkstallets utformning. Mycket av det som föreslås är dock sådant som redan gäller och tillämpas i Sverige, men kanske är det på tiden att fler länder går samma väg.

Det är  svårt att, i ett sådant här hav av budskap och kampanjer, kunna urskilja hur mycket som är snack och hur mycket som faktiskt är verkstad. Samtidigt  är det svårt att inte beundra kommunikationen, engagemanget och marknadsföringen!

Tankar om kossor

Efter en förhoppningsvis lugn och skön påsk mjukstartar vi med ett tips! Varje morgon klockan 06:50 i P1 sänds “Tankar för dagen”. Det är fem minuter med tankar som skall ge lyssnaren lite nya perspektiv och funderingar. De som författar tankarna är alla möjliga personer, alltifrån författare till läkare och trädgårdsmästare.

I torsdags morse var “tankar för dagen” en hyllning till kossorna och mjölken. Trädgårdsmästare Lars Krantz funderar kring mjölkens ursprung och kossornas roll i landskapet och frågar sig hur det kan komma sig att vatten på flaska är dyrare än mjölk! Lyssna gärna HÄR! (programmet från den 28e mars)

“En flock kor i det gröna beteslandskapet är som vita segel på en sommarfjärd”

Med gården som insats

Plötsligt var det måndag igen och en livsmedelsskandal skapar stora rubriker. Det jag menar är förstås att det avslöjats att Findus färdiga lasagne innehåller hästkött. Tycker det är väldigt bra att det i och med detta kommer ut lite information om hur otroligt komplicerad och prispressad värdekedjan för mat är idag.

Hittade en alldeles ny dokumentär som belyser de stora utmaningar som kedjan från ko till konsument innebär. Filmen Betting The Farm handlar om ett gäng mjölkbönder i Maine i USA som blir av med sina kontrakt hos det nationella mejeriet, och bestämmer sig för att starta det egna mjölkmärket MOOmilk- Maines Own Organic Milk. Satsningen visar sig dock vara en stor utmaning. Dokumentären som skildrar de olika lantbrukarnas kamp för att få betalt för sin mjölk är nominerad i flera filmfestivaler för dokumentärer och går att se via Itunes. Här är en trailer!

Vad vi minns från 2012

Året närmar sig sitt slut och det är dags för en tillbakablick. Förhoppningsvis har vi tagit upp ämnen som speglar mycket av det som hänt i branschen under året som gått. Inlägg som vi framförallt minns är:

Det här var året som en AGRONOM blev utsedd till Sveriges miljömäktigaste. Han heter Johan Rockström och är chef för Stockholm resilience center och Stockholm environment institute. Johan allierar sig med olika personer för att nå ut med sitt viktiga budskap, väldigt uppmärksammat är hans samarbete med den världsberömda fotografen Mattias Klum genom boken Vår tid på jorden. Nyligen släpptes också boken Bankrupting nature som är skiriven tillsammans med Anders Wijkman. Tycker att Johan både inspirerar och imponerar, vill också passa på att säga tack för att du förgyllde vår examenshögtid på vårbalen i maj!

År 2012 blev tre unga lantbrukarbröder från USA världskända med sina omskrivna låttexter och hemmasnickrade musikvideos. Vi tänker såklart på The Peterson Farm Bros som på ett kul sätt tydliggör kopplingen mellan bönder/landsbygd och mat. En svensk lantbrukare som verkligen gjort avtryck är @ekobonden Adam Arnesson som säljer lammkött via Twitter. Sociala medier är en jätteviktig och troligen en framtidens kanal för lantbruket att kommunicera direkt med konsumenter. Adam myntade under året ordet hipsterbonde, kan det komma med i Svenska akademins ordlista kanske?

Det har varit stort fokus på matsvinn i år. Många röster höjs för att uppmärksamma oss på att det omfattande matsvinnet innebär ett extremt resursslöseri – Både för jordklotet och för plånboken. En person som arbetar med att minska matsvinnet och vår matkonsumtions miljöbelastning är stjärnkocken Paul Svensson som föreläste i ämnet på Ultuna i höstas. Hans passion för livsmedel och matlagning kunde inte göra annat än att inspirera. Vet inte om svenskar är medvetna om det men svensk/nordisk mat är supertrendig och i världsklass. Det svenska kocklandslaget har tagit medalj i samtliga VM och OS sedan 1999 och i år tog dom hem sitt tredje OS-guld. Vi har egna mattraditioner och råvaror att vara stolta över!

Ett tråkigare ämne som dominerat stora delar av året är såklart krisen för svenska mjölkbönder. ICA-handlaren Lars Ocklind i Åre blev hjälte bland många lantbrukare när han höjde mjölkpriset i butik. Heja Lars, du stödjer ditt lokalsamhälle och människorna som verkar där. Krisen uppmärksammades även genom kampanjen Mjölk är tjockare än vatten där buskapet om mjölkkrisen spreds via rundbalskonst, det vill säga grafittimålade rundbalar runt om i Sverige. Vi hoppas på mindre röda siffror för landets mjölkproducenter nästa år, priset på mjölk kommer höjas i konsumentledet inom kort och har redan höjts till mjölkproducenterna. På det personliga planet har vi förvisso blivit ett år äldre men framförallt ett år rikare på erfarenheter och upplevelser. Bland annat gjorde Brita sitt exjobb i Laos för Stora Enso och Frida hade en fantastiskt kul 25-årsfest, tog examen och flyttade till Jönköping för jobb på Jordbruksverket. Får vi blicka framåt lite tror vi att intresset för mat, matens ursprung och smarta hållbarhetslösningar kommer fortsätta öka. Som ett exempel på detta gick årets publishingpris för infomagasin till Forskning och Framstegs specialnummer om just Maten, se bild ovan!

Tack alla våra nya och återkommande läsare, vad tråkigt det vore att blogga utan er! Gott Nytt År!

/Brita och Frida

6 liter mjölk per klänning

Nu kan du ta din mjölkkonsumtion till en ny nivå! The Sydney Morning Herald skriver om den tyska designern och mikrobiologen Anke Domaske som har utvecklat det ekologiska materialet QMilch. Tyget är gjort av kaseinkoncentrat som utvinns ur mjölkpulver och är den första mänskligt framställda fibern som är producerad helt utan kemikalier. 6 liter mjölk krävs det alltså för att göra en klänning. Enligt designern känns tyget som silke och luktar ingenting, dessutom går det att tvätta i maskin. Domaske planerar att sy upp en kollektion gjord av enbart det nya mjölktyget. En klänning kommer kosta cirkus 1500-2000 kr.

Fest i ladugården i år?

Man kan lugnt säga att det hänt mycket i mejeribranschen sista tiden. I somras började fusionen mellan Milko och Arla att diskuteras och när Konkurrensverket nu kom med ett beslut så blev debatten livlig.

Nu är nästa stora förändring på gång, Skånemejerier kommer kanske säljas till franska mejeriföreteget Lactalis som är ett av världen största mejeriföretag med varumärken som Galbani och President. Just nu är affären i ett stadie där företagen granskar varandra, ett slutavtal skall vara färdigt den 8 december och det slutgiltiga beslutet tas av Skånemejeriers fullmäktigegrupp den 14 december.

Vad innebär då allt detta? Allt tyder på att den svenska mejerimarknaden blir en del av en större global marknad, något som tyvärr antyder att den svenska produktionen har svårt att bära sig själv. En stor skillnad mellan de både mejeriaffärerna är att det i Arlas och Milkos fall är fråga om två bondeägda kooperationer som går samman. I Skånemejeriers fall kommer en kooperation gå samman med ett privatägt familjeföretag, vilket resulterar i vissa frågetecken när det gäller hur det blir med medlemsinflytandet.

På nätet florerar både positiva och negativa reaktioner på Skånemejeriers beslut. Till och med matkännaren Carl-Jan Granqvist ha uttalat sig och är positiv till beslutet eftersom han tror att Lactalis kan ha resurser att bidra med för att utveckla fler kvalitetsprodukter som tex ostar. Måltidsforskaren Rickard Tellström efterlyste nyligen mer produktutveckling för svensk ost i en artikel i Land, eftersom en stor del av “finostarna” på hyllorna importeras.

Lantbruksjournalist Anne-Helen Meyer von Bremen är lite mer kritisk på sin blogg och menar att det inte är så stor chans att Skånemejeriers svenska profil och varumärken kommer bevaras i ett stort företag där allt handlar om lönsamhet. Bevarandet av varumärken är annars ett argumnet som förekommit flitigt till Lactalis fördel, som anses vara ett mejeriföretag med kunnande och god smak när det gäller att utveckla inhemsk produktion. Det kan kanske till och med kan leda till att svenska kvalitetsprodukter i större utsträckning exporteras?!

Vad tror du?!

Mjölken verkar vara något som berör. Kanske på samma sätt som mjölkpriset var ett hett ämne när  ”Ett öre mer för mjölken” med Ulf Peder Olrog kom ut på 50-talet. Kanske den enda kända låten som innehåller ordet agronom! Lyssna här nedan när Harry Brandelius sjunger in låten:

Harry Brandelius – Ett ore mer for mjolken

“Glädjens och hjärtans fröjd, jublen agronomer, allt går mot himlens höjd, grädde smör och ost!”

Äntligen fokus på det som är intressant på riktigt!

I veckan har det mer eller mindre haglat debattartiklar och kommentarer i dagspressen rörande Arlas uppköp av Milko. Diskussioner om mjölk verkar beröra och det är många som vill tycka och tänka, vilket på ett sätt är bra eftersom det sätter fokus på det svenska lantbruket. Här på ABSOLUTAGRONOM.SE kommenterade vi journalisten Gunnar Lindstedts och Arlas Håkan Hantoft och Christer Åbergs artiklar i onsdags.

I fredags publicerades i både Jordbruksaktuellt och i SvD opinion en debattartikel av Staffan Danielsson (C) som på ett tydligt sätt skiftar fokus från Milko och Arla-affären till det som är verkligt intressant. Danielsson lyckas i artikeln “Kritiken mot Arla är verklighetsfrånvänd” presentera en helhetsbild och istället för att debattera en viss produktionsgren eller ett produktionssätt problematisera det som faktiskt är det verkligt intressanta: framtiden för svenskt lantbruk.

Det är den här typen av resonemang och helhetsbilder som behövs för att få den vanliga konsumenten medveten om de utmaningar som finns. Det är så lätt att i media tappa fokus på de riktiga problemen!

Glassbonden och matlandet

I onsdags var det Landsbygdsgala i Blå Hallen i Stockholm. Galan anordnas av landsbygdsnätverket som är ett nätverk som jobbar för att genomföra landbygdsprogrammet ett bra och effektivt sätt. Landbygdsgalan har anordnats sedan 2009 och i år var närmare 400 landbygdsutvecklare inbjudna. Höjdpunkten på galan var när de så kallade Ullbaggarna delas ut.  Det är ett pris utformat som en bagge som delas ut till årets bästa landbygdsutvecklare i kategorier som årets landsbygdsprojekt, årets innovation på landsbygden och årets miljösatsning.

Ullbaggen för årets landsbygdsföretagare gick till företaget Glassbonden (deras egen hemsida ligger nere men kommer säkert igång snart) som är en kreativ och smart vidaresatsning utifrån ett befintligt kött och mjölk företag. Företaget har själva tagit sig ann hela produktionskedjan för glass, från mjölk till färdig glass. Glassen går att köpa med sig hem i fina förpackningar men serveras också i gårdens egen glassbar.

I veckan har det också varit Mitt Kök-mässa i Stockholm. Vi har hört att det inte var så mycket mat som man kanske kunde ha önskat, vin och sprit tog upp mycket av platsen. I torsdags var dock Eskil Erlandsson på mässan och svarade på frågor om matlandet Sverige, en satsning som får mycket uppmärksamhet i media. Matlandet Sverige är en satsning på att öka kunskapen om och intresset för svenska maten, men innefattar också mycket turism.

Ett exempel på satsningen är hemsidan Swedish Menu där det går att beställa exklusiva livsmedel från svenska producenter, en väldigt snygg sida om du frågar oss!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...