Grymt om svensk gris

Ingen kan väl ha missat Facebook-sidan Mitt liv som svensk gris som två grisskötare startade som ett svar på Djurrättsalliansens senaste utspel. Bakom sidan finns grisskötarna Madde och Elin som jobbar på en gård i Västmanland. Syftet är att visa hur det verkligen ser ut på en svensk grisgård, varken bättre eller sämre än vad det verkligen är. Citat från deras sida:

“Vi har startat denna sida på grund av att vi är trötta på att bli smutskastade av media och annat okunnigt folk…Här får ni en inblick i hur svensk grisproduktion faktiskt fungerar. Vi tänker inte hymla med något utan kommer visa upp allt så som det ser ut”.

SÅ JÄKLA BRA INITIATIV TJEJER!!! Sidan har dessutom fått stor spridning, just nu har sidan 6 200 likes och 3 600 personer “talking about this”. Är mycket imponerad (och lite avundsjuk!). Ett syfte med den här bloggen är, precis som Mitt liv som svensk gris, att vara en motvikt mot medias onyanserade bild av svensk livsmedelsproduktion och beskriva saker och ting ur ett producentperspektiv snarare än ett konsumentperspektiv. Vi är stolta över svensk livsmedelsproduktion och vill att människor åtminstone ska ha alla fakta på bordet. Självklart är det vi skriver här färgat av vår bakgrund men att bara läsa vad som står i media ger en rent felaktig bild av hur saker och ting är. En viktig målgrupp för oss har varit personer som inte har någon kontakt med livsmedelsproduktion. Det är dock lättare sagt än gjort att nå ut till dom. Att döma av kommentarerna på Madde och Elins sida har man faktiskt lyckats nå alla möjliga typer av människor som inte koll på hur det ser ut på svenska gårdar. Keep up the good work! 

Som vi skrivit många gånger förut är det viktigt att Sveriges livsmedelsproducenter på olika sätt möter konsumenter och berättar om sin produktion. Jag tror att många konsumenter är intresserade och vill veta mer om matproduktion. Men det jobbet kan väl skötas av livsmedelsföretagen som har resurserna och dom som faktiskt säljer direkt till konsumenten? Det duger inte. Svenska lantbrukare och folk i primärproduktionen måste med på tåget! Mervärdet hos svensk mat ligger först och främst i vad som sker ute på gårdarna, inte i förädlingsleden och livsmedelsindustrin. Att företag som Arla och Lantmännen berättar om kossor i Bregottfabriken och ansvar från jord till bord är bra men inte lika trovärdigt som att höra lantbrukare berätta om sitt dagliga arbete. Om man gör något bra måste man faktiskt kommunicera det för att få cred. I slutändan är det konsumenten som betalar för högt djurskydd, låg antibiotikaanvändning och låg bekämpningsmedelsanvändning – oavsett om det är på ICA, på restaurangen, sjukhuset eller i skolan. Om konsumenten inte är intresserad kommer heller inte ICA, restauranger, sjukhus eller skolor vara intresserade av att köpa in svenska råvaror.

Kan Mitt liv som svensk gris vara bland det bästa som hänt svensk grisnäring 2013?!

/Frida

Svensk mat som specialkost i skolan

Ikväll berättade SVT om mjölkbönderna Anette och Jakob Gustawson som ville att deras barn skulle få svensk mat som specialkost i skolan – något som nu är verklighet. Ett stort steg i rätt riktning mot en mer nyanserad tillämpning av lagen om offentlig upphandling. Sen  när blev billigast alltid bäst? Det är ett uttryck för kortsiktigt tänkande som vi faktiskt inte har råd med på sikt, inte minst vad gäller antibiotikaresistens som inte kommer bli billigt för samhället. Varför inte införa köttfri måndag i alla skolor för att finansiera att bättre och fler svenska råvaror används i maten?

Vi hoppas att fler föräldrar kräver att deras barn ska få specialkost i form av svensk mat. Heja alla lantbrukare som orkar ta strid för att det offentliga ska köpa svenskt!

Köttdebatt i Almedalen

Inte heller i år var Absolut agronom representerad på Almedalsveckan i Visby. Det var många debatter och seminarium jag gärna hade lyssnat på, inte minst Svenskt Kötts frukostseminarium med rubriken Sveriges dyraste matkasse! Svenskt Kött ställde frågan: Varför är det bara konsumenterna som ska ta ansvar för matkvalitén? Medverkande i debatten var följande personer:

  • Louise Ungerth, Chef Konsument och Miljö, Konsumentföreningen Stockholm
  • Marie Söderqvist, VD, Livsmedelsföretagen
  • Johanna Hållén, Press- och policychef, PRO
  • Dan Jakobsson, Färskvaruansvarig, ICA Sverige
  • Ann-Helen Meyer von Bremen, Samtalsledare.

Onekligen intressanta personer inbjudna för att diskutera frågan. Som tur är filmade Svenskt Kött hela debatten så vi som inte var där kan ta del av vad som sades ändå. Videon finns tillgänglig på deras webb och på YouTube. Om man inte vill se hela debatten så kommer godbitarna sådär 33 minuter in i klippet.

Svenskt Kötts vd Maria Forshufvud inledde seminariet med att säga att “billig mat är inte alltid billig och dyr mat är inte alltid dyr. Och definitivt inte på sikt”. Moderatorn Ann-Helen Meyer von Bremen fortsatte med att säga att bakom det låga priset finns ett pris som inte syns. Vad kostar det exempelvis oss konsumenter och samhället att många djur i världen utfodras med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte? Vad är priset för grisar utan knorr och priset för kor som inte får gå på bete? Det låga priset innebär ofta mat som inte produceras på ett hållbart sätt, något som kommer leda till höga kostnader på sikt.

Som jag tolkar det vill Svenskt Kött att industri och handel tar ett större ansvar för att den importerade maten som säljs i svenska butiker uppfyller en högre produktionskvalitet. Det vill säga att större krav ställs på djurskydd och klimathänsyn. Det är kanske inte rimligt att konsumenten själv ska ta ansvar för att göra “rätt” val i butiken. Med rätt val menades i debatten kött som lever upp till djurskyddsstandarder lika den svenska. Det fanns personer i panelen som ansåg att debatten om konsumenternas jakt på låga priser som ett problem är nedlåtande och har ett “von oben-perspektiv”. Det finns nämligen många i Sverige som inte har råd att tänka på djurskydd etc. utan faktiskt måste jaga låga matpriser. Naturligtvis är det så och det måste man vara ödmjuk inför men som föredetta studenter beroende av CSN kan varken jag eller Brita hålla med om att det med en låg inkomst skulle vara omöjligt att köpa svenskt kött!

Ett kul inslag i debatten var att publiken kunde sms:a frågor till panelen via Ann-Helen. Många vettiga frågor trillade in i telefonen, bland annat en som gick ut på att: Vem har råd att äta hållbart om inte vi i Sverige?! Moderator Ann-Helen lyfte frågan om det skulle vara bra med en lägsta nivå för djurskydd som handeln och industrin gemensamt tar ansvar för. Alltså att alla köttprodukter som säljs i svenska matbutiker ska uppfylla en viss standard för att säkerställa ett lägsta djurskydd. Tycker inte alls att de medverkande personerna gav ett bra svar på den frågan. I publiken fanns dock Åsa Domeij som är ansvarig för miljö och socialt ansvar på Axfood. All cred till Åsa som vågade ta i frågorna! Synd att Åsa inte stod på scenen, hade gärna lyssnat mer på vad hon hade att säga.

Åsa Domeij menade att ett lägsta golv borde läggas av politikerna men att detta inte görs. Istället är det handeln som måste gå före lagstiftarna om det ska ske en förändring. Hon pratade om en grundläggande djurskyddscertifiering som skulle omfatta allt kött även om kraven skulle se olika ut i olika länder. En sådan certifiering skulle innebära att även lågprisköttet skulle ha en garanterad basnivå för djurskydd. Det räcker inte med att handel ställer krav på sina leverantörer i avtal – ett certifieringsprogram innebär årliga kontrollbesök på gårdsnivå för att säkerställa att kraven efterlevs. Slutligen frågade Ann-Helen om det finns några produkter i svensk handel som panelen skulle vilja ta bort för att de helt enkelt inte är OK ur ett hållbarhetsperspektiv. Panelen kunde inte komma på några sådana produkter medan Åsa Domeij bland annat nämnde kött producerat med mycket antibiotika. Inom EU är det exempelvis vanligt med gruppbehandling vilket innebär att även friska djur behandlas med antibiotika.

Åsa Domeij är min nya rockstar, läs hennes blogg här!

/Frida

 

Hanna & Johanna matbloggar!

För att ännu tydligare koppla ihop lantbruk, livsmedel och mat så har vi bjudit in två matbloggare! Hanna och Johanna är två väldigt matintresserade agronomer. Hanna läser med inriktning ekonomi och Johanna med inriktning livsmedel. De har stor passion för mat och ett särskilt intresse för råvaror. Det är till och med så att båda kommer från skånska gårdar med egen livsmedelsproduktion och gårdsbutik!  Idag bjuder de på en klassiker…

Köttbullar med potatisstomp
När debatten går het om hästköttbullar tänkte vi inspirera er med ett recept på våra hemmagjorda favoritköttbullar. Vi har valt att göra köttbullar på svensk nötfärs, men välj gärna en färs som du gillar. Köttbullar är faktiskt väldigt lätt att slänga ihop och det krävs inte många ingredienser för att det ska bli riktigt bra. Ett tips är att göra dubbelsats så har du goda köttbullar i frysen till en annan gång. Till köttbullarna serverar vi potatisstomp med västerbottenost samt rårörda lingon och gammaldags pressgurka. Att vi använde oss av ost i potatisstompen berodde på att det låg en bit och väntade på att bli använd i kylen och det gjorde potatisstompet till en höjdare.

Ingredienser; (4pers)
Potatisstomp:
1,3 kg svensk potatis
200 g västerbottenost (ger mycket sälta)
En näve färsk timjan
2 dl svensk mjölk
salt och vitpeppar efter smak

Köttbullarna:
600 g nötfärs (fläsk- eller fågelfärs, tillsätt ½ dl ströbröd)
1 liten riven gul lök
1 ägg
1 dl mellangrädde
1 tsk salt
2 krm svartpeppar

Sås:
2 dl crème fraiche
1 dl mjölk
1 tsk svartpeppar
1 tsk soja
salt efter smak

Pressgurkan:
1 gurka
3 krm salt
1 msk ättika (24%)
2 msk socker
2 msk fryst persilja
vitpeppar efter smak

Rårörda lingon:
400 g lingon
1 msk socker
1. Skala och koka potatisen med salt.
2. Hyvla gurkan med en osthyvel. Blanda ihop övriga ingredienser i en skål, när sockret löst upp häll det på gurkorna. Ställ åt sidan.
3. Blanda alla ingredienserna till köttbullarna. Rulla köttbullarna till valfri storlek och stek i rikligt med smör.
4. När köttbullarna är färdiga lägg dem åt sidan och vispa ur stekjärnet med crème fraiche och mjölk. Tillsätt svartpeppar, soja, salt och peppar, smaka av.
5. När potatisen är klar, vispa grovt ihop alla ingredienser till en stomp. Smaka av med salt och vitpeppar.
6. Vänd ihop de tinade lingonen med socker.

Hoppas det ska smaka!

Bakom lucka 9 har vi…oxkind!

Julen är full av mat och för många innebär det en hel del kött. Om man nu har tänkt äta kött så är det förstås läge att köpa svenskt och kanske också våga sig på att köpa sina revbensspjäll, skinkor och korvar från ett charkuteri eller över köttdisken. Bättre köpa några få fina bitar än en massa skrutt!

Att stycka och hantera kött är ett hantverk som inte alla är helt bekväma med. För att fler ska våga prova och lära sig att stycka en köttbit har märkningen Svenskt Kött en adventskalender med köttskola. Varje dag gömmer det sig en film bakom luckan som visar hur en viss detalj styckas eller hur man hanterar en köttbit. Luckorna öppnas på Svenskt Kötts facebook-sida. Här är gårdagens lucka!


Filmklipp från tidigare luckor visar bland annat hur man ska skära en köttbitt på rätt sätt, hur man tillagar njurtapp och hur man putsar en köttbit.

Vill också tipsa lite om Svenskt Kötts satsning “Gris by Sweden”, ett projekt som syftar till att framhäva svenskt kött, och främst svenskt fläsk, som något exklusivt. Tycker att det är en väldigt bra typ av kommunikation eftersom den förmedlar kvalitet och lite lyxig känsla och inte bara matar fakta! Projektet är också en satsning för att försöka få svenskt griskött att bli en av tävlingsråvarorna i Kock-VM 2014. Internationellt är svenskt griskött sällsynt eftersom produktionen är så liten. För att visa den höga kvaliteten ordnade Svensk Kött i somras ett event i Lyon, Frankrike där matjournalister fick äta en avsmakningsmeny baserad på svensk unggris. 2014 är Sverige värdland för kock-EM!

Pengarna eller maten

För att återkoppla lite till vad vi skrev om varumärken förra veckan vill jag tipsa om en bra artikel från SvD’s brännpunkt igår! Christel Gutafsson som är landsbygdsstrateg på Jordbruksverkets skriver att Vi gillar bonden-men köper inte produkterna. Enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort tycker 78 % av svenskarna att den svenska bonden gör ett bra jobb och producerar råvaror av hög kvalitet. Det är till och med så att djurhållning och miljöhänsyn är viktigare än smak när det gäller kvalitet på livsmedel. Kruxet är dock att många konsumenter ändå väljer bort svenska produkter i butiken, troligen för att de höga kvalitetskrav som den svenska bonden måste leva upp till gör att priset blir högre.

Vad beror detta på? Christel Gustafsson skriver att det är en komplex fråga eftersom det är så många aspekter som påverkar vid själva köptillfället. ”Men, kan det vara så, att den uppenbara kopplingen mellan bonden och mat inte är så uppenbar som vi vill tror? Att bondens arbete skapar ett värde och att det värdet inte bara finns på tallriken utan även sträcker sig långt utanför, är uppenbarligen något som inte tillräckligt slagit rot hos konsumenten. Och därför finns inte heller betalningsviljan.”


Som Frida skrev här förra veckan är det inte alltid de skäl som konsumenten själv anger som är de som egentligen avgör köpet. I slutändan handlar allt om värderingar och vilka värden en produkt för med sig. Det är lätt att säga att det är priset som avgör (och det är förstås en viktig del) men vad är de då som får så många att köpa till exempel den senaste Iphonen eller Ipaden.  Inte är det för att de är de billigaste produkterna på marknaden, å andra sidan anses de av många vara det bästa och dessutom får produkterna köparen att känna sig cool och “rätt”.

Det funkar inte att använda sig av rationella eller patriotiska argument för att ändra folks köpbeteenden. Man måste in till kärnan. Vad är det egentligen som avgör? Per Granqvist, en framgångsrik talare och skribent inom CSR och marknadsföring, skriver på CSR-wire att om marknadsföring från början handlade om själva produkten t.ex “It lasts longer!” så övergick det snart till hur den fick oss att känna “It feels great!”. Idag handlar det dock om vad produkten hjälper oss att bli “Be attractive!”. 

Christel Gustafssons artikel sätter fingret på något väldigt intressant problem som kräver en ordentlig funderare. Hon skriver som avslutning att “Vi måste bli bättre på att kommunicera och delge konsumenten kunskap om matproduktionens roll i det moderna samhället”. Jag tror dock att för att få konsumenten att välja svenskt i butiken räcker det inte med att informera. Produkterna måste laddas med värden och egenskaper som skapar ett begär. Varför inte  ”Ät med gott samvete – köp svenskt” eller “För hopp om ett kosläpp nästa år också – köp svenskt”.

Eller andra förslag, någon?
/Brita

Grisen väcker känslor

Från och med 2016 kommer det det bli förbjudet att kastrera smågrisar utan bedövning, och en av sommarens nyheter på grissidan är att grisuppfödare kommer kunna söka ersättning för smärtfri kastrering av smågrisar. Det kommer också gå att söka ersättning för andra åtgärder som gör att kastrering inte behövs, som till exempel vaccin mot galtlukt.

För den som inte vet är anledningen till att smågrisar kastreras att köttet från könsmogna okastrerade hangrisar kan lukta och smaka väldigt illa. Grisbranschen har bestämt att från och med 2012 använda smärtlindring innan kastrering av grisar. Smärtlindring är inte samma sak som bedövning men det är ett sätt att fasa ut den obedövade kastreringen.

Det här är ett ämne som diskuterats och forskats på under lång tid för att hitta alternativ till traditionell kastrering. Att vaccinera mot galtlukt är ett exempel på ett sådant alternativ. Ett annat alternativ är att grisarna skall gå till slakt tidigare för att inte hinna bli könsmogna. Problemet med nästan alla alternativ är att det innebär en hel del kostnader. Det har också diskuterats vem som ska ge bedövningen, veterinären eller djurägaren?  Idag finns det kurser som gör att djurägaren själv får ge lokalbedövning. Att vaccinera mot galtlukt när grisen är äldre är komplicerat eftersom det innebär att det är stora grisar som ska hanteras vilket kan vara farlig för djurskötaren, det måste också finnas nya rutiner för slakterierna som måste ta bort testiklarna i efterhand.

Det som är svårt är att hitta ett alternativ som passar grisen, grisuppfödaren, slakterierna och konsumenterna. Frågan är om konsumenter kommer vilja betala för att grisarna blir bedövade?

Som ekonomagronom har man hört ett flertal gånger att det kan förstärka identiteten och trovärdigheten om förpackningar har ett foto på framsidan. När det gäller kött är det dock så att det helst skall vara ett foto på grisuppfödaren eller gården. Är fotot av en gris blir det alldeles för uppenbart vad som ligger i paketet, vilket kan avskräcka köparen. Detta gjorde att jag reagerade när jag hittade videon nedan. Den handlar om en slaktare i USA som specialiserat sig på småskalig och högkvalitativ slakteriverksamhet där köttet kommer från gårdar i omgivningen och där så lite som möjligt går till spillo. Här har man försökt framställa styckningen som ett hantverk. Utomlands är det ganska vanligt att man ser hela djur hänga i fönstret på slakteriet. I Sverige är det dock sällsynt att man så tydligt vågar göra den kopplingen mellan djur och mat.

/Brita

Ett axplock från året som gått!

Som så många andra bloggare, journalister och förståsigpåare vill vi också avsluta året med en titt i backspegeln över det gångna året! En sak är säker, att blogga är ett säkert sätt att hålla sig uppdaterad på vad som händer i samhället, i vårt fall lantbruks- och livsmedelsbranschen. Och eftersom ABSOLUTAGRONOM.SE drogs igång först i oktober så ligger fokus på årets sista kvartal.

Den svenska mjölkkartan ritas återigenom om – Först ut var affären mellan konkurshotade Milko och svensk-danska Arla. Sen var det dags för Skånemejerier att kasta in handuken genom att flagga för försäljning av verksamheten till den franska mejerijätten Lactalis. Igår (torsdag) hölls en extrastämma för att klubba igenom försäljningen, dock röstade 5 av 42 ledamöter nej varför en ny extrastämma kommer att hållas den 9 januari. Skånemejeriers vd Björn Sederblad säger i en artikel i Sydsvenskan att han i dagsläget är övertygad om att försäljningen går igenom. Vad får dessa affärer för effekt på svenska mjölkbönders avräkningspriser? Ja det är svårt att sia om..Men det vi ser är följderna av en längre tids mycket hård konkurrens på den europesika mejerimarknaden. BIG IS KING!

Smörbrist i Sverige och Norge - Det var i september-oktober som vi hade smörbrist i Sverige. Ett tag gapade butikshyllorna tomma och Arlas smör var helt slut. Smörbristen uppstod genom en kombination av vi äter mer fett samt att svensk mjölkproduktion minskat under en längre tid. Arla löste situationen genom att importera smörfett från andra länder. I Norge blev det akut smörbrist i december vilket ledde till smörsmuggling från Sverige till Norge, ett tag kostade ett kilo smör över 1000 kr!

Succé för Lantmännens marknadsföring - Ingen har väl undgått att se Lantmännens reklamfilm “Trender kommer och går – vårt ansvar från jord till bord består” på TV och bio under jul och mellandagarna? Väldigt genomtänkt och snygg film med bra musik tycker vi. Lantmännen har till och med lanserat ett nytt ord! Språkrådets nyordlista för 2011 listar Restdejting som ett nytt ord och definieras som “en tjänst där man kan matcha sina matrester med andras och få ihop en måltid som man äter tillsammans”.

Matbrist – Under 2011 har livsmedelsförsörjningen fått stor uppmärksamhet som en av våra största utmaningar på global nivå. Internationella organisationer som till exempel FAO publicerar alarmerande rapporter som visar att vår livsmedelsproduktion måste dubbleras för att alla människor skall kunna säkra sin tillgång på mat. Dessutom finns stora utmaningar i att göra livsmedelsproduktionen så hållbar som möjligt! Generaldirektör José Graziano da Silva sammanfattar några av dessa utmaningar i en artikel i SvD idag.

Köttdebatten - Som vi har skrivit om köttkonsumtion (och produktion) under de senaste månaderna! Framförallt har “Köttfria måndagar”-debatten fått stort utrymme i media. Argumentet att vi i västvärlden bör äta mindre kött för miljöns skull ser vi inget problem med, tvärtom så håller vi med. Men det finns en poäng i att dra in debatten om svenskt kött vs. importkött eftersom våra svenska kor ständigt minskar i antal samtidigt som importerat kött väller in på svenska marknaden. Om kommuner och landsting ville ta sitt ansvar och köpa svenska råvaror i den utsträckning det går, skulle mycket se annorlunda ut. Till nästa årsslut hoppas vi verkligen att frågan om offentlig upphandling av mat har tagit ett steg i rätt riktning!

Hoppas att ABSOLUTAGRONOM.SE har inspirerat er läsare på ett eller annat sätt, och att vi förmedlat en positiv bild av agronomyrket. Under 2012 kommer vi fortsätta skriva om veckans agronomer och andra nyheter som har med lantbruk och livsmedel att göra. Efter våra första månader som bloggare är vår uppfattning att det finns ett stort intresse för branschen, och av allt att döma kommer det fortsätta växa. Kolla gärna in det fina bildspelet från agriculture.com för lite bilder från året som gått.

Vi hörs igen nästa år! // Brita & Frida

Blågult kött

Svenskt kött är en ny märkning av charkuteriprodukter som visar att produkten innehåller 100% svenskt kött. Bland annat kan man hitta produkter med märkningen på ICA, City Gross och Coop. Vi tycker det är jättebra att man underlättar för konsumenten att välja svenskt och att hela kedjan är garanterat svenskt, från uppfödning till slakt och paketering. Big LIKE på det!

Så här såg det ut när vi hittade märkningen i butik för första gången.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...