Grymt om svensk gris

Ingen kan väl ha missat Facebook-sidan Mitt liv som svensk gris som två grisskötare startade som ett svar på Djurrättsalliansens senaste utspel. Bakom sidan finns grisskötarna Madde och Elin som jobbar på en gård i Västmanland. Syftet är att visa hur det verkligen ser ut på en svensk grisgård, varken bättre eller sämre än vad det verkligen är. Citat från deras sida:

“Vi har startat denna sida på grund av att vi är trötta på att bli smutskastade av media och annat okunnigt folk…Här får ni en inblick i hur svensk grisproduktion faktiskt fungerar. Vi tänker inte hymla med något utan kommer visa upp allt så som det ser ut”.

SÅ JÄKLA BRA INITIATIV TJEJER!!! Sidan har dessutom fått stor spridning, just nu har sidan 6 200 likes och 3 600 personer “talking about this”. Är mycket imponerad (och lite avundsjuk!). Ett syfte med den här bloggen är, precis som Mitt liv som svensk gris, att vara en motvikt mot medias onyanserade bild av svensk livsmedelsproduktion och beskriva saker och ting ur ett producentperspektiv snarare än ett konsumentperspektiv. Vi är stolta över svensk livsmedelsproduktion och vill att människor åtminstone ska ha alla fakta på bordet. Självklart är det vi skriver här färgat av vår bakgrund men att bara läsa vad som står i media ger en rent felaktig bild av hur saker och ting är. En viktig målgrupp för oss har varit personer som inte har någon kontakt med livsmedelsproduktion. Det är dock lättare sagt än gjort att nå ut till dom. Att döma av kommentarerna på Madde och Elins sida har man faktiskt lyckats nå alla möjliga typer av människor som inte koll på hur det ser ut på svenska gårdar. Keep up the good work! 

Som vi skrivit många gånger förut är det viktigt att Sveriges livsmedelsproducenter på olika sätt möter konsumenter och berättar om sin produktion. Jag tror att många konsumenter är intresserade och vill veta mer om matproduktion. Men det jobbet kan väl skötas av livsmedelsföretagen som har resurserna och dom som faktiskt säljer direkt till konsumenten? Det duger inte. Svenska lantbrukare och folk i primärproduktionen måste med på tåget! Mervärdet hos svensk mat ligger först och främst i vad som sker ute på gårdarna, inte i förädlingsleden och livsmedelsindustrin. Att företag som Arla och Lantmännen berättar om kossor i Bregottfabriken och ansvar från jord till bord är bra men inte lika trovärdigt som att höra lantbrukare berätta om sitt dagliga arbete. Om man gör något bra måste man faktiskt kommunicera det för att få cred. I slutändan är det konsumenten som betalar för högt djurskydd, låg antibiotikaanvändning och låg bekämpningsmedelsanvändning – oavsett om det är på ICA, på restaurangen, sjukhuset eller i skolan. Om konsumenten inte är intresserad kommer heller inte ICA, restauranger, sjukhus eller skolor vara intresserade av att köpa in svenska råvaror.

Kan Mitt liv som svensk gris vara bland det bästa som hänt svensk grisnäring 2013?!

/Frida

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...